Logga in
| 2 sidor teori |
| 15 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Matematiska problem med verklighetsanknytning och som går ut på att hitta ett största eller minsta värde för något, t.ex. en area eller kostnad, brukar kallas extremvärdesproblem. Man löser dessa genom att definiera en funktion baserat på frågan och sedan maximera eller minimera den. Följande är ett exempel på ett extremvärdesproblem som kan lösas på detta sätt.
Det ska byggas ett stängsel runt en rektangulär kattgård. Bestäm arean och sidlängderna för den största kattgården som går att bygga med 10 meter stängsel.
Om funktionsuttrycket inte är givet i uppgiften måste man själv ställa upp det. I det här fallet vill man maximera en area som beror på gårdens sidlängder, vilket innebär att man måste beteckna arean och sidlängderna på något sätt. Man kan t.ex. kalla gårdens area för A och sidlängderna för x och y.
Ofta begränsar verkligheten funktionens definitions- och/eller värdemängd på något sätt. I det här fallet representerar x en längd vilket innebär att det inte kan vara negativt.
Nu måste man verifiera funktionens största eller minsta värde, dvs. kontrollera att den extrempunkt med högst eller lägst y-värde faktiskt är ett maximum eller minimum. Man kan alltid göra detta med andraderivatan eller med en teckentabell. Det finns dock två specialfall där verifieringen kan göras på enklare sätt:
I detta fall är intervallet slutet och andragradsfunktioner är alltid sammanhängande så man kan jämföra funktionsvärdena i de stationära punkterna och ändpunkterna. Det största värdet är 6.25 och det finns där x=2.5.
Kattgårdens area är alltså som störst då den har formen av en kvadrat med sidan 2.5 m, vilket ger arean 6.25 m2.
Summan av de två icke-negativa talen x och y är 18. Bestäm med hjälp av derivata det maximala värdet av x2y och ange även vad x och y då är.
Vi löser detta extremvärdesproblem steg för steg och börjar med att definiera en funktion baserat på informationen vi fått.
Multiplicera in x2
Derivera funktion
D(axn)=a⋅nxn−1
D(xn)=nxn−1
P′(x)=0
Omarrangera ekvation
VL/3=HL/3
Dela upp i faktorer
Bryt ut x
Använd nollproduktmetoden
(II): VL+x=HL+x
(II): Omarrangera ekvation
Nu har vi bestämt alla extrempunkter, och eftersom intervallet är slutet räcker det med att jämföra deras funktionsvärden för att se vilket som är störst. Båda ändpunkterna har funktionsvärdet 0, så det största värdet måste vara 864.
I figuren har grafen till funktionen f(x)=12−x2 ritats. Punkterna P och Q har samma y-värde och spänner upp en rektangel tillsammans med x-axeln.
En rektangels area beräknas genom att multiplicera dess bredd och längd. Vi kallar sidorna för B och L.
För att bestämma bredden använder vi att funktionen har symmetrilinjen x_s=0. Andragradskurvan är symmetrisk runt denna så P och Q kommer ligga på samma avstånd från y-axeln. Om vi kallar x-koordinaten i P för x=a kommer x-koordinaten i Q därför vara x=- a. Avståndet mellan P och Q blir a-(- a)=2a. Längden L representeras av punkternas funktionsvärden eftersom det är höjden.
Rektangelns area kan alltså skrivas som 2a* f(a). Funktionsvärdet f(a) är lika med 12-a^2 vilket ger areauttrycket A=2a* f(a)= 2a(12-a^2). Om det ska bildas en rektangel ovanför x-axeln måste båda sidorna vara större än 0, dvs. 2a>0 och 12-a^2>0 vilka tillsammans ger villkoren 0stationära punkter. Funktionen kommer ha sitt globala maximum i någon av dessa.
Vi får två värden på a, men eftersom vi sedan tidigare vet att a är positivt får vi a=2. Slutligen måste vi även säkerställa att den stationära punkten i a=2 är ett maximum, t.ex. med hjälp av andraderivata. Vi deriverar därför areafunktionen en gång till och beräknar andraderivatans värde för a=2.
En negativ andraderivata i a=2 betyder att den stationära punkten är ett maximum. Vi sätter in detta a-värde i areafunktionen för att beräkna rektangelns största värde.
Rektangelns maximala area är alltså 32 a.e..
Italienaren Tartaglia var en matematiker som levde på 1500-talet. Han anses ha formulerat följande matematiska problem, här återgivet i modern översättning:
Kalla talen x1 och x2. Din uppgift är att lösa Tartaglias matematiska problem. Svara med två decimaler.
Vi vet att summan av två positiva tal ska bli 8. Om det mindre talet kallas för x och det större för y får vi x+y=8. Vad betyder då produkten av talens differens och talens produkt?
Det är produkten av y-x och xy som ska maximeras. Om vi kallar den för P får vi funktionen P=xy(y-x). Men hur kan vi maximera en funktion som innehåller två variabler? Vi vet att x+y=8, så genom att lösa ut en av variablerna, exempelvis y, får vi y=8-x som vi kan ersätta y med i funktionen P. Då får vi en funktion som enbart beror på en variabel, x.
Nu har vi en funktion med en variabel och vi multiplicerar ihop parenteserna för lättare kunna derivera.
Nu deriverar vi.
Till slut likställer vi derivatan med 0 och löser ut derivatans nollställen.
Detta är en andragradsekvation som vi löser med pq-formeln.
Derivatan har två nollställen. Vi undersöker deras karaktär med andraderivata så vi deriverar en gång till.
Nu sätter vi in de stationära punkternas x-värden i andraderivatan och avgör dess tecken.
x | 12x-48 | P''(x) | Tecken |
---|---|---|---|
4-4/sqrt(3) | 12( 4-4/sqrt(3))-48 | ~ - 28 | - |
4+4/sqrt(3) | 12( 4+4/sqrt(3))-48 | ~ 28 | + |
Andraderivatan i den första stationära punkten är negativ vilket betyder att det är en maximipunkt. Vi ser även att andraderivatan i den andra stationära punkten är positiv vilket betyder att det är en minimipunkt. Eftersom vi vill maximera produkten är x=4-4/sqrt(3) ≈ 1.69. Genom att sätta in det exakta värdet för x i y=8-x kan vi även bestämma y: y=8-( 4-4/sqrt(3))=4+4/sqrt(3) ≈ 6.31.
Garfesta kommun ska bygga en bollplan. Den ska vara rektangulär med stängsel runtomkring. För att inte bollarna ska hamna ute på vägen bestämmer man sig för att bygga ett högre stängsel på den sida som ligger närmast vägen, se figur.
A(x) är en andragradsfunktion med en negativ x^2-term. Därmed har den ett maximum. För att hitta detta maximum letar vi efter funktionens stationära punkter, som finns där derivatan har sina nollställen. Vi deriverar funktionen och löser ekvationen f'(x) = 0.
Funktionen har alltså en maximipunkt i x=11. Vi vill nu bekräfta att punkten ligger i definitionsmängden. Eftersom arean inte kan vara negativ undersöker vi för vilka x detta gäller genom att lösa ekvationen A(x)=0.
Definitionsmängden är 0≤ x≤ 22 och x=11 ligger i denna. Detta betyder att funktionens stationära punkt är den maximipunkt vi söker. Arean är alltså som störst när x = 11.