Logga in
| 5 sidor teori |
| 11 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Trigonometriska ettan är ett samband mellan sinus och cosinus som anger att summan av de kvadrerade sinus- och cosinusvärdena för en vinkel alltid är lika med 1.
Sätt in värden
Förenkla potens & termer
Använd trigonometriska ettan för att bestämma sinusvärdet för vinkeln v, givet att cosinusvärdet för vinkeln är 0.87. Svara exakt.
cos(v)=0.87
Slå in på räknare
VL−0.7569=HL−0.7569
Subtrahera term
VL=HL
Sinus- eller cosinusvärdet av en summa eller differens av vinklar kan delas upp som en kombination av de enskilda vinklarnas sinus- och cosinusvärden. Dessa formler kan vara lätta att blanda ihop, men det finns minnesregler.
För att bevisa sambandet kan man utgå från två godtyckliga vinklar, u och v, i enhetscirkeln. Genom att dra vinkelstreck från origo till cirkeln hamnar man på punkter som kan kallas P och Q. Koordinaterna för dessa punkter anges med vinklarnas sinus- och cosinusvärden.
Avståndet, d, mellan punkterna P och Q kan bestämmas med hjälp av avståndsformeln.
Sätt in uttryck
Utveckla med andra kvadreringsregeln
Omarrangera termer
sin2(v)+cos2(v)=1
Addera termer
Tänk nu att man roterar hela triangeln så att hörnet i P hamnar på x-axeln. Medelpunktsvinkeln kommer inte att ändras och avståndet d är fortfarande samma. Låt P′ och Q′ beteckna de punkter där hörnen ligger efter rotationen.
Sätt in uttryck
Subtrahera term
Utveckla med andra kvadreringsregeln
Beräkna potens & produkt
Omarrangera termer
sin2(v)+cos2(v)=1
Addera termer
VL2=HL2
VL−2=HL−2
Omarrangera ekvation
Byt tecken
VL/2=HL/2
a+b=a−(−b)
cos(u−v)=cos(u)cos(v)+sin(u)sin(v)
cos(−v)=cos(v)
sin(−v)=−sin(v)
a(−b)=−a⋅b
Beviset för detta grundar sig i subtraktionsformeln för cosinus. Dessutom används sambanden
sin(v)=cos(90∘−v)
Ta bort parentes & byt tecken
Lägg till parentes
cos(u−v)=cos(u)cos(v)+sin(u)sin(v)
cos(90∘−v)=sin(v)
sin(90∘−v)=cos(v)
a−b=a+(−b)
sin(u+v)=sin(u)cos(v)+cos(u)sin(v)
cos(−v)=cos(v)
sin(−v)=−sin(v)
a(−b)=−a⋅b
Beräkna cos(75∘) genom att dela upp argumentet som en summa av två standardvinklar. Svara exakt.
För att dela upp argumentet 75∘ i standardvinklar tar vi hjälp av tabellen med trigonometriska värden för standardvinklar.
v (grader) | 0∘ | 30∘ | 45∘ | 60∘ | ... |
---|---|---|---|---|---|
sin(v) | 0 | 21 | 21 | 23 | ... |
cos(v) | 1 | 23 | 21 | 21 | ... |
Dela upp i termer
cos(u+v)=cos(u)cos(v)−sin(u)sin(v)
Sätt in värden
Multiplicera bråk
Subtrahera bråk
I en spetsvinklig triangeln med vinklarna a, b och c är sin(a)=0.8.
Eftersom a, b och c är vinklar i en triangel så är a+b+c=180^(∘). Subtraherar vi a från båda led får vi b+c=180^(∘)-a. Värdet på sin(b+c) är alltså samma som sin(180^(∘)-a). Och eftersom sin(180^(∘)-v)=sin(v) kan vi konstatera att sin(b+c) =sin(a)=0.8.
Nu när vi vet att sin(b+c)=0.8 kan vi bestämma cos(b+c) med hjälp av trigonometriska ettan.
Vi får två svar, men är båda rätt? Cosinusvärdet för b+c beror på storleken av vinklarna b och c, så vi funderar på hur stora de kan vara. Eftersom triangeln är spetsvinklig vet vi att alla vinklar är mindre än 90^(∘). Vi kan då inse att eftersom 0^(∘)negativa.
Vi kan alltså dra slutsatsen att cos(b+c)=-0.6.
Med hjälp av figuren kan man visa de trigonometriska additionsformlerna, i de fall då summan av vinklarna u och v är mindre än 90∘.
Den nedre vinkeln i den orange triangeln är 90^(∘)-(u+v), eftersom den bildar en rät vinkel tillsammans med vinklarna u och v. Triangelns vinkelsumma på 180^(∘) medför då att den övre vinkeln måste vara u+v. Detta kan också motiveras genom att vinkeln är en inre alternatvinkel till summan av u och v.
Om kateterna betecknas x_1 och y_1 så är, enligt definitionen av sinus och cosinus, sin(u+v)=y_1/1 och cos(u+v)=x_1/1. Alltså är sidlängderna y_1=sin(u+v) och x_1=cos(u+v).
Rektangelns sidlängd sin(u+v) kan ses som summan av höjderna i den gröna och den röda triangeln, och cos(u+v) är skillnaden mellan baserna i samma trianglar. Genom att systematiskt ta reda på sidlängderna i figurens övriga rätvinkliga trianglar kan vi komma fram till uttryck för sin(u+v) och cos(u+v).
Vi vet att hypotenusan i den blå triangeln är 1, så vi börjar med denna triangel och bestämmer katetlängderna x_2 och y_2. Precis som i förra deluppgiften kan definitionerna av sinus och cosinus användas, vilket ger
sin(v)=y_2/1 och cos(v)=x_2/1,
dvs.
y_2=sin(v) och x_2=cos(v).
Utifrån den gröna triangeln, som vi nu vet har hypotenusan cos(v) och vars kateter vi benämner x_3 och y_3, ger definitionerna av sinus och cosinus att
sin(u)=y_3/cos(v) och cos(u)=x_3/cos(v).
Detta ger sidorna
y_3=sin(u)cos(v) och x_3=cos(u)cos(v).
I vår sista triangel måste vi börja med att ta reda på storleken på en av de spetsiga vinklarna. Kalla den nedre vinkeln för w.
Den övre vinkeln i den gröna triangeln måste vara 90^(∘)-u eftersom triangelns vinkelsumma ska bli 180^(∘): u + 90^(∘) + (90^(∘) - u) = 180^(∘). Längs rektangelns högra sida bildar vinklarna 90^(∘)-u, 90^(∘) och w ett halvt varv, dvs. 180^(∘). Det ger oss en ekvation som w kan bestämmas ur.
Därmed är w=u. Nu kan vi bestämma längderna på kateterna x_4 och y_4 i den röda triangeln.
Eftersom hypotenusan är sin(v) ger de trigonometriska definitionerna att sin(u)=x_4/sin(v) och cos(u)=y_4/sin(v), vilket ger de sista katetlängderna: x_4=sin(u)sin(v) och y_4=cos(u)sin(v).
Nu när vi har alla sidlängder uttrycker vi rektangelns sidlängd sin(u+v) som summan av höjderna i den gröna och den röda triangeln, och längden cos(u+v) som skillnaden mellan baserna i samma trianglar.
Genom att jämföra rektangelns vänstra och högra sida ser vi att sin(u+v)=sin(u)cos(v)+cos(u)sin(v), och genom att jämföra rektangelns övre och nedre sida ser vi att cos(u+v)=cos(u)cos(v)-sin(u)sin(v).