Logga in
| | 6 sidor teori |
| | 11 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Trigonometriska ettan är ett samband mellan sinus och cosinus som anger att summan av de kvadrerade sinus- och cosinusvärdena för en vinkel alltid är lika med 1.
sin^2(v)+cos^2(v)=1
Man kan bestämma ekvationen genom att sätta in r=1, a=0 och b=0 i cirkelns ekvation.
Sätt in värden
Förenkla potens & termer
Eftersom en punkt på enhetscirkeln kan definieras med sinus och cosinus kan man göra ersättningarna x=cos(v) och y=sin(v) i ekvationen. (cos(v))^2+(sin(v))^2=1 Det är vanligt att exponenterna skrivs innan argumentet. Då får man trigonometriska ettan på den form som är vanligast: sin^2(v)+cos^2(v)=1.
Vi ska alltså bestämma sin(v) givet att cos(v)=0.87. Till vår hjälp har vi trigonometriska ettan: sin^2(v)+cos^2(v)=1. Vi sätter nu in det kända cosinusvärdet i formeln och löser ut sin(v). Kom ihåg att cos^2(v) är samma sak som (cos(v))^2.
cos(v)= 0.87
Slå in på räknare
VL-0.7569=HL-0.7569
Subtrahera term
sqrt(VL)=sqrt(HL)
Eftersom vinkeln vi ska bestämma sinusvärdet för ligger ovanför x-axeln måste dess sinusvärde vara positivt, så vi förkastar det negativa värdet. Det innebär att sinusvärdet vi söker är sin(v)=sqrt(0.2431).
Sinus- eller cosinusvärdet av en summa eller differens av vinklar kan delas upp som en kombination av de enskilda vinklarnas sinus- och cosinusvärden. Dessa formler kan vara lätta att blanda ihop, men det finns minnesregler.
Vilken vinkel som hamnar var är det lättaste: Behåll bara ordningen de har i första parentesen!
Avståndet, d, mellan punkterna P och Q kan bestämmas med hjälp av avståndsformeln.
Genom att sätta in koordinaterna och använda andra kvadreringsregeln får man ett uttryck för d.
Sätt in uttryck
Utveckla med andra kvadreringsregeln
Omarrangera termer
sin^2(v) + cos^2(v) = 1
Addera termerna
Medelpunktsvinkeln mellan P och Q är skillnaden mellan u och v, dvs. u-v.
Tänk nu att man roterar hela triangeln så att hörnet i P hamnar på x-axeln. Medelpunktsvinkeln kommer inte att ändras och avståndet d är fortfarande samma. Låt P' och Q' beteckna de punkter där hörnen ligger efter rotationen.
Nu kan man beräkna d med hjälp av avståndsformeln igen, men med koordinaterna för P' och Q'.
Sätt in uttryck
Subtrahera term
Utveckla med andra kvadreringsregeln
Beräkna potens & produkt
Omarrangera termer
sin^2(v) + cos^2(v) = 1
Addera termerna
De två uttrycken för längden d kan man nu sätta lika med varandra eftersom det är samma avstånd.
VL^2=HL^2
VL-2=HL-2
Omarrangera ekvation
Byt tecken
.VL /2.=.HL /2.
Cosinusvärdet av en differens är alltså cos(u-v)=cos(u)cos(v)+sin(u)sin(v).
a+b=a-(- b)
cos(u-v)=cos(u)cos(v)+sin(u)sin(v)
Uttrycket kan förenklas med de trigonometriska sambanden cos(- v)=cos(v) och sin(- v)=- sin(v).
cos(- v)=cos(v)
sin(- v)=- sin(v)
a(- b)=- a * b
Cosinusvärdet av en summa kan alltså skrivas som cos(u+v)=cos(u)cos(v) - sin(u)sin(v).
Med hjälp av det första sambandet kan sin(u+v) skrivas om som cosinus av en differens.
sin(v)=cos(90^(∘)-v)
Ta bort parentes & byt tecken
Lägg till parentes
Nu kan subtraktionsformeln för cosinus användas.
cos(u-v)=cos(u)cos(v)+sin(u)sin(v)
cos(90^(∘)-v)=sin(v)
sin(90^(∘)-v)=cos(v)
Sinusvärdet av en summa kan alltså skrivas sin(u+v)=sin(u)cos(v)+cos(u)sin(v).
a-b = a+(- b)
sin(u+v)=sin(u)cos(v)+cos(u)sin(v)
Uttrycket kan nu förenklas med sambanden cos(- v)=cos(v) och sin(- v)=- sin(v).
cos(- v)=cos(v)
sin(- v)=- sin(v)
a(- b)=- a * b
Sinusvärdet av en differens kan alltså skrivas som sin(u-v)=sin(u)cos(v)-cos(u)sin(v).
För att dela upp argumentet 75^(∘) i standardvinklar tar vi hjälp av tabellen med trigonometriska värden för standardvinklar.
| v (grader) | 0^(∘) | 30^(∘) | 45^(∘) | 60^(∘) | ... |
|---|---|---|---|---|---|
| sin(v) | 0 | 1/2 | 1/sqrt(2) | sqrt(3)/2 | ... |
| cos(v) | 1 | sqrt(3)/2 | 1/sqrt(2) | 1/2 | ... |
De enda standardvinklar som summeras till 75^(∘) är 30^(∘) och 45^(∘). Med den uppdelningen kan cos(75^(∘)) skrivas om med additionsformeln för cosinus.
Dela upp i termer
cos(u+v)=cos(u)cos(v)-sin(u)sin(v)
Dessa sinus- och cosinusvärden kan vi hämta från tabellen.
Sätt in värden
Multiplicera bråk
Subtrahera bråk
Nu kan vi konstatera att cos(75^(∘))=sqrt(3)-1/2sqrt(2).
Bestäm det trigonometriska värdet av den givna vinkeln med hjälp av additions- och subtraktionsformlerna. När du anger svaret, skriv roten med det största radikandtalet först.
Bestäm det exakta värdet av sin(375^(∘)).
Börja med att observera att 375^(∘) kan skrivas som 15^(∘)+360^(∘). Eftersom sinusfunktionen har perioden 360^(∘) kan vi bestämma sin(375^(∘)) genom att bestämma sin(15^(∘)). sin(375^(∘))=sin(15^(∘)+360^(∘))=sin(15^(∘)) Först vill vi hitta ett sätt att skriva 15^(∘) som en summa eller en differens av standardvinklar, dvs. av 0^(∘), 30^(∘), 45^(∘), 60^(∘), 90^(∘) osv. Vi ser att 60^(∘)-45^(∘) ger vad vi vill ha. För att beräkna sin(15^(∘)) kan vi därför nyttja subtraktionsformeln för sinus på sin(60^(∘)-45^(∘)).
Dessa sinus- och cosinusvärden finns tillgängliga i tabell med trigonometriska värden för standardvinklar.
Vi har nu bestämt det exakta värdet sin(375^(∘))=sin(15^(∘))=sqrt(3)-1/2sqrt(2).
Här kan man använda trigonometriska ettan: sin^2(v)+cos^2(v)=1. Läser man regeln åt andra hållet ser man att talet 1 kan bytas mot sin^2(u)+cos^2(u). Genom att göra det får vi in ett cos^2(u) som tar ut det vi har från början.
Kom ihåg att sin^2(u) betyder sin(u)* sin(u), vilket gör den sista förkortningen möjlig. Förenklingen är alltså 1-cos^2(u)/sin(u)=sin(u).
Förenklingar kan oftast göras på flera sätt. Ett alternativ här är att direkt se att hela täljaren 1-cos^2(u) är precis det som man får om man löser ut sin^2(u) ur trigonometriska ettan.
Vi testar med att skriva om tan(v) enligt definitionen, uttryckt i sin(v) och cos(v) för att se om det därefter går förenkla uttrycket genom att finna en gemensam nämnare.
Vi har visat att tan(v)+1/tan(v) = 1/sin(v)cos(v).
Vi börjar här med att skriva om termen med tan(x).
Det blev enkelt! Vi kan konstatera att uttrycket 1/tan^2(v)-1/sin^2(v) i själva verket inte beror av v utan att det är ett knöligt sätt att skriva -1 på.
Om cos^2(y) skrivs om med trigonometriska ettan är det sedan möjligt att göra en användbar faktorisering med konjugatregeln baklänges. Vi använder i första steget att trigonometriska ettan,
sin^2(y)+cos^2(y)=1,
kan skrivas om som cos^2(y)=1-sin^2(y).
Hela uttrycket förenklades till 1-sin(y), dvs. cos^2(y)/1+sin(y) = 1-sin(y).
I en triangel är en vinkel 45^(∘) större än en av de andra vinklarna. Den motstående sidan till den större vinkeln är 14cm och den motstående sidan till den mindre vinkeln är 8cm. Bestäm den mindre vinkeln med hjälp av sinussatsen. Avrunda till närmaste heltal.
Låt v vara den mindre vinkeln. Den större vinkeln är då v+45^(∘). Sidan motstående till v är 8cm lång och den motstående till vinkeln v+45^(∘) är 14cm. Vi får följande figur.
Enligt sinussatsen gäller det i en triangel att kvoten mellan en vinkels sinusvärde och längden av motstående sida är konstant, vilket i vårt fall ger sin(v)/8=sin(v+45^(∘))/14. Denna ekvation vill vi nu lösa. Genom att utveckla högerledet med additionsformeln för sinus bryts termen sin(v+45^(∘)) upp i mindre delar.
Vi har nu en ekvation där variabeln v är ensamt argument i sinus- och cosinusfunktionerna. Vi fortsätter att förenkla genom att slå ihop sinusuttrycken.
v kan inte lösas ut så länge variabeln ligger på flera ställen i ekvationen. Men genom att dividera med cos(v) får vi en ekvation med v endast i tan(v). Att dividera med cos(v) går bra, förutsatt att cos(v)≠0. I det här fallet är det ingen fara, för om cos(v) vore 0 skulle hela ekvationens högerled vara 0. För att uppfylla likheten skulle då även sin(v) vara 0 , men sinus och cosinus är aldrig 0 samtidigt. Därför är vi säkra på att vi inte delar med 0.
Här skulle vi kunna försöka skriva om högerledet så det blir lite "snyggare", men mot slutet använder vi ändå räknare så vi låter det vara. Nu återstår att lösa ut v ur denna ekvation.
n står för ett godtyckligt heltal, men i vårt fall ska vinkeln v vara i en triangel. Sådana vinklar måste vara mellan 0^(∘) och 180^(∘), och i så fall måste n vara noll: v ≈ 34^(∘) + 0 * 180^(∘) = 34^(∘).
Stämmer likheten cos(- v)=cos(v)? Använd subtraktionsformeln för cosinus och motivera ditt svar.
Enligt uppgiftsformuleringen ska vi använda subtraktionsformeln för cosinus: cos(u-v) = cos(u)cos(v)+sin(u)sin(v). Om u=0 blir vänster led cos(- v), vilket skulle besvara frågan. Vi sätter därför in u=0 i formeln och ser vart det leder.
Vi har därmed kommit fram till att cos(- v) =cos(v).