Logga in
Lektionen fokuserar på trigonometriska koncept, inklusive trigonometriska ettan, som är ett samband mellan sinus och cosinus som anger att summan av de kvadrerade sinus- och cosinusvärdena för en vinkel alltid är lika med 1. Den förklarar också hur man kan använda trigonometriska ettan för att bestämma det andra värdet om man känner till sinus- eller cosinusvärdet för en vinkel. Sidan innehåller också information om additions- och subtraktionsformler för sinus och cosinus, och hur dessa kan användas för att förenkla och lösa olika matematiska problem. Det finns också exempel och förklaringar som hjälper till att förstå dessa koncept.
| | 6 sidor teori |
| | 18 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
En väl använd formel inom trigonometrin är den så kallade trigonometriska ettan, som anger ett samband mellan sinus och cosinus. Detta kan bl.a. nyttjas för att bevisa andra praktiska formler, t.ex. de för beräkningar av trigonometriska värden för summor och differenser av vinklar.
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
Trigonometriska ettan är ett samband mellan sinus och cosinus som anger att summan av de kvadrerade sinus- och cosinusvärdena för en vinkel alltid är lika med 1.
sin^2 v +cos^2 v =1
Man kan bestämma ekvationen genom att sätta in r=1, a=0 och b=0 i cirkelns ekvation.
a= 0 och b= 0
Förenkla potens & termer
Eftersom en punkt på enhetscirkeln kan definieras med sinus och cosinus kan man göra ersättningarna x=cos v och y=sin v i ekvationen.
(cos v )^2+(sin v )^2=1
Det är vanligt att exponenterna skrivs innan argumentet. Då får man trigonometriska ettan på den form som är vanligast:
sin^2 v +cos^2 v =1.
Använd trigonometriska ettan för att bestämma sinusvärdet för vinkeln v, givet att cosinusvärdet för vinkeln är 0,87. Svara exakt.
cosv= 0,87
Slå in på räknare
VL-0,7569=HL-0,7569
Subtrahera term
sqrt(VL)=sqrt(HL)
Eftersom vinkeln vi ska bestämma sinusvärdet för ligger ovanför x-axeln måste dess sinusvärde vara positivt, så vi förkastar det negativa värdet. Det innebär att sinusvärdet vi söker är
sinv=sqrt(0,2431).
Sinus- eller cosinusvärdet av en summa eller differens av vinklar kan delas upp som en kombination av de enskilda vinklarnas sinus- och cosinusvärden.
cos(u-v)=cosucosv+sinusinv
cos(u+v)=cosucosv-sinusinv
sin(u+v)=sinucosv+cosusinv
sin(u-v)=sinucosv-cosusinv
Formlerna kan vara lätta att blanda ihop. Här är några minnesregler.
Avståndet, d, mellan punkterna P och Q kan bestämmas med hjälp av avståndsformeln.
Genom att sätta in koordinaterna och använda andra kvadreringsregeln får man ett uttryck för d.
Sätt in uttryck
Utveckla med andra kvadreringsregeln
Omarrangera termer
sin^2(v) + cos^2(v) = 1
Addera termerna
Medelpunktsvinkeln mellan P och Q är skillnaden mellan u och v, dvs. u-v.
Tänk nu att man roterar hela triangeln så att hörnet i P hamnar på x-axeln. Medelpunktsvinkeln kommer inte att ändras och avståndet d är fortfarande samma. Låt P' och Q' beteckna de punkter där hörnen ligger efter rotationen.
Nu kan man beräkna d med hjälp av avståndsformeln igen, men med koordinaterna för P' och Q'.
Sätt in uttryck
Subtrahera term
Utveckla med andra kvadreringsregeln
Beräkna potens & produkt
Omarrangera termer
sin^2(v) + cos^2(v) = 1
Addera termerna
De två uttrycken för längden d kan man nu sätta lika med varandra eftersom det är samma avstånd.
VL^2=HL^2
VL-2=HL-2
Omarrangera ekvation
Byt tecken
.VL /2.=.HL /2.
Cosinusvärdet av en differens är alltså
cos(u-v)=cos u cos v + sin u sin v.
a+b=a-(- b)
cos(u-v)=cos(u)cos(v)+sin(u)sin(v)
Uttrycket kan förenklas med de trigonometriska sambanden cos(- v)=cos v och sin(- v)=- sin v.
cos(- v)=cos(v)
sin(- v)=- sin(v)
a(- b)=- a * b
Cosinusvärdet av en summa kan alltså skrivas som
cos(u+v)=cos u cos v - sin u sin v.
Med hjälp av det första sambandet kan sin(u+v) skrivas om som cosinus av en differens.
sin(v)=cos(90^(∘)-v)
Ta bort parentes & byt tecken
Lägg till parentes
Nu kan subtraktionsformeln för cosinus användas.
cos(u-v)=cos(u)cos(v)+sin(u)sin(v)
cos(90^(∘)-v)=sin(v)
sin(90^(∘)-v)=cos(v)
Sinusvärdet av en summa kan alltså skrivas
sin(u+v)=sin u cos v + cos u sin v .
a-b = a+(- b)
sin(u+v)=sin(u)cos(v)+cos(u)sin(v)
Uttrycket kan nu förenklas med sambanden cos(- v)=cos v och sin(- v)=- sin(v).
cos(- v)=cos(v)
sin(- v)=- sin(v)
a(- b)=- a * b
Sinusvärdet av en differens kan alltså skrivas som
sin(u-v)=sin u cos v - cos u sin v .
Beräkna cos 75^(∘) genom att dela upp argumentet som en summa av två standardvinklar. Svara exakt.
| v (grader) | 0^(∘) | 30^(∘) | 45^(∘) | 60^(∘) | ... |
|---|---|---|---|---|---|
| sin v | 0 | 1/2 | 1/sqrt(2) | sqrt(3)/2 | ... |
| cos v | 1 | sqrt(3)/2 | 1/sqrt(2) | 1/2 | ... |
De enda standardvinklar som summeras till 75^(∘) är 30^(∘) och 45^(∘). Med den uppdelningen kan cos 75^(∘) skrivas om med additionsformeln för cosinus.
Dela upp i termer
cos(u+v)=cos(u)cos(v)-sin(u)sin(v)
Dessa sinus- och cosinusvärden kan vi hämta från tabellen.
Sätt in värden
Multiplicera bråk
Subtrahera bråk
Nu kan vi konstatera att
cos 75^(∘)=sqrt(3)-1/2sqrt(2).
Bestäm det trigonometriska värdet av den givna vinkeln med hjälp av additions- och subtraktionsformlerna. När du anger svaret, skriv roten med det största radikandtalet först.
Eftersom a, b och c är vinklar i en triangel så är a+b+c=180^(∘). Subtraherar vi a från båda led får vi b+c=180^(∘)-a. Värdet på sin(b+c) är alltså samma som sin(180^(∘)-a). Och eftersom sin(180^(∘)-v)=sin v kan vi konstatera att sin(b+c) =sin a=0,8.
Nu när vi vet att sin(b+c)=0,8 kan vi bestämma cos(b+c) med hjälp av trigonometriska ettan.
Vi får två svar, men är båda rätt? Cosinusvärdet för b+c beror på storleken av vinklarna b och c, så vi funderar på hur stora de kan vara. Eftersom triangeln är spetsvinklig vet vi att alla vinklar är mindre än 90^(∘). Vi kan då inse att eftersom 0^(∘) < a < 90^(∘) måste summan b+c ligga inom intervallet 90^(∘) < b+c < 180^(∘) för att summan av alla tre vinklarna ska bli 180^(∘). I enhetscirkeln kan vi se att cosinusvärdet för vinklar mellan 90^(∘) och 180^(∘) är negativa.
Vi kan alltså dra slutsatsen att cos(b+c)=-0,6.
Den nedre vinkeln i den orange triangeln är 90^(∘)-(u+v), eftersom den bildar en rät vinkel tillsammans med vinklarna u och v. Triangelns vinkelsumma på 180^(∘) medför då att den övre vinkeln måste vara u+v. Detta kan också motiveras genom att vinkeln är en inre alternatvinkel till summan av u och v.
Om kateterna betecknas x_1 och y_1 så är, enligt definitionen av sinus och cosinus, sin(u+v)=y_1/1 och cos(u+v)=x_1/1. Alltså är sidlängderna y_1=sin(u+v) och x_1=cos(u+v).
Rektangelns sidlängd sin(u+v) kan ses som summan av höjderna i den gröna och den röda triangeln, och cos(u+v) är skillnaden mellan baserna i samma trianglar. Genom att systematiskt ta reda på sidlängderna i figurens övriga rätvinkliga trianglar kan vi komma fram till uttryck för sin(u+v) och cos(u+v).
Vi vet att hypotenusan i den blå triangeln är 1, så vi börjar med denna triangel och bestämmer katetlängderna x_2 och y_2. Precis som i förra deluppgiften kan definitionerna av sinus och cosinus användas, vilket ger sin v=y_2/1 och cos v=x_2/1, dvs. y_2=sin v och x_2=cos v.
Utifrån den gröna triangeln, som vi nu vet har hypotenusan cos v och vars kateter vi benämner x_3 och y_3, ger definitionerna av sinus och cosinus att sin u=y_3/cos v och cos u=x_3/cos v. Detta ger sidorna y_3=sin ucos v och x_3=cos ucos v.
I vår sista triangel måste vi börja med att ta reda på storleken på en av de spetsiga vinklarna. Kalla den nedre vinkeln för w.
Den övre vinkeln i den gröna triangeln måste vara 90^(∘)-u eftersom triangelns vinkelsumma ska bli 180^(∘): u + 90^(∘) + (90^(∘) - u) = 180^(∘). Längs rektangelns högra sida bildar vinklarna 90^(∘)-u, 90^(∘) och w ett halvt varv, dvs. 180^(∘). Det ger oss en ekvation som w kan bestämmas ur.
Därmed är w=u. Nu kan vi bestämma längderna på kateterna x_4 och y_4 i den röda triangeln.
Eftersom hypotenusan är sin v ger de trigonometriska definitionerna att sin u =x_4/sin v och cos u =y_4/sin v, vilket ger de sista katetlängderna: x_4=sin u sin v och y_4=cos u sin v .
Nu när vi har alla sidlängder uttrycker vi rektangelns sidlängd sin(u+v) som summan av höjderna i den gröna och den röda triangeln, och längden cos(u+v) som skillnaden mellan baserna i samma trianglar.
Genom att jämföra rektangelns vänstra och högra sida ser vi att sin(u+v)=sin ucos v+cos usin v, och genom att jämföra rektangelns övre och nedre sida ser vi att cos(u+v)=cos ucos v-sin usin v.
När en våg rör sig genom en spänd sträng beror förskjutningen y för varje punkt på strängen på tiden t och punktens position x. Ekvationen för en stående våg kan erhållas genom att addera förskjutningarna av två vågor som rör sig i motsatta riktningar. Anta att en stående våg kan modelleras med följande formel. y(x,t)=A cos (2 π t/3-2 π x/5)+A cos (2 π t/3+2 π x/5) Bestäm värdet av denna formel när t=1 och skriv den som en funktion av en enda vinkel.
Vi får veta att ekvationen för en stående våg kan erhållas genom att addera förskjutningarna av två vågor som rör sig i motsatta riktningar. y(x,t)= A cos (2π t/3-2π x/5 ) + A cos ( 2π t/3+2π x/5) Här representerar t tiden och x är punktens position. Vi vill bestämma värdet av denna formel när t=1 och sedan försöka skriva den som en trigonometrisk funktion av en enda vinkel. Låt oss börja med att sätta in t= 1 i den givna formeln.
Låt oss påminna oss om subtraktionsformeln för cosinus. cos ( u- v) = cos ucos v + sin u sin v Vi kan tillämpa detta på den första termen i den erhållna formeln.
Den här gången låt oss påminna oss om additionsformeln för cosinus. cos ( u+ v) = cos ucos v - sin u sin v Vi kommer att använda denna formel för att fortsätta förenkla vår funktion.
Nu behöver vi bestämma det exakta värdet av cos (2π/3 ). För att göra det, skriv om 2π/3 som π - π/3 och använd subtraktionsformeln för cosinus.
Vi använder nu tabellen med de trigonometriska värdena för standardvinklarna.
| v (grader) | 0^(∘) | 30^(∘) | 45^(∘) | 60^(∘) | 90^(∘) | 120^(∘) | 135^(∘) | 150^(∘) | 180^(∘) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| v (radianer) | 0 | π/6 | π/4 | π/3 | π/2 | 2π/3 | 3π/4 | 5π/6 | π |
| sin v | 0 | 1/2 | 1/sqrt(2) | sqrt(3)/2 | 1 | sqrt(3)/2 | 1/sqrt(2) | 1/2 | 0 |
| cos v | 1 | sqrt(3)/2 | 1/sqrt(2) | 1/2 | 0 | -1/2 | -1/sqrt(2) | -sqrt(3)/2 | -1 |
| tan v | 0 | 1/sqrt(3) | 1 | sqrt(3) | Odef. | -sqrt(3) | - 1 | -1/sqrt(3) | 0 |
Låt oss sätta in värdena för π och π/3 och förenkla för att bestämma det exakta värdet av cos2π/3.
Slutligen går vi tillbaka till vårt uttryck för y(x,1), sätter in värdet för cos(2π/3) och förenklar.
Använd att sin18^(∘)=sqrt(5)-1/4 för att bestämma det exakta värdet av cos18^(∘).
Vi ombeds att bestämma det exakta värdet av cos18^(∘). Vi kan använda det givna värdet av sin18^(∘) och den trigonometriska ettan för att göra detta. Låt oss göra det!
Eftersom en vinkel på 18^(∘) ligger i första kvadranten är dess cosinusvärde positivt. Detta betyder att vi tar den positiva roten. cos18^(∘) = sqrt(10+2sqrt(5))/4