Logga in
| 3 sidor teori |
| 15 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
sin(v)=HypotenusaMotsta˚ende katet
cos(v)=HypotenusaNa¨rliggande katet
tan(v)=Na¨rliggande katetMotsta˚ende katet
Använd triangeln för att bestämma cos(30∘).
b=1 och c=2
Beräkna potens
VL−1=HL−1
VL=HL
a>0
Vinkel v | 30∘ | 45∘ | 60∘ |
---|---|---|---|
sin(v) | 21 | 21 | 23 |
cos(v) | 23 | 21 | 21 |
tan(v) | 31 | 1 | 3 |
Värdena i tabellen finns på formelbladet, men man kan förstå varifrån de kommer med hjälp av två typer av rätvinkliga trianglar. Den ena är en likbent triangel med hypotenusan 1 (grön) och den andra en liksidig triangel med sidan 1, som halverats (blå).
För att ta fram vinklar och sidor i den gröna triangeln utgår man från en rätvinklig, likbent triangel där hypotenusan är 1 le. Eftersom triangeln är rätvinklig och likbent blir de övriga vinklarna i triangeln 45∘ vardera.
Sätt in uttryck
Förenkla potens & termer
VL/2=HL/2
VL=HL
x>0
ba=ba
Den blå triangeln får man genom att dela en liksidig triangel med sidan 1 på mitten, vinkelrätt mot t.ex. basen. Eftersom ursprungstriangeln är liksidig är alla dess vinklar 60∘, och den halva triangeln får därför toppvinkeln 30∘. Basen halveras och får längden 21.
Höjden, h, kan beräknas med Pythagoras sats.
Sätt in uttryck
(ba)c=bcac
VL−41=HL−41
Skriv 1 som 44
Subtrahera bråk
VL=HL
h>0
ba=ba
Höjden i den blå triangeln är alltså 23.
Eftersom man nu har härlett varför trianglarna ser ut som de gör kan de användas för att motivera specifika trigonometriska värden.
Det spelar ingen roll vilken av 45∘-vinklarna man utgår ifrån.
Härledningarna liknar de för 30∘-vinkeln. För sinus och cosinus är de identiska fast omvända, dvs. sin(30∘)=cos(60∘) och cos(30∘)=sin(60∘).
Vad är triangelns area? Avrunda svaret till heltal.
För att beräkna triangelns area behöver vi känna till dess bas och höjd. Vi drar höjden från hörn B ner mot triangelns bas AC, så att det bildas en rät vinkel mellan basen och höjden.
Höjden utgör motstående katet till vinkel 37^(∘) i den rätvinkliga triangeln BCD och eftersom vi känner till hypotenusan i denna triangel kan vi lösa ut h med definitionen för sinus.
Höjden är alltså 5sin(37^(∘)). För att minimera avrundningsfel så väljer vi att behålla höjden i exakt form. Nu kan vi bestämma triangelns area genom att multiplicera basen med höjden och dela med 2. A=5sin(37^(∘))* 6/2=9.02722...≈ 9. Triangelns area är alltså ca 9 a.e.
Låt oss börja med att rita en hel liksidig triangel. En liksidig triangel har tre lika långa sidor som vi kallar x och tre lika stora vinklar. Eftersom en triangels vinkelsumma är 180^(∘) måste varje vinkel vara 180^(∘)3=60^(∘).
Om vi delar triangeln på mitten får vi en halv liksidig triangel, som är rätvinklig. Om en vinkel är rät och en är 60^(∘) måste den sista vinkeln vara 180^(∘)-90^(∘)-60^(∘)=30^(∘). Eftersom den längsta sidan i en rätvinklig triangel alltid är hypotenusan kan vi konstatera att det är denna sida som är 10 le.
Höjden är uppenbarligen längre än basen för triangeln. Därför är vi endast intresserade av att bestämma sidan BD. Om vi utgår ifrån vinkeln 60^(∘) kan vi använda sinus för att beräkna BD.
Den längre av de två resterande sidorna är alltså 5sqrt(3) le.
För att ta reda på värdet av tan(30^(∘)) kan vi göra en avläsning av tabellen för standardvinklar.
Vinkel v | 30^(∘) | 45^(∘) | 60^(∘) |
---|---|---|---|
sin(v) | 1/2 | 1/sqrt(2) | sqrt(3)/2 |
cos(v) | sqrt(3)/2 | 1/sqrt(2) | 1/2 |
tan(v) | 1/sqrt(3) | 1 | sqrt(3) |
Vi ser då att tan(30^(∘)) är angivet som 1sqrt(3). Vid första anblick verkar det alltså som att Jean-Claude har rätt. Men vad händer om vi förlänger detta bråk med sqrt(3)?
Vi får då samma värde som Corinne angav. Och eftersom värdet av ett bråk inte förändras när man förlänger det betyder det att både Jean-Claude och Corinne har alltså rätt.
Beräkna det exakta värdet av uttrycket.
Vi börjar med att ersätta de trigonometriska funktionerna med det exakta värdet för respektive standardvinkel. Det ger oss följande uttryck. .(1/sqrt(3)* (sqrt(3)/2)^3) /(sqrt(3)/2)^2. Vi förenklar uttrycket. Notera att vi inte måste beräkna potenserna, utan kan förkorta bråket med( sqrt(3)2)^2.
Vi börjar på samma sätt som i föregående deluppgift, dvs. ersätter de trigonometriska uttrycken med motsvarande exakta värden. Vi får då
(sqrt(1/2)*1/sqrt(2))^(.1 /2.).
Till sist förenklar vi uttrycket.
Punkten M är cirkelns medelpunkt. Beräkna omkretsen O om man vet att kordan AB är 8 cm. Svara exakt.
För att beräkna cirkelns omkrets måste vi veta dess diameter. Tittar vi på figuren inser vi att triangelns sidor som utgår från cirkelns mittpunkt även utgör cirkelns radie.
Genom att bestämma radien och multiplicera med 2 kan vi beräkna cirkelns diameter. Så hur kan vi då ta reda på radien? Om vi delar den likbenta triangeln i två rätvinkliga trianglar kan vi använda trigonometri för att bestämma radien som utgör de rätvinkliga trianglarnas hypotenusa. Vi vet dessutom att trianglarnas baser måste vara 4 cm eftersom kordan AB är 8 cm.
Vi ska alltså bestämma hypotenusan och eftersom vi känner till en vinkel samt dess närliggande katet kan vi använda cosinus.
Eftersom vi ska svara exakt låter vi bli att slå in sista steget på räknaren. Vi vet nu radiens längd och multiplicerar den med 2 för att bestämma cirkelns diameter: Diameter=2* 4/cos(63^(∘))=8/cos(63^(∘)). Till sist beräknar vi omkretsen genom att multiplicera diametern med π: O=8π/cos(63^(∘))cm.