5. Samband mellan sinus och cosinus
Lektion
Uppgifter
Tester
Kapitel 4
5. 

Samband mellan sinus och cosinus

Innehållet utforskar förhållandena mellan sinus och cosinus funktioner, både algebraiskt och grafiskt. Det går in på sambanden mellan olika trigonometriska funktioner och hur de kan representeras i olika former. Materialet inkluderar metoder för att skriva en summa av sinus och cosinus funktioner som en enda sinusfunktion, med hjälp av specifika matematiska förhållanden. Det ger också exempel och lösningar på problem relaterade till sinus och cosinus, och erbjuder insikter i de praktiska tillämpningarna av dessa matematiska begrepp.
Visa mer expand_more
Begrepp Modellering Problemlösning Procedur Resonemang och Kommunikation Metod Resonemang Kommunikation
Inställningar & verktyg för lektion
6 sidor teori
11 Uppgifter - Nivå 1 - 3
Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet.
Samband mellan sinus och cosinus
Sida av 6
Sinus- och cosinuskurvor liknar varandra. Därför är det kanske inte förvånande att man kan skriva om en sinusfunktion som en cosinusfunktion och vice versa. Här visas några sådana samband, både algebraiskt och grafiskt.

Regel

cos(v)=- cos(180^(∘)-v)
Regel

Cosinusvärdet för en vinkel speglad i y-axeln

Cosinusvärdet för en vinkel v är lika med det negativa cosinusvärdet för vinkeln 180^(∘)-v.


cos(v)=- cos(180^(∘)-v)

Om man t.ex. ritar in vinkeln 30^(∘) i enhetscirkeln kommer det att finnas en motsvarande vinkel på andra sidan y-axeln som också skapar vinkeln 30^(∘), men mot den negativa x-axeln. Eftersom båda vinklar vrids lika mycket uppåt kommer de att hamna på samma avstånd från y-axeln men på motsatt sida.

Om man istället uttrycker denna vinkel från den positiva halvan av x-axeln kommer den att vara 180^(∘) - 30^(∘).

Båda dessa vinklar motsvarar samma x-värde, fast med omvänt tecken, och eftersom cosinusvärdet för vinklarna är lika med dessa x-värden betyder det att

cos(30^(∘))=- cos(180^(∘)-30^(∘)).

Regel

cos(v+180^(∘))=-cos(v)
Regel

Cosinusvärdet för vinkeln v + 180^(∘)

När man ökar en vinkel med 180^(∘) byter cosinusvärdet tecken.


cos(v+180^(∘))=-cos(v)

Man kan motivera detta genom att t.ex. utgå från vinkeln v=60^(∘). Den har ett positivt cosinusvärde eftersom man läser av det på den positiva x-axeln.

Om man ökar vinkeln med 180^(∘) hamnar man på andra sidan enhetscirkeln.

Eftersom 180^(∘) är en rak vinkel kommer punkten för 60^(∘) + 180^(∘) att hamna lika långt till vänster om y-axeln som den första befinner sig till höger om den.

Punkterna har samma x-värde, fast med omvänt tecken, och samma gäller för motsvarande cosinusvärden. Därför byter cosinusvärdet tecken när en vinkel ökar med 180^(∘).

Regel

sin(v+180^(∘)) = - sin(v)
Regel

Sinusvärdet för vinkeln v + 180^(∘)

När man ökar en vinkel med 180^(∘) byter sinusvärdet tecken.


sin(v+180^(∘))=-sin(v)

Man kan motivera detta genom att t.ex. utgå från vinkeln v=60^(∘). Den har ett positivt sinusvärde eftersom man läser av det på den positiva y-axeln.

Om man ökar vinkeln med 180^(∘) hamnar man på andra sidan enhetscirkeln.

Eftersom 180^(∘) är en rak vinkel kommer punkten för 60^(∘)+180^(∘) att hamna lika långt under x-axeln som den första befinner sig ovanför den.

Punkterna har samma y-värde, fast med omvänt tecken, och samma gäller för motsvarande sinusvärden. Därför byter sinusvärdet tecken när en vinkel ökar med 180^(∘).

Regel

- sin(v)=cos(v+90^(∘))
Regel

Cosinusvärdet för en vinkel som ökat med 90^(∘)

Ett sinusvärde kan omvandlas till ett cosinusvärde.


- sin(v)=cos(v+90^(∘))

För att visa detta kan additionsformeln för cosinus användas på högerledet.
cos(v+90^(∘))
cos(v)cos(90^(∘))-sin(v)sin(90^(∘))
cos(v)*0-sin(v)* 1
-sin(v)
Alltså är -sin(v) = cos(v+90^(∘)).
Q.E.D.

Regel

cos(v)=sin(v+90^(∘))
Regel

Sinusvärdet för en vinkel som ökat med 90^(∘)

Ett cosinusvärde kan omvandlas till ett sinusvärde.


cos(v)=sin(v+90^(∘))

För att visa detta kan additionsformeln för sinus användas på högerledet.
sin(v+90^(∘))
sin(v)cos(90^(∘))+cos(v)sin(90^(∘))
sin(v)*0+cos(v)* 1
cos(v)
Alltså är cos(v) = sin(v+90^(∘)).
Q.E.D.

Man kan representera det första och tredje av dessa samband som förskjutningar av cos(x) i x-led. Exempelvis kan man se att cos(x+90^(∘)) och -sin(v) faktiskt är samma funktion.

På samma sätt kan det andra och fjärde sambandet tolkas som förskjutningar av sin(x) i x-led.

Exempel

Förenkla uttrycket med trigonometriska samband

fullscreen

Förenkla följande uttryck så långt som möjligt. sin(v+90^(∘))/-cos(v+180^(∘))-sin(v+180^(∘))/cos(v+90^(∘))

Visa Lösning expand_more

Täljaren och nämnaren i det vänstra bråket, dvs. sin(v+90^(∘)) och -cos(v+180^(∘)), kan båda förenklas till cos(v). Vi sätter in detta: cos(v)/cos(v)-sin(v+180^(∘))/cos(v+90^(∘))=1-sin(v+180^(∘))/cos(v+90^(∘)). För att förenkla det andra bråket använder vi istället att sin(v+180^(∘)) och cos(v+90^(∘)) är lika med -sin(v). Det ger att 1--sin(v)/-sin(v)=1-1=0. Uttrycket förenklas alltså till 0.

Regel

Summan av sinus och cosinus

Funktionen y=csin(x+v), där c och v är konstanter, är en sinuskurva som är förskjuten i sidled med vinkeln v och som har amplituden c. Med hjälp av additionsformeln för sinus kan man skriva om uttrycket som en summa.

Regel

csin(x+v)= ccos(v)sin(x)+csin(v)cos(x)
csin(x+v)
c(sin(x)cos(v)+cos(x)sin(v))
csin(x)cos(v)+ccos(x)sin(v)
ccos(v)sin(x)+csin(v)cos(x)
Eftersom c och v är konstanter, dvs. de beror inte på x, kommer även ccos(v) och csin(v) att vara konstanter. Om man kallar dem för a respektive b får man ccos(v)sin(x)&+ csin(v)cos(x)= asin(x)&+ bcos(x). Eftersom koefficienterna måste vara samma i både höger- och vänsterled får man ekvationssystemet a=ccos(v) b=csin(v). Detta kan man lösa med additions- och substitutionsmetoden.

Regel

tan(v)=b/a c=sqrt(a^2+b^2)
Genom att lösa ut c ur den ena ekvationen och sätta in i den andra kan man få ett uttryck för v.
a=ccos(v) & (I) b=csin(v) & (II)
a/cos(v)=c b=csin(v)
c=a/cos(v) b=csin(v)
c=a/cos(v) [-1em] b= a/cos(v)* sin(v)
c=a/cos(v) [-1em] b=a*sin(v)/cos(v)
c=a/cos(v) b=a*tan(v)
c=a/cos(v) a*tan(v)=b
c=a/cos(v) [-1em] tan(v)=b/a
I den andra ekvationen finns nu ett uttryck för v som enbart beror på a och b. För att hitta ett motsvarande samband för c kan man titta på det ursprungliga ekvationssystemet igen. a=ccos(v) b=csin(v) Man är ute efter att få c ensamt och att det enbart beror på a och b. Nu måste man på något sätt "bli av med" cos(v) och sin(v). Här kommer trigonometriska ettan väl till pass. De trigonometriska uttrycken är inte kvadrerade, men det går att lösa genom att höja upp båda ekvationer med 2. a^2=c^2cos^2(v) b^2=c^2sin^2(v) Nu kan man använda additionsmetoden för att lösa ut c.
a^2=c^2cos^2(v) & (I) b^2=c^2sin^2(v) & (II)
a^2+ b^2=c^2cos^2(v)+ c^2sin^2(v) b^2=c^2sin^2(v)
a^2+b^2=c^2(cos^2(v)+sin^2(v)) b^2=c^2sin^2(v)
a^2+b^2=c^2 b^2=c^2sin^2(v)
c^2=a^2+b^2 b^2=c^2sin^2(v)
c=±sqrt(a^2+b^2) b^2=c^2sin^2(v)
Eftersom c är en amplitud är den positiv, så man kan utesluta den negativa roten. Det betyder att c=sqrt(a^2+b^2). Sammantaget betyder detta att tan(v)=b/a c=sqrt(a^2+b^2).
Med hjälp av dessa samband kan man alltså skriva om en förskjuten sinuskurva som en summa av sinus och cosinus. csin(x+v)=asin(x)+bcos(x) Detta samband gäller ju även åt andra hållet — summan av en sinus- och cosinusfunktion kan skrivas som en sinusfunktion: asin(x)+bcos(x)=csin(x+v), där c=sqrt(a^2+b^2) och tan(v)=b/a.

Regel

Endast hälften av lösningarna till tan(v) = b/a stämmer

När man löser ekvationen tan(v) = b/a för att bestämma v får man lösningsmängden v = arctan( b/a ) + n * π. Lösningsmängden har perioden π, men sinus har en period på 2π. Därför ger endast vartannat v den sökta funktionen y = csin(x + v). De extra lösningar som inte löser det ursprungliga problemet uppkommer eftersom likheten b/a = - b/- a gäller. Om både a och b byter tecken får man samma högerled i ekvationen tan(v) = b/a, men det är inte samma vinkel v som söks. Sammanfattat ger det här att om n = 0 svarar mot ett v som löser a sin(x) + b cos(x) = c sin(x + v) så kommer n = 1 ge ett v som löser - a sin(x) - b cos(x) = c sin(x + v).

På samma sätt som för rotekvationer måste man därför kontrollera sin lösning. Det gör man lättast genom att låta n = 0 och sedan sätta in x = 0 i likheten a sin(x) + b cos(x) = c sin(x + v).

Om den är uppfylld har man hittat det sökta värdet på v — annars är det n = 1 som ger ett värde på v som stämmer.

Exempel

Skriv summan som en sinusfunktion

fullscreen

Skriv y=6sin(x)+9cos(x) som en sinusfunktion.

Visa Lösning expand_more
Vi ska alltså skriva summan på formen y = csin(x + v). Vi börjar med att beräkna amplituden för sinusfunktionen. Det gör vi genom att kvadrera 6 och 9, addera dem och dra roten ur.
c=sqrt(a^2+b^2)
c=sqrt(6^2+ 9^2)
Beräkna
c=sqrt(36+81)
c=sqrt(117)
c=10.81665...
c≈10.8
Amplituden för sinuskurvan är alltså cirka 10.8. Nu beräknar vi kurvans sidledsförskjutning.
tan(v)=b/a
tan(v)=9/6
Lös ekvation
tan(v)=1.5
v=arctan(1.5)+n* π
v=0.98279...+n* π
v≈0.98+n* π
Det finns flera lösningar till ekvationen, men endast hälften löser vårt ursprungliga problem. Vi testar lösningen då n=0, vilket ger v≈ 0.98. Det gör vi genom att sätta in våra beräknade värden samt x = 0 i likheten 6sin(x) + 9cos(x) = csin(x + v). Om likheten uppfylls är v ≈ 0.98 en vinkel som löser uppgiften. Eftersom våra värden är avrundade räcker det att likheten är ungefärligt uppfylld.
6sin(x) + 9cos(x) = csin(x + v)
6sin(0) + 9cos(0) ? ≈ 10.8sin(0 + 0.98)
Beräkna
6sin(0) + 9cos(0) ? ≈ 10.8sin(0.98)
9cos(0) ? ≈ 10.8sin(0.98)
9 ? ≈ 10.8sin(0.98)
9 ≈ 8.96937...

Vinkeln vi testade är alltså en giltig lösning. Om vänsterled och högerled istället haft olika tecken hade n = 1 gett oss rätt vinkel. Vi vet därför att c ≈ 10.8 och v ≈ 0.98 ger en lösning på uppgiften, och kan skriva summan på följande sätt: y=6sin(x)+9cos(x)≈ 10.8sin(x+0.98).

Samband mellan sinus och cosinus
Uppgifter
Redigera lektion
>
2
e
7
8
9
×
÷1
=
=
4
5
6
+
<
log
ln
log
1
2
3
()
sin
cos
tan
0
.
π
x
y