För att förskjuta grafen i
x-led lägger man till en konstant
C till
x-värdet.
f(x)=sin(x+C)
Om konstanten
C är positiv förskjuts kurvan åt vänster med detta värde och om
C är negativ sker förskjutningen åt höger.
Det är viktigt att komma ihåg att
C ska adderas direkt till
x, vilket innebär att man måste lägga till en parentes om det finns en konstant framför
x. Till exempel kan en med perioden
π och förskjutningen
7 åt höger uttryckas som
f(x)=sin(2(x−7)).
För att läsa av en förskjutning måste man först hitta en punkt på grafen som motsvarar för en oförskjuten graf. För cosinuskurvor innebär detta maximipunkter medan för sinuskurvor är det skärningspunkter med jämviktslinjen där kurvan har positiv lutning, även kallade . Dessa inflexionspunkter kan alternativt bestämmas genom att beräkna medelvärdet av
x-värdena för den omgivande dalen och toppen.
xinflexion=2xdal+xtopp
För periodiska funktioner finns det ett oändligt antal sådana punkter, men oftast väljer man den som ligger närmast origo. För att bestämma förskjutningen mäter man sedan avståndet i
x-led från punkten till origo. Konstanten
C motsvarar detta avstånd om punkten ligger till vänster om origo och det negativa värdet av avståndet om punkten ligger till höger om origo.