Logga in
| | 5 sidor teori |
| | 15 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
Matematiska problem med verklighetsanknytning och som går ut på att hitta ett största eller minsta värde för något, t.ex. en area eller kostnad, brukar kallas extremvärdesproblem. Man löser dessa genom att definiera en funktion baserat på frågan och sedan maximera eller minimera den. Följande är ett exempel på ett extremvärdesproblem som kan lösas på detta sätt.
|
Det ska byggas ett stängsel runt en rektangulär kattgård. Bestäm arean och sidlängderna för den största kattgården som går att bygga med 10 meter stängsel. |
Funktionen ska dock bara bero på en variabel, så antingen y eller x måste uttryckas med hjälp av den andra variabeln. Man behöver alltså ytterligare ett samband för att göra detta. I det här fallet kan man utnyttja att det totalt finns 10 m stängsel. Gårdens omkrets ska alltså vara 10m, vilket ger 2x + 2y = 10. Ur detta kan man lösa ut y och få ett uttryck för kortsidan som enbart beror på x. y = 5 - x Nu behöver man inte använda variabeln y för att beskriva kattgårdens dimensioner.
Kattgårdens area kan beräknas genom att multiplicera långsidan med kortsidan, vilket ger andragradsfunktionen A(x)=x(5-x), som endast beror på en variabel: x.
I detta fall är intervallet slutet och andragradsfunktioner är alltid sammanhängande så man kan jämföra funktionsvärdena i de stationära punkterna och ändpunkterna. Det största värdet är 6,25 och det finns där x=2,5.
Kattgårdens area är alltså som störst då den har formen av en kvadrat med sidan 2,5m, vilket ger arean 6,25m^2.
Summan av de två icke-negativa talen x och y är 18. Bestäm med hjälp av derivata det maximala värdet av x^2y och ange även vad x och y då är.
Vi vill bestämma det största möjliga värdet på produkten x^2y. För att kunna göra det behöver vi dock ett funktionsuttryck som innehåller endast en variabel, t.ex. x. Vi känner till talens summa och kan använda det för att uttrycka y med hjälp av x: x+y=18 ⇔ y=18-x. Genom att sätta in detta i produkten kan vi definiera funktionen P(x)=x^2(18-x).
Det är givet att talen x och y är icke-negativa, vilket innebär att de är positiva eller 0. Detta kan skrivas som x≥0 och y≥0. Eftersom y=18-x kan vi dock omformulera det andra villkoret. 18-x≥0 ⇔ x≤18 Det ger oss ytterligare ett villkor för x, så sammanfattningsvis är funktionen P(x) definierad på intervallet 0 ≤ x ≤ 18.
Vi kan nu bestämma funktionens största värde, och vi börjar med att bestämma ändpunkternas funktionsvärden. Vi sätter in x=0 och x=18 i funktionen P(x)=x^2(18-x). P(0)=0^2(18-0)=0 P(18)=18^2(18-18)=0 I båda ändpunkterna är alltså funktionsvärdet 0. Vi bestämmer nu var funktionen har stationära punkter genom att derivera P(x) och lösa ekvationen P'(x)=0.
Multiplicera in x^2
Derivera funktion
D(ax^n) = a* nx^(n-1)
D(x^n) = nx^(n-1)
P'(x)= 0
Omarrangera ekvation
.VL /3.=.HL /3.
Dela upp i faktorer
Bryt ut x
Använd nollproduktmetoden
(II): VL+x=HL+x
(II): Omarrangera ekvation
Vi ser att funktionen har stationära punkter i x=0 och x=12, och båda dessa ligger på intervallet 0 ≤ x ≤ 18. Den stationära punkten i x=0 har samma x-värde som en av ändpunkterna och har därför även samma funktionsvärde: 0. Vi bestämmer den andra stationära punktens funktionsvärde genom att sätta in x=12 i P(x). P(12)=12^2 * (18-12)=144* 6 =864 Den har alltså koordinaterna (12, 864).
Nu har vi bestämt alla extrempunkter, och eftersom intervallet är slutet räcker det med att jämföra deras funktionsvärden för att se vilket som är störst. Båda ändpunkterna har funktionsvärdet 0, så det största värdet måste vara 864.
Den maximala produkten av x^2 och y är alltså 864. Frågan är dock inte bara vilken den maximala produkten är utan även vilka två tal som ger denna. Det ena talet, x, vet vi är lika med 12 och det andra talet, y, kan vi då beräkna med y=18-x. y=18-x=18-12=6 Talen x=12 och y=6 ger alltså det maximala värdet 864 på produkten x^2y.
Ett rektangulärt område ska inhägnas med hjälp av 320 meter stängsel. En av de långa sidorna ligger mot en ladugårdsvägg och behöver därför inget stängsel. Vilka mått på rektangeln ger den största möjliga arean?
Arean kan då beskrivas som A(x) = x(300 - 2x). Sidornas längder måste vara positiva tal, alltså x > 0. Fokusera nu på villkoret för den långa sidan. 320x-2x > 0 ⇒ x < 160 Därför är definitionsmängden för funktionen 0 < x < 160. Bestäm nu funktionens stationära punkter genom att derivera A(x) och lösa ekvationen A'(x) = 0.
Multiplicera in x
Derivera funktion
D(ax) = a
D(x^n) = nx^(n-1)
A'(x)= 0
VL+4x=HL+4x
.VL /4.=.HL /4.
Andraderivatan av A(x) är A''(x) = -4, och eftersom A'(80) = 0 och A''(80) < 0, betyder detta att A(80) är ett maximum. Beräkna A(80) för att bestämma det maximala värdet av A.
x= 80
Multiplicera faktorer
Subtrahera term
Multiplicera faktorer
Beräkningarna visar att måtten 60m * 180m ger den maximala arean 12 800m^2.
En snickare bygger två identiska rektangulära fönsterramar som placeras sida vid sida och delar ett vertikalt stöd mellan sig. Han har 24 meter trälister för att rama in de yttre och inre kanterna.
Vilka mått på varje fönsterram ger den maximala totala glasytan, och vad är den maximala ytan?
Restriktionen är: 3x + 2y = 24 ⇒ y = 24 - 3x/2 Med detta kan funktionen A(x) för den totala glasytan skrivas. A(x)=x*(24 - 3x/2) Sidornas längder måste vara positiva, så x > 0. Fokusera nu på villkoret för den horisontella kanten: 24 - 3x/2 > 0 ⇒ x < 8 Definitionsmängden för funktionen är 0 < x < 8. Derivera A(x) och lös ekvationen A'(x) = 0 för att bestämma funktionens stationära punkter.
Multiplicera in x
Dela upp bråk
Beräkna kvot
a* b/c=a/c* b
Derivera funktion
D(ax) = a
D(ax^n) = a* nx^(n-1)
A'(x)= 0
VL+3x=HL+3x
.VL /3.=.HL /3.
Andraderivatan av A(x) är A''(x) = -3, och eftersom A'(4) = 0 och A''(4) < 0, betyder detta att A(4) är ett maximum. Beräkna A(4) för att bestämma det maximala värdet av A.
x= 4
Multiplicera faktorer
Subtrahera term
Beräkna kvot
Multiplicera faktorer
Den totala horisontella längden är 6 meter, och eftersom detta motsvarar två identiska fönster placerade sida vid sida, är varje fönster 3 meter brett. Dimensionerna 4m* 3m för varje fönster ger den maximala totala glasytan 24m^2.
Temperaturen i en ugn kan beskrivas med den linjära funktionen T(x) = 15,3x + 22, där T(x) är temperaturen i ^(∘)C och x är tiden i minuter efter att ugnen slogs på. Vad är högsta och lägsta temperaturen i ugnen mellan x = 0 och x = 10?
Vi söker det största och minsta värdet som funktionen T(x) antar på intervallet x = 0 till x = 10. Temperaturen beskrivs av en linjär funktion, T(x) = 15,3x + 22, med k-värdet 15,3 och m-värdet 22. Det kan tolkas som att temperaturen ökar med 15,3^(∘)C per minut från starttemperaturen 22^(∘)C. En sådan funktion har inga stationära punkter eftersom det bara är en rät linje med positiv lutning.
Man kan också se att den inte har några stationära punkter genom att derivera funktionen och då får man T'(x)=15,3 som aldrig blir 0. Om det inte finns några stationära punkter måste extremvärdena finnas i intervallgränserna, alltså när x = 0 och x = 10. Vi sätter in dessa i funktionen och beräknar temperaturen. T(0) = 15,3 * 0 + 22 = 22 T(10) = 15,3 * 10 + 22 = 175 Ugnen har alltså temperaturen 22^(∘)C när den slås på och har kommit upp i 175^(∘)C efter 10 minuter.
Den högsta temperaturen är då 175^(∘)C och den lägsta är 22^(∘)C.
Salvador solar topless på hotellets takterrass när hans kompis, som står vid poolen på marken nedanför, ropar att han behöver rumsnyckeln. Salvador går då fram till kanten av terrassen och kastar nyckeln till sin kompis.
Nyckelns höjd h meter över marken efter t sekunder beskrivs av funktionen h(t)=-0,5t^2+1,6t+6. Använd derivata för att bestämma hur högt över marken nyckeln är då den når sin maximala höjd.
Vi bestämmer nyckelns maximala höjd genom att hitta funktionens största värde. Eftersom vi har en andragradsfunktion där koefficienten framför t^2-termen är negativ kommer funktionen ha en maximipunkt.Vi bestämmer t-värdet där genom att derivera h(t) och sätta derivatan lika med 0.
Nu löser vi ekvationen h'(t)=0.
Funktionens maximipunkt finns där t=1,6, så nyckeln når sin maxhöjd efter 1,6s. Vi bestämmer höjden genom att sätta in detta t-värde i h(t).
Nyckelns maxhöjd var alltså 7,28 meter och den når denna höjd 1,6 sekunder efter att Salvador kastat iväg den.
Kiara har märkt att hennes företags årliga vinst påverkas av hur många veckor ledigt de anställda tar. Hon påstår att sambandet mellan vinsten V miljoner kronor och antalet semesterveckor s kan beskrivas av funktionen V(s)=-5s^2+42s-35. Hur många veckor bör Kiara uppmuntra sina anställda att ta ledigt om hon vill att företaget ska tjäna maximalt med pengar? Använd derivata för att lösa uppgiften. Svara med en decimal.
Vi tar reda på företagets maximala vinst och antalet semesterveckor genom att bestämma funktionens globala maximipunkt. Eftersom V(s) är en andragradsfunktion där koefficienten framför s^2 är negativ kommer funktionen att ha ett maximum. Vi bestämmer s-värdet i detta maximum genom att derivera V(s) och sätta derivatan lika med 0.
Nu löser vi ekvationen V'(s)=0.
Företaget gör alltså störst vinst om de anställda är lediga 4,2.veckor /år..
Garfesta kommun ska bygga en bollplan. Den ska vara rektangulär med stängsel runtomkring. För att inte bollarna ska hamna ute på vägen bestämmer man sig för att bygga ett högre stängsel på den sida som ligger närmast vägen, se figur.
Kommunen har bestämt att stängslet maximalt får kosta 6 600kr. Det lägre stängslet kostar 75.kr /m. och det högre 225.kr /m.. Kostnaden för stolpar och grindar ingår i priset för stängslet. Om kommunen använder 6 600kr till stängslet kan bollplanens area A m^2 beräknas enligt nedanstående samband: A(x)=44x-2x^2 där x m är längden på bollplanens sida närmast vägen. Bestäm med hjälp av derivata det värde på x som ger bollplanens maximala area.
A(x) är en andragradsfunktion med en negativ x^2-term. Därmed har den ett maximum. För att hitta detta maximum letar vi efter funktionens stationära punkter, som finns där derivatan har sina nollställen. Vi deriverar funktionen och löser ekvationen f'(x) = 0.
Funktionen har alltså en maximipunkt i x=11. Vi vill nu bekräfta att punkten ligger i definitionsmängden. Eftersom arean inte kan vara negativ undersöker vi för vilka x detta gäller genom att lösa ekvationen A(x)=0.
Definitionsmängden är 0≤ x≤ 22 och x=11 ligger i denna. Detta betyder att funktionens stationära punkt är den maximipunkt vi söker. Arean är alltså som störst när x = 11.
För en viss bensinmotor beror mängden koldioxid som produceras på motorns temperatur. Detta beroende kan beskrivas med funktionen f(t) = 0,00047t^2 - 0,094t + 7, där f(t) är antalet gram koldioxid som skapas per liter bensin och t är motorns temperatur i ^(∘)C. Använd derivata för att avgöra vilken temperatur motorn bör hålla för att producera så lite koldioxid som möjligt.
Vi är ute efter den temperatur som gör att motorn producerar så lite koldioxid som möjligt, vilket innebär att vi vill hitta det t som minimerar funktionen f(t). f(t) = 0,00047t^2 - 0,094t + 7 Detta är en funktion av andra graden som har en positiv koefficient framför t^2-termen, vilket innebär att den har ett minimum. Det finns inga begränsningar uppåt eller nedåt för temperaturen, så hittar vi denna punkt så måste det vara det globala minimumet för funktionen. För att hitta detta minimum använder vi derivata, så vi börjar med att derivera f(t).
Vi kan nu hitta den stationära punkten, som måste vara vårt sökta minimum, genom att lösa ekvationen f'(t) = 0.
Funktionen har alltså sitt minimum för t = 100, vilket innebär att motorn producerar som minst koldioxid när dess temperatur är 100 ^(∘)C.
Yamala är på semester i Filippinerna och har hittat en perfekt plats för dykning. Hur djupt hon kan dyka beror på mängden luft hon andas in precis innan dyket. Detta samband kan beskrivas av funktionen h(l)=4l^2-24l+30, där h(l) är antal meter över havet och l är antal liter luft i Yamalas lungor. Använd derivata för att bestämma hur djupt hon kan dyka.
Funktionen h(l) är en andragradsfunktion med en positiv andragradsterm och kommer därför ha en minimipunkt. Där antar funktionen sitt minsta värde, vilket vi kommer kunna tolka som Yamalas djupaste dyk. Vi deriverar funktionen och löser ekvationen h'(l)=0 för att bestämma i vilket l-värde funktionen har detta minimum.
Funktionen har sitt minimum i l=3, så Yamala andas in 3 liter luft precis innan hon gör sitt djupaste dyk. Till sist bestämmer vi hur djupt detta är genom att sätta in l=3 i h(l).
Att höjden är -6 meter innebär att Yamala är 6 meter under vattenytan när hon dyker som djupast.
Använd derivata för att bestämma den maximala volymen av lådan.
Vi börjar med att ställa upp en funktion för flyttlådans volym genom att multiplicera sidornas längder: V(x)=x* x*(9-x). Notera att x måste vara större än 0 och mindre än 9, annars blir sidornas längder negativa eller 0 och då existerar inte lådan. Vi bestämmer nu lådans maximala volym genom att hitta funktionens största värde. Detta finns i någon av funktionens stationära punkter, så vi ska derivera funktionen och sätta derivatan lika med 0. Vi börjar dock med att förenkla V(x).
Nu deriverar vi och löser ekvationen V'(x)=0.
Funktionen har alltså två stationära punkter: en i x=0 och en i x=6. Eftersom x inte får vara 0 kan vi bortse från den punkten. Vi bestämmer nu funktionsvärdet där x=6 genom att sätta in detta x i funktionen.
Innan vi med säkerhet kan säga att det är i punkten (6,108) som funktionen antar sitt största värde verifierar vi att detta är ett maximum genom att undersöka andraderivatans tecken. Vi deriverar därför funktionen en gång till och sätter in x=6.
Eftersom andraderivatan är negativ kan vi konstatera att (6,108) faktiskt är ett maximum. Flyttlådans maximala volym är alltså 108dm^3, och den uppnås då x = 6.