Logga in
Innehållet handlar om derivator av trigonometriska funktioner, vilket är viktigt för att förstå hur olika fenomen, såsom ljudvågor, som förändras över tid. Det förklaras hur man kan härleda derivatans regel för sin(x) och använda den för att bestämma derivatan av cos(x). Vidare diskuteras hur man kan härleda derivatan av tan(x) med hjälp av deriveringsreglerna för sinus och cosinus. Sidan förklarar också hur man kan omvandla cos(x) till en förskjuten sinusfunktion och sedan använda kedjeregeln för att härleda dess derivata.
| | 6 sidor teori |
| | 18 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Många verkliga fenomen, till exempel ljudvågor, kan modelleras med trigonometriska funktioner. Därför är deras derivator viktiga när man vill beskriva hur fenomenen förändras.
Derivatan av sin x kan härledas med derivatans definition. Sedan kan den användas för att bestämma derivatan av cos x. Derivatan av tan x kan därefter härledas med hjälp av reglerna för sinus och cosinus.
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
När man deriverar sin x får man en annan trigonometrisk funktion, cos x.
D(sinx)=cosx
Eftersom derivatan av en funktion f(x) i x=a är lutningen på tangentlinjen i den punkten, kan vi bygga upp grafen till derivatan av f(x)=sin x genom att följa hur tangentlinjernas lutning förändras.
Dra i reglaget
Sätt in uttryck
sin(u+v)=sin(u)cos(v)+cos(u)sin(v)
Omarrangera termer
Bryt ut sin x
Dela upp bråk
Dela upp gränsvärde
I gränsvärdena finns nu både sin x och cos x. Dessa förändras inte när h går mot 0 så de kan flyttas ut utanför gränsvärdena.
&lim _(h→ 0)sin x(cos h-1)/h+lim _(h→ 0)cos xsin h/h= &=sin xlim _(h→ 0)(cos h-1)/h+cos xlim _(h→ 0)sin h/h
Nu har man två gränsvärden kvar och i dessa finns cos h, sin h och h. Man kan undersöka gränsvärdena numeriskt genom att sätta in mindre och mindre h. Men ska räknaren vara inställd på grader eller radianer? För att kunna avgöra det undersöks båda.
| h (grader) | 0,1 | 0,01 | 0,001 | → 0 |
|---|---|---|---|---|
| cos h-1/h | ~ -0,000015 | ~- 0,0000015 | ~-0,00000015 | → 0 |
| sin h/h | ~0,0174532837 | ~0,0174532924 | ~0,0174532925 | → ~0,0174532925 |
| h (radianer) | 0,1 | 0,01 | 0,001 | → 0 |
| cos h-1/h | ~ -0,0499583472 | ~- 0,0049999583 | ~-0,00049999996 | → 0 |
| sin h/h | ~0,9983341665 | ~0,9999833334 | ~0,9999998333 | → 1 |
Man får olika
gränsvärden beroende på om h anges i grader eller radianer. Om vinkeln är i grader får man deriveringsregeln
D(sin x)≈sin x* 0+cos x* 0,0174532925=0,0174532925cos x
och om vinkeln anges i radianer får man istället regeln
D(sin x)=sin x* 0+cos x* 1=cos x.
Eftersom derivatan är enklare om vinkeln uttrycks i radianer är det nästan uteslutande deriveringsregeln D(sin x)=cos x som används. Kom ihåg att vinklarna då alltid måste anges i radianer.
Deriverar man cos x får man sinusfunktionen -sin x.
D(cos x)=-sin x
Eftersom derivatan av en funktion f(x) i x=a är lutningen på tangentlinjen i den punkten, kan vi bygga upp grafen till derivatan av f(x)=cos x genom att följa hur tangentlinjernas lutning förändras.
Dra i reglaget
D( sin(u) ) = cos(u)* D(u)
Derivera term för term
D(a) = 0
D(x) = 1
Med det trigonometriska sambandet
cos(x+π/2) = - sin x
får man till sist deriveringsregeln D(cos x) = - sin x.
Studera formeln för derivatan av tan x.
D(tan x)=1/cos^2 x
D(f/g) = D(f)* g - f* D(g)/g^2
D( sin(v) ) = cos(v)
D( cos(v) ) = - sin(v)
- a(- b)=a* b
Multiplicera faktorer
sin^2(v) + cos^2(v) = 1
Nu ser man att derivatan av tan x är 1/cos^2 x.
Bestäm f'(π) givet att f(x)=sin(tan x)+sin(2x).
Derivera funktion
D( sin(u) ) = cos(u)* D(u)
D(ax) = a
D( tan(v) ) = 1/cos^2(v)
Multiplicera faktorer
Nu sätter vi in x=π i derivatan för att bestämma f'(π).
x= π
1800tan(0)=0 18030tan(π/6)=1/sqrt(3) 18045tan(π/4)=1 18060tan(π/3)=sqrt(3) 18090tan(π/2) odef. 180120tan(2π/3)=- sqrt(3) 180135tan(3π/4)=- 1 180150tan(5π/6)=- 1/sqrt(3) 180180tan(π)=0 180270tan(3π/2) odef. 180360tan(2π)=0
\ifnumequal{0}{0}{\cos\left(0\right)=1}{}\ifnumequal{0}{30}{\cos\left(\dfrac{\pi}{6}\right)=\dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{0}{45}{\cos\left(\dfrac{\pi}{4}\right)=\dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{0}{60}{\cos\left(\dfrac{\pi}{3}\right)=\dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{0}{90}{\cos\left(\dfrac{\pi}{2}\right)=0}{}\ifnumequal{0}{120}{\cos\left(\dfrac{2\pi}{3}\right)=- \dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{0}{135}{\cos\left(\dfrac{3\pi}{4}\right)=- \dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{0}{150}{\cos\left(\dfrac{5\pi}{6}\right)=- \dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{0}{180}{\cos\left(\pi\right)=- 1}{}\ifnumequal{0}{210}{\cos\left(\dfrac{7\pi}6\right)=- \dfrac{\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{0}{225}{\cos\left(\dfrac{5\pi}{4}\right)=- \dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{0}{240}{\cos\left(\dfrac{4\pi}3\right)=- \dfrac {1}2}{}\ifnumequal{0}{270}{\cos\left(\dfrac{3\pi}{2}\right)=0}{}\ifnumequal{0}{300}{\cos\left(\dfrac{5\pi}3\right)=\dfrac{1}2}{}\ifnumequal{0}{315}{\cos\left(\dfrac{7\pi}4\right)=\dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{0}{330}{\cos\left(\dfrac{11\pi}6\right)=\dfrac{\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{0}{360}{\cos\left(2\pi\right)=1}{}
\ifnumequal{180}{0}{\cos\left(0\right)=1}{}\ifnumequal{180}{30}{\cos\left(\dfrac{\pi}{6}\right)=\dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{180}{45}{\cos\left(\dfrac{\pi}{4}\right)=\dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{180}{60}{\cos\left(\dfrac{\pi}{3}\right)=\dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{180}{90}{\cos\left(\dfrac{\pi}{2}\right)=0}{}\ifnumequal{180}{120}{\cos\left(\dfrac{2\pi}{3}\right)=- \dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{180}{135}{\cos\left(\dfrac{3\pi}{4}\right)=- \dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{180}{150}{\cos\left(\dfrac{5\pi}{6}\right)=- \dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{180}{180}{\cos\left(\pi\right)=- 1}{}\ifnumequal{180}{210}{\cos\left(\dfrac{7\pi}6\right)=- \dfrac{\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{180}{225}{\cos\left(\dfrac{5\pi}{4}\right)=- \dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{180}{240}{\cos\left(\dfrac{4\pi}3\right)=- \dfrac {1}2}{}\ifnumequal{180}{270}{\cos\left(\dfrac{3\pi}{2}\right)=0}{}\ifnumequal{180}{300}{\cos\left(\dfrac{5\pi}3\right)=\dfrac{1}2}{}\ifnumequal{180}{315}{\cos\left(\dfrac{7\pi}4\right)=\dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{180}{330}{\cos\left(\dfrac{11\pi}6\right)=\dfrac{\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{180}{360}{\cos\left(2\pi\right)=1}{}
Förenkla potens & produkt
Beräkna kvot
a+(- b)=a-b
Använd deriveringsreglerna för trigonometriska funktioner för att bestämma den efterfrågade derivatan.
Bestäm derivatan av följande funktion.
Vi bestämmer derivatan av funktionen y=sec x genom att skriva om den med definitionen och använder sedan kvotregeln.
Vi vet nu att D(sec x)=sin x/cos^2 x. Med hjälp av definitionen för tangens, tan x=sin x/cos x, skriver vi högerledet på önskad form.
Derivatan är alltså. D(sec x)=tan x/cos x.
Vi hittar lokala extrempunkter genom att undersöka var f'(x) = 0. Vi börjar därför med att derivera funktionen f(x)=csc x på liknande sätt som i föregående deluppgift.
Vi sätter nu derivatan till 0 för att hitta samtliga lokala extrempunkter.
Avståndet mellan alla lösningar är π, alltså kan vi skriva lösningsmängden som x = π/2 + n * π. Av dessa extrempunkter ligger fyra stycken inom vårt intervall, - 2π < x < 2π. De är x=- 3π/2, x = - π/2, x = π/2 samt x= 3π/2. För att avgöra dessa punkters karaktär behöver vi känna till funktionens andraderivata. Låt oss bestämma den.
När vi skall avgöra extrempunkternas karaktär behöver vi endast veta vilket tecken andraderivatan har i punkten. Summan sin^2 x + 2cos^2 x är positiv för alla reella x — andraderivatans tecken avgörs därför av vilket tecken nämnaren sin^3 x har.
| x | - 3π/2 | - π/2 | π/2 | 3π/2 |
|---|---|---|---|---|
| sin^3 x | + | - | + | - |
| Karaktär | Minimi | Maximi | Minimi | Maximi |
De fyra lokala extrempunkterna kan alltså delas in enligt kategorierna &lokala minimipunkter: & x&=- 3π/2, & x&=π/2 [0.5em] &lokala maximjipunkter: & x&=- π/2, & x&=3π/2.
Om man har funktionen f(x)=cos x och drar en tangent då x=p och en då x=- p, där 0 < p < π/2, så kommer dessa tangenter tillsammans med x-axeln bilda en triangel. Bestäm denna triangels area.
Vi har en symmetrisk triangel där ena halvan ligger i första kvadranten och andra halvan ligger i den fjärde. Vi kommer i denna lösning först bestämma arean för den del där x > 0 och sedan multiplicera den arean med 2.
I den halva av triangeln vi studerar begränsas av en tangent samt koordinataxlarna. Denna tangents skärning med y-axeln ger oss triangelns höjd, h, och dess skärning med x-axeln ger oss triangelns bredd, b. Arean av denna nya triangel beräknar vi med A=bh/2. För att hitta skärningarna med koordinataxlarna behöver vi nu hitta tangentens ekvation. Vi utgår från räta linjens ekvation, y=kx+m. Termen k är tangentens lutning. Denna lutning är lika stor som funktionens lutning i tangeringspunkten vilken vi finner om vi deriverar funktionen. Låt oss göra det.
Tangenten tangerar funktionen i x=p och lutningen, k, där är då f'(p)=- sin p. Vår tangent kan nu skrivas y=- sin p* x+m. I tangeringspunkten vet vi att x- koordinaten är p och y-koordinaten är f(p)=cos p. Vi kan nu sätta in denna punkt i ekvationen för tangenten och lösa ut m.
Vi vet nu tangentens ekvation och den är y=- sin p* x+cos p+psin p. Låt oss nu bestämma triangelns bredd som är samma som tangentens skärningspunkt med x-axeln.
Bredden på triangeln ges alltså av b=cos p/sin p+p. Höjden är tangentens m-värde. Med andra ord är h=cos p+psin p. Vår triangel, som ju var halva den ursprungliga triangeln, har alltså arean bh/2=( cos p/sin p+p )* (cos p+psin p)/2. Den sökta triangelns area är dubbelt så stor, alltså A=( cos p/sin p+p )* (cos p+psin p).
Bestäm den 2 012-te derivatan av f(x)=sinx.
Eftersom derivatan av sinusfunktionen är cosinusfunktionen, som i sin tur blir en sinusfunktion när den deriveras igen, måste det finnas ett mönster som kan användas för att bestämma den n-te derivatan av sinusfunktionen. Börja med att bestämma de första några derivatorna. f(x) &= sinx f'(x) &= cosx f''(x) &= - sinx f^((3))(x) &= - cosx f^((4))(x) &= sinx Observera att den fjärde derivatan av f(x) är samma som f(x) igen. Detta innebär att för varje 4 derivator kommer funktionen fortfarande att vara sinx. Eftersom 2 012 är delbart med 4, kan vi dra slutsatsen att den 2 012-te derivatan också kommer att vara en sinusfunktion. f^((2 012))=sinx
Bestäm värdet av gränsvärdet lim _(h→ 0) cos(π+h)-cos(π)/h.
Betrakta det givna gränsvärdet. lim _(h→ 0) cos(π+h)-cosπ/h. Låt oss nu återkalla definitionen av en derivata. f'(x)= lim _(h → 0) f(x+h)-f(x)/h Observera att gränsvärdet vi vill bestämma liknar definitionen av en derivata, vi behöver bara ersätta x med π. Detta innebär att värdet av det givna gränsvärdet motsvarar värdet av derivatan av cosx när x=π.
Med detta i åtanke kan vi nu bestämma gränsvärdet. lim _(h → 0) cos(π+h)-cosπ/h = 0