Logga in
Innehållet handlar om derivator av trigonometriska funktioner, vilket är viktigt för att förstå hur olika fenomen, såsom ljudvågor, som förändras över tid. Det förklaras hur man kan härleda derivatans regel för sin(x) och använda den för att bestämma derivatan av cos(x). Vidare diskuteras hur man kan härleda derivatan av tan(x) med hjälp av deriveringsreglerna för sinus och cosinus. Sidan förklarar också hur man kan omvandla cos(x) till en förskjuten sinusfunktion och sedan använda kedjeregeln för att härleda dess derivata.
| | 6 sidor teori |
| | 18 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Många verkliga fenomen, till exempel ljudvågor, kan modelleras med trigonometriska funktioner. Därför är deras derivator viktiga när man vill beskriva hur fenomenen förändras.
Derivatan av sin x kan härledas med derivatans definition. Sedan kan den användas för att bestämma derivatan av cos x. Derivatan av tan x kan därefter härledas med hjälp av reglerna för sinus och cosinus.
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
När man deriverar sin x får man en annan trigonometrisk funktion, cos x.
D(sinx)=cosx
Eftersom derivatan av en funktion f(x) i x=a är lutningen på tangentlinjen i den punkten, kan vi bygga upp grafen till derivatan av f(x)=sin x genom att följa hur tangentlinjernas lutning förändras.
Dra i reglaget
Sätt in uttryck
sin(u+v)=sin(u)cos(v)+cos(u)sin(v)
Omarrangera termer
Bryt ut sin x
Dela upp bråk
Dela upp gränsvärde
I gränsvärdena finns nu både sin x och cos x. Dessa förändras inte när h går mot 0 så de kan flyttas ut utanför gränsvärdena.
&lim _(h→ 0)sin x(cos h-1)/h+lim _(h→ 0)cos xsin h/h= &=sin xlim _(h→ 0)(cos h-1)/h+cos xlim _(h→ 0)sin h/h
Nu har man två gränsvärden kvar och i dessa finns cos h, sin h och h. Man kan undersöka gränsvärdena numeriskt genom att sätta in mindre och mindre h. Men ska räknaren vara inställd på grader eller radianer? För att kunna avgöra det undersöks båda.
| h (grader) | 0,1 | 0,01 | 0,001 | → 0 |
|---|---|---|---|---|
| cos h-1/h | ~ -0,000015 | ~- 0,0000015 | ~-0,00000015 | → 0 |
| sin h/h | ~0,0174532837 | ~0,0174532924 | ~0,0174532925 | → ~0,0174532925 |
| h (radianer) | 0,1 | 0,01 | 0,001 | → 0 |
| cos h-1/h | ~ -0,0499583472 | ~- 0,0049999583 | ~-0,00049999996 | → 0 |
| sin h/h | ~0,9983341665 | ~0,9999833334 | ~0,9999998333 | → 1 |
Man får olika
gränsvärden beroende på om h anges i grader eller radianer. Om vinkeln är i grader får man deriveringsregeln
D(sin x)≈sin x* 0+cos x* 0,0174532925=0,0174532925cos x
och om vinkeln anges i radianer får man istället regeln
D(sin x)=sin x* 0+cos x* 1=cos x.
Eftersom derivatan är enklare om vinkeln uttrycks i radianer är det nästan uteslutande deriveringsregeln D(sin x)=cos x som används. Kom ihåg att vinklarna då alltid måste anges i radianer.
Deriverar man cos x får man sinusfunktionen -sin x.
D(cos x)=-sin x
Eftersom derivatan av en funktion f(x) i x=a är lutningen på tangentlinjen i den punkten, kan vi bygga upp grafen till derivatan av f(x)=cos x genom att följa hur tangentlinjernas lutning förändras.
Dra i reglaget
D( sin(u) ) = cos(u)* D(u)
Derivera term för term
D(a) = 0
D(x) = 1
Med det trigonometriska sambandet
cos(x+π/2) = - sin x
får man till sist deriveringsregeln D(cos x) = - sin x.
Studera formeln för derivatan av tan x.
D(tan x)=1/cos^2 x
D(f/g) = D(f)* g - f* D(g)/g^2
D( sin(v) ) = cos(v)
D( cos(v) ) = - sin(v)
- a(- b)=a* b
Multiplicera faktorer
sin^2(v) + cos^2(v) = 1
Nu ser man att derivatan av tan x är 1/cos^2 x.
Bestäm f'(π) givet att f(x)=sin(tan x)+sin(2x).
Derivera funktion
D( sin(u) ) = cos(u)* D(u)
D(ax) = a
D( tan(v) ) = 1/cos^2(v)
Multiplicera faktorer
Nu sätter vi in x=π i derivatan för att bestämma f'(π).
x= π
1800tan(0)=0 18030tan(π/6)=1/sqrt(3) 18045tan(π/4)=1 18060tan(π/3)=sqrt(3) 18090tan(π/2) odef. 180120tan(2π/3)=- sqrt(3) 180135tan(3π/4)=- 1 180150tan(5π/6)=- 1/sqrt(3) 180180tan(π)=0 180270tan(3π/2) odef. 180360tan(2π)=0
\ifnumequal{0}{0}{\cos\left(0\right)=1}{}\ifnumequal{0}{30}{\cos\left(\dfrac{\pi}{6}\right)=\dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{0}{45}{\cos\left(\dfrac{\pi}{4}\right)=\dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{0}{60}{\cos\left(\dfrac{\pi}{3}\right)=\dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{0}{90}{\cos\left(\dfrac{\pi}{2}\right)=0}{}\ifnumequal{0}{120}{\cos\left(\dfrac{2\pi}{3}\right)=- \dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{0}{135}{\cos\left(\dfrac{3\pi}{4}\right)=- \dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{0}{150}{\cos\left(\dfrac{5\pi}{6}\right)=- \dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{0}{180}{\cos\left(\pi\right)=- 1}{}\ifnumequal{0}{210}{\cos\left(\dfrac{7\pi}6\right)=- \dfrac{\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{0}{225}{\cos\left(\dfrac{5\pi}{4}\right)=- \dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{0}{240}{\cos\left(\dfrac{4\pi}3\right)=- \dfrac {1}2}{}\ifnumequal{0}{270}{\cos\left(\dfrac{3\pi}{2}\right)=0}{}\ifnumequal{0}{300}{\cos\left(\dfrac{5\pi}3\right)=\dfrac{1}2}{}\ifnumequal{0}{315}{\cos\left(\dfrac{7\pi}4\right)=\dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{0}{330}{\cos\left(\dfrac{11\pi}6\right)=\dfrac{\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{0}{360}{\cos\left(2\pi\right)=1}{}
\ifnumequal{180}{0}{\cos\left(0\right)=1}{}\ifnumequal{180}{30}{\cos\left(\dfrac{\pi}{6}\right)=\dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{180}{45}{\cos\left(\dfrac{\pi}{4}\right)=\dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{180}{60}{\cos\left(\dfrac{\pi}{3}\right)=\dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{180}{90}{\cos\left(\dfrac{\pi}{2}\right)=0}{}\ifnumequal{180}{120}{\cos\left(\dfrac{2\pi}{3}\right)=- \dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{180}{135}{\cos\left(\dfrac{3\pi}{4}\right)=- \dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{180}{150}{\cos\left(\dfrac{5\pi}{6}\right)=- \dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{180}{180}{\cos\left(\pi\right)=- 1}{}\ifnumequal{180}{210}{\cos\left(\dfrac{7\pi}6\right)=- \dfrac{\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{180}{225}{\cos\left(\dfrac{5\pi}{4}\right)=- \dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{180}{240}{\cos\left(\dfrac{4\pi}3\right)=- \dfrac {1}2}{}\ifnumequal{180}{270}{\cos\left(\dfrac{3\pi}{2}\right)=0}{}\ifnumequal{180}{300}{\cos\left(\dfrac{5\pi}3\right)=\dfrac{1}2}{}\ifnumequal{180}{315}{\cos\left(\dfrac{7\pi}4\right)=\dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{180}{330}{\cos\left(\dfrac{11\pi}6\right)=\dfrac{\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{180}{360}{\cos\left(2\pi\right)=1}{}
Förenkla potens & produkt
Beräkna kvot
a+(- b)=a-b
Använd deriveringsreglerna för trigonometriska funktioner för att bestämma den efterfrågade derivatan.
Bestäm derivatan av följande funktion.
Förenkla f(x)+ f''(x) om f(x)=4sin(3x) - 5cos x.
Vi bestämmer först funktionens andraderivata f''(x) genom att derivera den två gånger.
Vi ställer nu upp uttrycket f(x)+ f''(x) och förenklar det.
Vi har nu förenklat uttrycket och vårt svar blir f(x)+ f''(x) = - 32sin(3x).
Bestäm f'(x) och förenkla svaret med hjälp av trigonometriska identiteter. f(x)=sin^2(cos x).
Den här funktionen är sammansatt av tre funktioner: p(x) = x^2, q(x) = sin x och r(x) = cos x. För att kunna använda kedjeregeln här tänker vi på p(x) = x^2 som den yttre funktionen och q(r(x)) = sin(cos x) som den inre funktionen.
Detta uttryck kan vi faktiskt förenkla ytterligare med hjälp av formeln för sinus dubbla vinkel. Vi genomför substitutionen cos x = t för att tydliggöra omskrivningen.
Vi har nu deriverat och förenklat så långt vi kan och svarar därför med f'(x)=- sin(2cos x) * sin x.
I koordinatsystemet nedan syns grafen till funktionen y=f'(x). Bestäm den enklaste möjliga funktionen f(x).
Det är viktigt här att observera att grafen är f'(x), inte f(x). Vi börjar med att hitta ett funktionsuttryck vars graf är identisk med den vi ser i koordinatsystemet. Vi ser att grafen har ett maximivärde då x=0. Därför väljer vi att ansätta en cosinusfunktion, f'(x)=Acos(B(x+C))+D. Grafens amplitud är 3, det ger oss att A=3, och jämviktslinjen är x-axeln, vilket innebär att D=0. Vi kan nu skriva funktionsuttrycket som f'(x)=3cos(B(x+C)). Cosinuskurvan har sitt maximivärde då x=0, den är alltså inte förskjuten i x-led och därför är C=0. Kurvan har en periodlängd, P, som är π lång. Vi bestämmer B med hjälp av uttrycket B=2π/P. Vi får då att B=2π/π som efter förkortning blir 2. En funktion som ger grafen i koordinatsystemet är alltså f'(x)=3cos(2x). Vi skall nu hitta en funktion f(x) vars derivata är en cosinusfunktion. När vi deriverar sinusfunktioner vet vi att vi får cosinusfunktioner. Funktionen f(x) måste alltså vara en sinusfunktion. Eftersom derivering av en sinusfunktion inte ändrar funktionens argument kan f(x) ha utseendet f(x)=asin(2x). Vi deriverar denna funktion f(x) och jämför den med derivatan vi redan har. På det sättet kan vi bestämma värdet på a.
Vi likställer nu de två uttrycken vi har för derivatan och får ekvationen a * 2cos(2x) = 3 * cos(2x). Vi kan här identifiera att a* 2=3, dvs. a=1,5. Vi får då att vår sökta funktion kan skrivas som f(x)=1,5sin(2x).
Vi börjar med att derivera funktionen. Vi använder då deriveringsregeln för sinusfunktioner.
Vi sätter derivatan lika med 1 och löser ekvationen.
Samtliga lösningar till ekvationen kan alltså skrivas x=± π/6+n* π.
Funktionen vi skall derivera är f(x)=2cos(0,5x). Här behöver vi använda deriveringsregeln för cosinusfunktioner.
Vi skall nu söka reda på för vilka värden på x som denna derivata blir 1.
Samtliga lösningar till ekvationen kan representeras med lösningsmängden x=3π + n* 4π.
Vi gör på samma sätt som i föregående deluppgifter, dvs. deriverar den funktion som står i uppgiften. Denna gång deriverar vi en tangensfunktion.
Vi får vår ekvation genom att sätta derivatan till 1.
Vi har nu fått två ekvationer som båda måste lösas. Vi börjar med cos ( x+π/4 )=1.
Vi har alltså en uppsättning lösningar till ekvationen som kan skrivas som x =- π/4+n * 2π. Vi fortsätter nu med att lösa den andra ekvationen, dvs. cos ( x+π/4 )=- 1.
Vi har alltså hittat de två lösningsmängderna x &= - π/4+n * 2π x&= 3π/4 +n* 2π, som löser ekvationen fullständigt. Vi kan dock notera att skillnaden mellan 3π/4 och - π/4 är π, samtidigt som lösningsmängdernas perioder är 2π. Därför kan vi lägga ihop lösningsmängderna för att få vårt slutgiltiga svar x = 3π/4 + n * π.
Funktionen f(t) ger oss motorns position vid tiden t. Dess derivata är motorns hastighet och andraderivatan beskriver motorns acceleration. Vi deriverar därför funktionen två gånger.
Andraderivatan är samma sak som motorns acceleration. Vi kan därför skriva accelerationen, a, som en funktion av tiden med funktionen a(t)=- 108sin(60t).
För att hitta den maximala accelerationen söker vi det största värdet som funktionen a(t)=- 108sin(60t) antar. Funktionen sin x varierar mellan -1 till 1, så en funktion av typen y=Asin x där A är negativt har sitt största värde då sinusfunktionen antar värdet - 1. Funktionens största värde är alltså
a(t)_(max)=- 108* (- 1)=108.m /s^2..
Förenkla f''(x)/f(x) om f(x)=7sin(5x).
Vi bestämmer först funktionens andraderivata f''(x) genom att derivera den två gånger.
Vi ställer nu upp uttrycket f''(x)/f(x) och förenklar det.
Vi har nu förenklat uttrycket och vårt svar blir -25.