Logga in
| | 6 sidor teori |
| | 13 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
När man deriverar sin(x) får man en annan trigonometrisk funktion, cos(x).
D(sin(x))=cos(x)
Sätt in uttryck
sin(u+v)=sin(u)cos(v)+cos(u)sin(v)
Omarrangera termer
Bryt ut sin(x)
Dela upp bråk
Dela upp gränsvärde
I gränsvärdena finns nu både sin(x) och cos(x). Dessa förändras inte när h går mot 0 så de kan flyttas ut utanför gränsvärdena. &lim _(h→ 0)sin(x)(cos(h)-1)/h+lim _(h→ 0)cos(x)sin(h)/h= &sin(x)lim _(h→ 0)(cos(h)-1)/h+cos(x)lim _(h→ 0)sin(h)/h Nu har man två gränsvärden kvar och i dessa finns cos(h), sin(h) och h. Man kan undersöka gränsvärdena numeriskt genom att sätta in mindre och mindre h. Men ska räknaren vara inställd på grader eller radianer? För att kunna avgöra det undersöks båda.
| h (grader) | 0,1 | 0,01 | 0,001 | → 0 |
|---|---|---|---|---|
| cos(h)-1/h | ~ -0,000015 | ~- 0,0000015 | ~-0,00000015 | → 0 |
| sin(h)/h | ~0,0174532837 | ~0,0174532924 | ~0,0174532925 | → ~0,0174532925 |
| h (radianer) | 0,1 | 0,01 | 0,001 | → 0 |
| cos(h)-1/h | ~ -0,0499583472 | ~- 0,0049999583 | ~-0,00049999996 | → 0 |
| sin(h)/h | ~0,9983341665 | ~0,9999833334 | ~0,9999998333 | → 1 |
Man får olika gränsvärden beroende på om h anges i grader eller radianer. Om vinkeln är i grader får man deriveringsregeln D(sin(x))≈sin(x)* 0+cos(x)* 0,0174532925=0,0174532925cos(x) och om vinkeln anges i radianer får man istället regeln D(sin(x))=sin(x)* 0+cos(x)* 1=cos(x). Eftersom derivatan är enklare om vinkeln uttrycks i radianer är det nästan uteslutande deriveringsregeln D(sin(x))=cos(x) som används. Kom ihåg att vinklarna då alltid måste anges i radianer.
Deriverar man cos(x) får man sinusfunktionen -sin(x).
D(cos(x))=-sin(x)
D( sin(u) ) = cos(u)* D(u)
Derivera term för term
D(a) = 0
D(x) = 1
Med det trigonometriska sambandet cos(x+π/2) = - sin(x) får man till sist deriveringsregeln D(cos(x)) = - sin(x).
Om man deriverar tan(x) får man 1/cos^2(x).
D(tan(x))=1/cos^2(x)
D(f/g) = D(f)* g - f* D(g)/g^2
D( sin(v) ) = cos(v)
D( cos(v) ) = - sin(v)
- a(- b)=a* b
Multiplicera faktorer
sin^2(v) + cos^2(v) = 1
Nu ser man att derivatan av tan(x) är 1/cos^2(x).
Vi börjar med att derivera funktionen. Båda termerna är sammansatta funktioner och deriveras med kedjeregeln. Första termen består av den yttre funktionen y=sin(u) och inre funktionen u=tan(x). Den andra termen består av samma yttre funktion men har istället den inre funktionen u=2x.
Derivera funktion
D( sin(u) ) = cos(u)* D(u)
D(ax) = a
D( tan(v) ) = 1/cos^2(v)
Multiplicera faktorer
Nu sätter vi in x=π i derivatan för att bestämma f'(π).
x= π
1800tan(0)=0 18030tan(π/6)=1/sqrt(3) 18045tan(π/4)=1 18060tan(π/3)=sqrt(3) 18090tan(π/2) odef. 180120tan(2π/3)=- sqrt(3) 180135tan(3π/4)=- 1 180150tan(5π/6)=- 1/sqrt(3) 180180tan(π)=0 180270tan(3π/2) odef. 180360tan(2π)=0
\ifnumequal{0}{0}{\cos\left(0\right)=1}{}\ifnumequal{0}{30}{\cos\left(\dfrac{\pi}{6}\right)=\dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{0}{45}{\cos\left(\dfrac{\pi}{4}\right)=\dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{0}{60}{\cos\left(\dfrac{\pi}{3}\right)=\dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{0}{90}{\cos\left(\dfrac{\pi}{2}\right)=0}{}\ifnumequal{0}{120}{\cos\left(\dfrac{2\pi}{3}\right)=- \dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{0}{135}{\cos\left(\dfrac{3\pi}{4}\right)=- \dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{0}{150}{\cos\left(\dfrac{5\pi}{6}\right)=- \dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{0}{180}{\cos\left(\pi\right)=- 1}{}\ifnumequal{0}{210}{\cos\left(\dfrac{7\pi}6\right)=- \dfrac{\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{0}{225}{\cos\left(\dfrac{5\pi}{4}\right)=- \dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{0}{240}{\cos\left(\dfrac{4\pi}3\right)=- \dfrac {1}2}{}\ifnumequal{0}{270}{\cos\left(\dfrac{3\pi}{2}\right)=0}{}\ifnumequal{0}{300}{\cos\left(\dfrac{5\pi}3\right)=\dfrac{1}2}{}\ifnumequal{0}{315}{\cos\left(\dfrac{7\pi}4\right)=\dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{0}{330}{\cos\left(\dfrac{11\pi}6\right)=\dfrac{\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{0}{360}{\cos\left(2\pi\right)=1}{}
\ifnumequal{180}{0}{\cos\left(0\right)=1}{}\ifnumequal{180}{30}{\cos\left(\dfrac{\pi}{6}\right)=\dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{180}{45}{\cos\left(\dfrac{\pi}{4}\right)=\dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{180}{60}{\cos\left(\dfrac{\pi}{3}\right)=\dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{180}{90}{\cos\left(\dfrac{\pi}{2}\right)=0}{}\ifnumequal{180}{120}{\cos\left(\dfrac{2\pi}{3}\right)=- \dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{180}{135}{\cos\left(\dfrac{3\pi}{4}\right)=- \dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{180}{150}{\cos\left(\dfrac{5\pi}{6}\right)=- \dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{180}{180}{\cos\left(\pi\right)=- 1}{}\ifnumequal{180}{210}{\cos\left(\dfrac{7\pi}6\right)=- \dfrac{\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{180}{225}{\cos\left(\dfrac{5\pi}{4}\right)=- \dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{180}{240}{\cos\left(\dfrac{4\pi}3\right)=- \dfrac {1}2}{}\ifnumequal{180}{270}{\cos\left(\dfrac{3\pi}{2}\right)=0}{}\ifnumequal{180}{300}{\cos\left(\dfrac{5\pi}3\right)=\dfrac{1}2}{}\ifnumequal{180}{315}{\cos\left(\dfrac{7\pi}4\right)=\dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{180}{330}{\cos\left(\dfrac{11\pi}6\right)=\dfrac{\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{180}{360}{\cos\left(2\pi\right)=1}{}
Förenkla potens & produkt
Beräkna kvot
a+(- b)=a-b
Använd deriveringsreglerna för trigonometriska funktioner för att bestämma den efterfrågade derivatan.
Vi bestämmer derivatan av funktionen y=sec(x) genom att skriva om den med definitionen och använder sedan kvotregeln.
Vi vet nu att
D(sec(x))=sin(x)/cos^2(x).
Med hjälp av definitionen för tangens, tan(x)= sin(x)cos(x), skriver vi högerledet på önskad form.
Derivatan är alltså. D(sec(x))=tan(x)/cos(x).
Vi hittar lokala extrempunkter genom att undersöka var f'(x) = 0. Vi börjar därför med att derivera funktionen f(x)=csc(x) på liknande sätt som i föregående deluppgift.
Vi sätter nu derivatan till 0 för att hitta samtliga lokala extrempunkter.
Avståndet mellan alla lösningar är π, alltså kan vi skriva lösningsmängden som
x = π/2 + n * π.
Av dessa extrempunkter ligger fyra stycken inom vårt intervall, - 2π
När vi skall avgöra extrempunkternas karaktär behöver vi endast veta vilket tecken andraderivatan har i punkten. Summan sin^2(x) + 2cos^2(x) är positiv för alla reella x — andraderivatans tecken avgörs därför av vilket tecken nämnaren sin^3(x) har.
| x | - 3π/2 | - π/2 | π/2 | 3π/2 |
|---|---|---|---|---|
| sin^3(x) | + | - | + | - |
| Karaktär | Minimi | Maximi | Minimi | Maximi |
De fyra lokala extrempunkterna kan alltså delas in enligt kategorierna &lokala minimipunkter: & x&=- 3π/2, & x&=π/2 [0.5em] &lokala maximjipunkter: & x&=- π/2, & x&=3π/2.
Vi har en symmetrisk triangel där ena halvan ligger i första kvadranten och andra halvan ligger i den fjärde. Vi kommer i denna lösning först bestämma arean för den del där x>0 och sedan multiplicera den arean med 2.
I den halva av triangeln vi studerar begränsas av en tangent samt koordinataxlarna. Denna tangents skärning med y-axeln ger oss triangelns höjd, h, och dess skärning med x-axeln ger oss triangelns bredd, b. Arean av denna nya triangel beräknar vi med A=bh/2. För att hitta skärningarna med koordinataxlarna behöver vi nu hitta tangentens ekvation. Vi utgår från räta linjens ekvation, y=kx+m. Termen k är tangentens lutning. Denna lutning är lika stor som funktionens lutning i tangeringspunkten vilken vi finner om vi deriverar funktionen. Låt oss göra det.
Tangenten tangerar funktionen i x=p och lutningen, k, där är då f'(p)=- sin(p). Vår tangent kan nu skrivas y=- sin(p)* x+m. I tangeringspunkten vet vi att x- koordinaten är p och y-koordinaten är f(p)=cos(p). Vi kan nu sätta in denna punkt i ekvationen för tangenten och lösa ut m.
Vi vet nu tangentens ekvation och den är y=- sin(p)* x+cos(p)+psin(p). Låt oss nu bestämma triangelns bredd som är samma som tangentens skärningspunkt med x-axeln.
Bredden på triangeln ges alltså av b= cos(p)sin(p)+p. Höjden är tangentens m-värde. Med andra ord är h=cos(p)+psin(p). Vår triangel, som ju var halva den ursprungliga triangeln, har alltså arean bh/2=( cos(p)/sin(p)+p )* (cos(p)+psin(p))/2. Den sökta triangelns area är dubbelt så stor, alltså A=( cos(p)/sin(p)+p )* (cos(p)+psin(p)).