Logga in
Denna lektion fokuserar på att förklara hur man löser extremvärdesproblem för att hitta det största och minsta värdet. Den beskriver hur man kan använda derivata för att hitta extrempunkter till en funktion genom att sätta derivatan lika med noll. Den förklarar också hur man kan använda dessa metoder för att lösa verkliga problem, som att hitta det maximala värdet av en produkt givet vissa villkor. Denna kunskap kan vara särskilt användbar för studenter som studerar matematik på en mer avancerad nivå och behöver förstå och tillämpa dessa koncept.
Visa mindre Visa mer expand_more| | 5 sidor teori |
| | 15 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
Matematiska problem med verklighetsanknytning och som går ut på att hitta ett största eller minsta värde för något, t.ex. en area eller kostnad, brukar kallas extremvärdesproblem. Man löser dessa genom att definiera en funktion baserat på frågan och sedan maximera eller minimera den. Följande är ett exempel på ett extremvärdesproblem som kan lösas på detta sätt.
|
Det ska byggas ett stängsel runt en rektangulär kattgård. Bestäm arean och sidlängderna för den största kattgården som går att bygga med 10 meter stängsel. |
Funktionen ska dock bara bero på en variabel, så antingen y eller x måste uttryckas med hjälp av den andra variabeln. Man behöver alltså ytterligare ett samband för att göra detta. I det här fallet kan man utnyttja att det totalt finns 10 m stängsel. Gårdens omkrets ska alltså vara 10m, vilket ger 2x + 2y = 10. Ur detta kan man lösa ut y och få ett uttryck för kortsidan som enbart beror på x. y = 5 - x Nu behöver man inte använda variabeln y för att beskriva kattgårdens dimensioner.
Kattgårdens area kan beräknas genom att multiplicera långsidan med kortsidan, vilket ger andragradsfunktionen A(x)=x(5-x), som endast beror på en variabel: x.
I detta fall är intervallet slutet och andragradsfunktioner är alltid sammanhängande så man kan jämföra funktionsvärdena i de stationära punkterna och ändpunkterna. Det största värdet är 6,25 och det finns där x=2,5.
Kattgårdens area är alltså som störst då den har formen av en kvadrat med sidan 2,5m, vilket ger arean 6,25m^2.
Summan av de två icke-negativa talen x och y är 18. Bestäm med hjälp av derivata det maximala värdet av x^2y och ange även vad x och y då är.
Vi vill bestämma det största möjliga värdet på produkten x^2y. För att kunna göra det behöver vi dock ett funktionsuttryck som innehåller endast en variabel, t.ex. x. Vi känner till talens summa och kan använda det för att uttrycka y med hjälp av x: x+y=18 ⇔ y=18-x. Genom att sätta in detta i produkten kan vi definiera funktionen P(x)=x^2(18-x).
Det är givet att talen x och y är icke-negativa, vilket innebär att de är positiva eller 0. Detta kan skrivas som x≥0 och y≥0. Eftersom y=18-x kan vi dock omformulera det andra villkoret. 18-x≥0 ⇔ x≤18 Det ger oss ytterligare ett villkor för x, så sammanfattningsvis är funktionen P(x) definierad på intervallet 0 ≤ x ≤ 18.
Vi kan nu bestämma funktionens största värde, och vi börjar med att bestämma ändpunkternas funktionsvärden. Vi sätter in x=0 och x=18 i funktionen P(x)=x^2(18-x). P(0)=0^2(18-0)=0 P(18)=18^2(18-18)=0 I båda ändpunkterna är alltså funktionsvärdet 0. Vi bestämmer nu var funktionen har stationära punkter genom att derivera P(x) och lösa ekvationen P'(x)=0.
Multiplicera in x^2
Derivera funktion
D(ax^n) = a* nx^(n-1)
D(x^n) = nx^(n-1)
P'(x)= 0
Omarrangera ekvation
.VL /3.=.HL /3.
Dela upp i faktorer
Bryt ut x
Använd nollproduktmetoden
(II): VL+x=HL+x
(II): Omarrangera ekvation
Vi ser att funktionen har stationära punkter i x=0 och x=12, och båda dessa ligger på intervallet 0 ≤ x ≤ 18. Den stationära punkten i x=0 har samma x-värde som en av ändpunkterna och har därför även samma funktionsvärde: 0. Vi bestämmer den andra stationära punktens funktionsvärde genom att sätta in x=12 i P(x). P(12)=12^2 * (18-12)=144* 6 =864 Den har alltså koordinaterna (12, 864).
Nu har vi bestämt alla extrempunkter, och eftersom intervallet är slutet räcker det med att jämföra deras funktionsvärden för att se vilket som är störst. Båda ändpunkterna har funktionsvärdet 0, så det största värdet måste vara 864.
Den maximala produkten av x^2 och y är alltså 864. Frågan är dock inte bara vilken den maximala produkten är utan även vilka två tal som ger denna. Det ena talet, x, vet vi är lika med 12 och det andra talet, y, kan vi då beräkna med y=18-x. y=18-x=18-12=6 Talen x=12 och y=6 ger alltså det maximala värdet 864 på produkten x^2y.
Ett rektangulärt område ska inhägnas med hjälp av 320 meter stängsel. En av de långa sidorna ligger mot en ladugårdsvägg och behöver därför inget stängsel. Vilka mått på rektangeln ger den största möjliga arean?
Arean kan då beskrivas som A(x) = x(300 - 2x). Sidornas längder måste vara positiva tal, alltså x > 0. Fokusera nu på villkoret för den långa sidan. 320x-2x > 0 ⇒ x < 160 Därför är definitionsmängden för funktionen 0 < x < 160. Bestäm nu funktionens stationära punkter genom att derivera A(x) och lösa ekvationen A'(x) = 0.
Multiplicera in x
Derivera funktion
D(ax) = a
D(x^n) = nx^(n-1)
A'(x)= 0
VL+4x=HL+4x
.VL /4.=.HL /4.
Andraderivatan av A(x) är A''(x) = -4, och eftersom A'(80) = 0 och A''(80) < 0, betyder detta att A(80) är ett maximum. Beräkna A(80) för att bestämma det maximala värdet av A.
x= 80
Multiplicera faktorer
Subtrahera term
Multiplicera faktorer
Beräkningarna visar att måtten 60m * 180m ger den maximala arean 12 800m^2.
En snickare bygger två identiska rektangulära fönsterramar som placeras sida vid sida och delar ett vertikalt stöd mellan sig. Han har 24 meter trälister för att rama in de yttre och inre kanterna.
Vilka mått på varje fönsterram ger den maximala totala glasytan, och vad är den maximala ytan?
Restriktionen är: 3x + 2y = 24 ⇒ y = 24 - 3x/2 Med detta kan funktionen A(x) för den totala glasytan skrivas. A(x)=x*(24 - 3x/2) Sidornas längder måste vara positiva, så x > 0. Fokusera nu på villkoret för den horisontella kanten: 24 - 3x/2 > 0 ⇒ x < 8 Definitionsmängden för funktionen är 0 < x < 8. Derivera A(x) och lös ekvationen A'(x) = 0 för att bestämma funktionens stationära punkter.
Multiplicera in x
Dela upp bråk
Beräkna kvot
a* b/c=a/c* b
Derivera funktion
D(ax) = a
D(ax^n) = a* nx^(n-1)
A'(x)= 0
VL+3x=HL+3x
.VL /3.=.HL /3.
Andraderivatan av A(x) är A''(x) = -3, och eftersom A'(4) = 0 och A''(4) < 0, betyder detta att A(4) är ett maximum. Beräkna A(4) för att bestämma det maximala värdet av A.
x= 4
Multiplicera faktorer
Subtrahera term
Beräkna kvot
Multiplicera faktorer
Den totala horisontella längden är 6 meter, och eftersom detta motsvarar två identiska fönster placerade sida vid sida, är varje fönster 3 meter brett. Dimensionerna 4m* 3m för varje fönster ger den maximala totala glasytan 24m^2.
I figuren har grafen till funktionen f(x)=12-x^2 ritats. Punkterna P och Q har samma y-värde och spänner upp en rektangel tillsammans med x-axeln.
Vad är rektangelns största area om punkt P ligger i första kvadranten?
En rektangels area beräknas genom att multiplicera dess bredd och längd. Vi kallar sidorna för B och L.
För att bestämma bredden använder vi att funktionen har symmetrilinjen x_s=0. Andragradskurvan är symmetrisk runt denna så P och Q kommer ligga på samma avstånd från y-axeln. Om vi kallar x-koordinaten i P för x=a kommer x-koordinaten i Q därför vara x=- a. Avståndet mellan P och Q blir a-(- a)=2a. Längden L representeras av punkternas funktionsvärden eftersom det är höjden.
Rektangelns area kan alltså skrivas som 2a* f(a). Funktionsvärdet f(a) är lika med 12-a^2 vilket ger areauttrycket A=2a* f(a)= 2a(12-a^2). Om det ska bildas en rektangel ovanför x-axeln måste båda sidorna vara större än 0, dvs. 2a > 0 och 12-a^2 > 0 vilka tillsammans ger villkoren 0 < a < sqrt(12). Nu har vi tagit fram en funktion och tillhörande villkor för att det ska bildas ett rektangulärt område mellan kurvan och x-axeln. Vi vill maximera denna. Genom att derivera funktionen och sätta derivatan lika med 0 kan vi bestämma för vilka a den har stationära punkter. Funktionen kommer ha sitt globala maximum i någon av dessa.
Vi får två värden på a, men eftersom vi sedan tidigare vet att a är positivt får vi a=2. Slutligen måste vi även säkerställa att den stationära punkten i a=2 är ett maximum, t.ex. med hjälp av andraderivata. Vi deriverar därför areafunktionen en gång till och beräknar andraderivatans värde för a=2.
En negativ andraderivata i a=2 betyder att den stationära punkten är ett maximum. Vi sätter in detta a-värde i areafunktionen för att beräkna rektangelns största värde.
Rektangelns maximala area är alltså 32 a.e..
Italienaren Tartaglia var en matematiker som levde på 1 500-talet. Han anses ha formulerat följande matematiska problem, här återgivet i modern översättning:
Kalla talen x_1 och x_2. Din uppgift är att lösa Tartaglias matematiska problem. Svara med två decimaler.
Vi vet att summan av två positiva tal ska bli 8. Om det mindre talet kallas för x och det större för y får vi x+y=8. Vad betyder då produkten av talens differens och talens produkt?
Det är produkten av y-x och xy som ska maximeras. Om vi kallar den för P får vi funktionen P=xy(y-x). Men hur kan vi maximera en funktion som innehåller två variabler? Vi vet att x+y=8, så genom att lösa ut en av variablerna, exempelvis y, får vi y=8-x som vi kan ersätta y med i funktionen P. Då får vi en funktion som enbart beror på en variabel, x.
Nu har vi en funktion med en variabel och vi multiplicerar ihop parenteserna för lättare kunna derivera.
Nu deriverar vi.
Till slut likställer vi derivatan med 0 och löser ut derivatans nollställen.
Detta är en andragradsekvation som vi löser med pq-formeln.
Derivatan har två nollställen. Vi undersöker deras karaktär med andraderivata så vi deriverar en gång till.
Nu sätter vi in de stationära punkternas x-värden i andraderivatan och avgör dess tecken.
| x | 12x-48 | P''(x) | Tecken |
|---|---|---|---|
| 4-4/sqrt(3) | 12( 4-4/sqrt(3))-48 | ~ - 28 | - |
| 4+4/sqrt(3) | 12( 4+4/sqrt(3))-48 | ~ 28 | + |
Andraderivatan i den första stationära punkten är negativ vilket betyder att det är en maximipunkt. Vi ser även att andraderivatan i den andra stationära punkten är positiv vilket betyder att det är en minimipunkt. Eftersom vi vill maximera produkten är x=4-4/sqrt(3) ≈ 1,69. Genom att sätta in det exakta värdet för x i y=8-x kan vi även bestämma y: y=8-( 4-4/sqrt(3))=4+4/sqrt(3) ≈ 6,31.