Logga in
| | 6 sidor teori |
| | 11 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Cosinusvärdet för en vinkel v är lika med det negativa cosinusvärdet för vinkeln 180^(∘)-v.
Om man t.ex. ritar in vinkeln 30^(∘) i enhetscirkeln kommer det att finnas en motsvarande vinkel på andra sidan y-axeln som också skapar vinkeln 30^(∘), men mot den negativa x-axeln. Eftersom båda vinklar vrids lika mycket uppåt kommer de att hamna på samma avstånd från y-axeln men på motsatt sida.
Om man istället uttrycker denna vinkel från den positiva halvan av x-axeln kommer den att vara 180^(∘) - 30^(∘).
Båda dessa vinklar motsvarar samma x-värde, fast med omvänt tecken, och eftersom cosinusvärdet för vinklarna är lika med dessa x-värden betyder det att
cos(30^(∘))=- cos(180^(∘)-30^(∘)).När man ökar en vinkel med 180^(∘) byter cosinusvärdet tecken.
cos(v+180^(∘))=-cos(v)
Man kan motivera detta genom att t.ex. utgå från vinkeln v=60^(∘). Den har ett positivt cosinusvärde eftersom man läser av det på den positiva x-axeln.
Om man ökar vinkeln med 180^(∘) hamnar man på andra sidan enhetscirkeln.
Eftersom 180^(∘) är en rak vinkel kommer punkten för 60^(∘) + 180^(∘) att hamna lika långt till vänster om y-axeln som den första befinner sig till höger om den.
När man ökar en vinkel med 180^(∘) byter sinusvärdet tecken.
sin(v+180^(∘))=-sin(v)
Man kan motivera detta genom att t.ex. utgå från vinkeln v=60^(∘). Den har ett positivt sinusvärde eftersom man läser av det på den positiva y-axeln.
Om man ökar vinkeln med 180^(∘) hamnar man på andra sidan enhetscirkeln.
Eftersom 180^(∘) är en rak vinkel kommer punkten för 60^(∘)+180^(∘) att hamna lika långt under x-axeln som den första befinner sig ovanför den.
Ett sinusvärde kan omvandlas till ett cosinusvärde.
- sin(v)=cos(v+90^(∘))
cos(u+v)=cos(u)cos(v)-sin(u)sin(v)
\ifnumequal{90}{0}{\cos\left(0^{\, \circ}\right)=1}{}\ifnumequal{90}{30}{\cos\left(30^{\, \circ}\right)=\dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{90}{45}{\cos\left(45^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{90}{60}{\cos\left(60^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{90}{90}{\cos\left(90^{\, \circ}\right)=0}{}\ifnumequal{90}{120}{\cos\left(120^{\, \circ}\right)=- \dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{90}{135}{\cos\left(135^{\, \circ}\right)=- \dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{90}{150}{\cos\left(150^{\, \circ}\right)=- \dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{90}{180}{\cos\left(180^{\, \circ}\right)=- 1}{}\ifnumequal{90}{210}{\cos\left(210^{\, \circ}\right)=- \dfrac{\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{90}{225}{\cos\left(225^{\, \circ}\right)=- \dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{90}{240}{\cos\left(240^{\, \circ}\right)=- \dfrac {1}2}{}\ifnumequal{90}{270}{\cos\left(270^{\, \circ}\right)=0}{}\ifnumequal{90}{300}{\cos\left(300^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}2}{}\ifnumequal{90}{315}{\cos\left(315^{\, \circ}\right)=\dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{90}{330}{\cos\left(330^{\, \circ}\right)=\dfrac{\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{90}{360}{\cos\left(360^{\, \circ}\right)=1}{}, \ifnumequal{90}{0}{\sin\left(0^{\, \circ}\right)=0}{}\ifnumequal{90}{30}{\sin\left(30^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{90}{45}{\sin\left(45^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{90}{60}{\sin\left(60^{\, \circ}\right)=\dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{90}{90}{\sin\left(90^{\, \circ}\right)=1}{}\ifnumequal{90}{120}{\sin\left(120^{\, \circ}\right)=\dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{90}{135}{\sin\left(135^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{90}{150}{\sin\left(150^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{90}{180}{\sin\left(180^{\, \circ}\right)=0}{}\ifnumequal{90}{210}{\sin\left(210^{\, \circ}\right)=- \dfrac 1 2}{}\ifnumequal{90}{225}{\sin\left(225^{\, \circ}\right)=- \dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{90}{240}{\sin\left(240^{\, \circ}\right)=- \dfrac {\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{90}{270}{\sin\left(270^{\, \circ}\right)=-1}{}\ifnumequal{90}{300}{\sin\left(300^{\, \circ}\right)=-\dfrac {\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{90}{315}{\sin\left(315^{\, \circ}\right)=- \dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{90}{330}{\sin\left(330^{\, \circ}\right)=- \dfrac 1 2}{}\ifnumequal{90}{360}{\sin\left(360^{\, \circ}\right)=0}{}
Multiplicera faktorer
Ett cosinusvärde kan omvandlas till ett sinusvärde.
cos(v)=sin(v+90^(∘))
sin(u+v)=sin(u)cos(v)+cos(u)sin(v)
\ifnumequal{90}{0}{\cos\left(0^{\, \circ}\right)=1}{}\ifnumequal{90}{30}{\cos\left(30^{\, \circ}\right)=\dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{90}{45}{\cos\left(45^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{90}{60}{\cos\left(60^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{90}{90}{\cos\left(90^{\, \circ}\right)=0}{}\ifnumequal{90}{120}{\cos\left(120^{\, \circ}\right)=- \dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{90}{135}{\cos\left(135^{\, \circ}\right)=- \dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{90}{150}{\cos\left(150^{\, \circ}\right)=- \dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{90}{180}{\cos\left(180^{\, \circ}\right)=- 1}{}\ifnumequal{90}{210}{\cos\left(210^{\, \circ}\right)=- \dfrac{\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{90}{225}{\cos\left(225^{\, \circ}\right)=- \dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{90}{240}{\cos\left(240^{\, \circ}\right)=- \dfrac {1}2}{}\ifnumequal{90}{270}{\cos\left(270^{\, \circ}\right)=0}{}\ifnumequal{90}{300}{\cos\left(300^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}2}{}\ifnumequal{90}{315}{\cos\left(315^{\, \circ}\right)=\dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{90}{330}{\cos\left(330^{\, \circ}\right)=\dfrac{\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{90}{360}{\cos\left(360^{\, \circ}\right)=1}{}, \ifnumequal{90}{0}{\sin\left(0^{\, \circ}\right)=0}{}\ifnumequal{90}{30}{\sin\left(30^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{90}{45}{\sin\left(45^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{90}{60}{\sin\left(60^{\, \circ}\right)=\dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{90}{90}{\sin\left(90^{\, \circ}\right)=1}{}\ifnumequal{90}{120}{\sin\left(120^{\, \circ}\right)=\dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{90}{135}{\sin\left(135^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{90}{150}{\sin\left(150^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{90}{180}{\sin\left(180^{\, \circ}\right)=0}{}\ifnumequal{90}{210}{\sin\left(210^{\, \circ}\right)=- \dfrac 1 2}{}\ifnumequal{90}{225}{\sin\left(225^{\, \circ}\right)=- \dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{90}{240}{\sin\left(240^{\, \circ}\right)=- \dfrac {\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{90}{270}{\sin\left(270^{\, \circ}\right)=-1}{}\ifnumequal{90}{300}{\sin\left(300^{\, \circ}\right)=-\dfrac {\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{90}{315}{\sin\left(315^{\, \circ}\right)=- \dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{90}{330}{\sin\left(330^{\, \circ}\right)=- \dfrac 1 2}{}\ifnumequal{90}{360}{\sin\left(360^{\, \circ}\right)=0}{}
Multiplicera faktorer
Man kan representera det första och tredje av dessa samband som förskjutningar av cos(x) i x-led. Exempelvis kan man se att cos(x+90^(∘)) och -sin(v) faktiskt är samma funktion.
På samma sätt kan det andra och fjärde sambandet tolkas som förskjutningar av sin(x) i x-led.
Förenkla följande uttryck så långt som möjligt. sin(v+90^(∘))/-cos(v+180^(∘))-sin(v+180^(∘))/cos(v+90^(∘))
Täljaren och nämnaren i det vänstra bråket, dvs. sin(v+90^(∘)) och -cos(v+180^(∘)), kan båda förenklas till cos(v). Vi sätter in detta: cos(v)/cos(v)-sin(v+180^(∘))/cos(v+90^(∘))=1-sin(v+180^(∘))/cos(v+90^(∘)). För att förenkla det andra bråket använder vi istället att sin(v+180^(∘)) och cos(v+90^(∘)) är lika med -sin(v). Det ger att 1--sin(v)/-sin(v)=1-1=0. Uttrycket förenklas alltså till 0.
sin(u+v)=sin(u)cos(v)+cos(u)sin(v)
Multiplicera in c
Omarrangera faktorer
(I): .VL /cos(v).=.HL /cos(v).
(I): Omarrangera ekvation
(II): c= a/cos(v)
(II): a/c* b =a * b/c
(II): sin(v)/cos(v)=tan(v)
(II): Omarrangera ekvation
(II): .VL /a.=.HL /a.
(I): Addera (II)
(I): Bryt ut c^2
(I): sin^2(v) + cos^2(v) = 1
(I): Omarrangera ekvation
(I): sqrt(VL)=sqrt(HL)
När man löser ekvationen tan(v) = b/a för att bestämma v får man lösningsmängden v = arctan( b/a ) + n * π. Lösningsmängden har perioden π, men sinus har en period på 2π. Därför ger endast vartannat v den sökta funktionen y = csin(x + v). De extra lösningar som inte löser det ursprungliga problemet uppkommer eftersom likheten b/a = - b/- a gäller. Om både a och b byter tecken får man samma högerled i ekvationen tan(v) = b/a, men det är inte samma vinkel v som söks. Sammanfattat ger det här att om n = 0 svarar mot ett v som löser a sin(x) + b cos(x) = c sin(x + v) så kommer n = 1 ge ett v som löser - a sin(x) - b cos(x) = c sin(x + v).
På samma sätt som för rotekvationer måste man därför kontrollera sin lösning. Det gör man lättast genom att låta n = 0 och sedan sätta in x = 0 i likheten a sin(x) + b cos(x) = c sin(x + v).
Om den är uppfylld har man hittat det sökta värdet på v — annars är det n = 1 som ger ett värde på v som stämmer.Skriv y=6sin(x)+9cos(x) som en sinusfunktion.
Sätt in värden
Addera termerna
\ifnumequal{0}{0}{\sin\left(0\right)=0}{}\ifnumequal{0}{30}{\sin\left(\dfrac{\pi}{6}\right)=\dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{0}{45}{\sin\left(\dfrac{\pi}{4}\right)=\dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{0}{60}{\sin\left(\dfrac{\pi}{3}\right)=\dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{0}{90}{\sin\left(\dfrac{\pi}{2}\right)=1}{}\ifnumequal{0}{120}{\sin\left(\dfrac{2\pi}{3}\right)=\dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{0}{135}{\sin\left(\dfrac{3\pi}{4}\right)=\dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{0}{150}{\sin\left(\dfrac{5\pi}{6}\right)=\dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{0}{180}{\sin\left(\pi\right)=0}{}\ifnumequal{0}{210}{\sin\left(\dfrac{7\pi}6\right)=- \dfrac 1 2}{}\ifnumequal{0}{225}{\sin\left(\dfrac{5\pi}{4}\right)=- \dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{0}{240}{\sin\left(\dfrac{4\pi}3\right)=- \dfrac {\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{0}{270}{\sin\left(\dfrac{3\pi}{2}\right)=- 1}{}\ifnumequal{0}{300}{\sin\left(\dfrac{5\pi}3\right)=- \dfrac {\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{0}{315}{\sin\left(\dfrac{7\pi}4\right)=- \dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{0}{330}{\sin\left(\dfrac{11\pi}6\right)=- \dfrac 1 2}{}\ifnumequal{0}{360}{\sin\left(2\pi\right)=0}{}
\ifnumequal{0}{0}{\cos\left(0\right)=1}{}\ifnumequal{0}{30}{\cos\left(\dfrac{\pi}{6}\right)=\dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{0}{45}{\cos\left(\dfrac{\pi}{4}\right)=\dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{0}{60}{\cos\left(\dfrac{\pi}{3}\right)=\dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{0}{90}{\cos\left(\dfrac{\pi}{2}\right)=0}{}\ifnumequal{0}{120}{\cos\left(\dfrac{2\pi}{3}\right)=- \dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{0}{135}{\cos\left(\dfrac{3\pi}{4}\right)=- \dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{0}{150}{\cos\left(\dfrac{5\pi}{6}\right)=- \dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{0}{180}{\cos\left(\pi\right)=- 1}{}\ifnumequal{0}{210}{\cos\left(\dfrac{7\pi}6\right)=- \dfrac{\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{0}{225}{\cos\left(\dfrac{5\pi}{4}\right)=- \dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{0}{240}{\cos\left(\dfrac{4\pi}3\right)=- \dfrac {1}2}{}\ifnumequal{0}{270}{\cos\left(\dfrac{3\pi}{2}\right)=0}{}\ifnumequal{0}{300}{\cos\left(\dfrac{5\pi}3\right)=\dfrac{1}2}{}\ifnumequal{0}{315}{\cos\left(\dfrac{7\pi}4\right)=\dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{0}{330}{\cos\left(\dfrac{11\pi}6\right)=\dfrac{\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{0}{360}{\cos\left(2\pi\right)=1}{}
Slå in på räknare
Vinkeln vi testade är alltså en giltig lösning. Om vänsterled och högerled istället haft olika tecken hade n = 1 gett oss rätt vinkel. Vi vet därför att c ≈ 10.8 och v ≈ 0.98 ger en lösning på uppgiften, och kan skriva summan på följande sätt: y=6sin(x)+9cos(x)≈ 10.8sin(x+0.98).
Vi börjar med att rita upp enhetscirkeln och markera punkten P. Vinkeln som motsvarar denna punkt kallar vi för v.
Punkten Q är förskjuten 90^(∘) moturs i förhållande till P. Vi ritar även denna punkt på enhetscirkeln.
Vinkeln mellan positiva x-axeln och den radie som går ut till Q är v+90^(∘). Och eftersom koordinaterna för P kan skrivas som (cos(v), sin(v)) kan koordinaterna för Q skriva som (cos(v+90^(∘)),sin(v+90^(∘))).
Nu kan vi använda sambanden &cos(v+90^(∘))=-sin(v) och &sin(v+90^(∘))=cos(v) för att förenkla koordinaterna för Q. Det ger att Q=(- sin(v), cos(v)). Som vi sa tidigare kan koordinaterna för P skrivas som (cos(v), sin(v)), och i detta fall är cos(v)= 12 och sin(v)= sqrt(3)2. Till sist sätter vi in dessa värden i koordinaterna för Q och får att Q=(-sqrt(3)/2, 1/2).
Nedan syns grafen till funktionen y=asin(x)+bcos(x). Bestäm a och b och svara med funktionsuttrycket.
Funktionen till grafen kan skrivas både som y=asin(x)+bcos(x) och som y=csin(x+v). Vi börjar med att bestämma värdena på konstanterna c och v med hjälp av grafen. Amplituden är sqrt(8) vilket ger oss att c=sqrt(8). Vi kan alltså skriva funktionen som y=sqrt(8)sin(x+v). En oförskjuten sinuskurva passerar x-axeln där x=0^(∘). Den här grafen skär x-axeln när x=-45^(∘). Den är alltså förskjuten 45^(∘) åt vänster. Det betyder att v=45^(∘). Funktionen till grafen kan därför beskrivas med uttrycket y=sqrt(8)sin(x+45^(∘)). Sambanden mellan a, b, c och v är c=sqrt(a^2+b^2) och tan(v)= ba. Vi sätter in värdena på c och v för att bestämma a och b.
Konstanten b kan alltså ha värdet 2 eller -2, och eftersom a måste vara lika med b blir lösningarna a=2 &och b=2 a=-2 &och b=- 2. Detta är lösningarna till ekvationssystemet, men svarar båda på frågan i uppgiften? Nej, y=-2sin(x)-2cos(x) och y=2sin(x)+2cos(x) ger inte samma graf. Så vilken är rätt? Vi kan läsa av en punkt på grafen och se vilken kombination av a och b som ger det rätta funktionsvärdet. Vi ser att när x=0^(∘) är funktionsvärdet 2.
Vi sätter in x=0^(∘) i båda funktioner och undersöker vilken av dem som ger funktionsvärdet 2.
Om a=-2 och b=-2 blir funktionsvärdet -2, alltså inte 2. Då bör svaret på uppgiften vara a=2 och b=2. Vi kontrollerar detta genom att sätta in x=0^(∘) i y=2sin(x)+2cos(x) och beräknar. Då ska vi få y=2.
Funktionsvärdet blev 2 så svaret på frågan måste vara a=2 och b=2.