Logga in
| 10 sidor teori |
| 27 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
För att kunna föra meningsfulla diskussioner måste man vara överens om vad orden eller symbolerna man använder betyder. En sådan överenskommen innebörd kallas en definition. Inom matematiken används definitioner för att föra in nya begrepp, som primtal.
Primtal |
Ett heltal större än 1 som endast är delbart med 1 och sig självt. |
Ett axiom eller ett postulat är ett påstående som accepteras utan ett bevis. Det används som grund för vidare resonemang och slutsatser för att studera de konsekvenser som följer av det. Tänk på följande analogi. Ett axiom kan ses som en trädstam. Rötterna relaterar till de matematiska definitionerna, grenarna till satser och löven till följdsatser.
I boken Geometrins element
, skriven av den antika grekiska matematikern Euklides, skapade han en omfattande modell som visar hur alla egenskaper och satser inom geometrin kan studeras logiskt. De följande fem axiomen beskriver Euklides modell.
För att argumentera inom matematiken använder man sig av logik. Genom att utgå ifrån axiom och definitioner, alltså saker som man vet är sanna, kan det dras nya slutsatser som då också måste vara sanna. Med hjälp av denna typ av matematisk argumentation kan man bevisa matematiska satser. Betrakta följande definition och axiom.
Definition: Naturliga tal N är mängden {0,1,2,3,…}. |
Axiom: Summan av två naturliga tal är ett naturligt tal. |
jämna tal är delbara med 2är också satser så länge de kan bevisas.
Inom matematiken är ett bevis ett logiskt resonemang som leder fram till en slutsats. Resonemanget ska vara så pass strikt att slutsatsen måste vara sann om premisserna, alltså det man utgår ifrån, är det. Det finns olika sätt att bevisa något matematisk:
Det där leder till det här. Vanlig ekvationslösning är uppbyggd på det här sättet.
talet 12 är jämntvisar man att
om ett tal är udda, så är det inte 12, vilket har samma innebörd.
Quod Erat Demonstrandum, vilket betyder ungefär
vilket skulle bevisas. Ofta används även den svenska motsvarigheten V.S.B. som står för just Vilket Skulle Bevisas, eller en ruta: □.
Se lösning.
Rita ett diagram av cirklarna och bestäm sambandet mellan radien på den större cirkeln och den mindre cirkeln.
Börja med att rita en figur. Inskriven betyder att den lilla cirkeln precis ska nudda kanten. Vi kan också definiera den stora cirkelns radie som r. Observera att vi inte kan hitta på ett värde på radien, t.ex. 2 cm, för då kommer beviset inte gälla generellt utan endast för cirklar med radien 2.
Vi inser då att den lilla cirkelns radie blir hälften av den stora cirkelns. Eftersom vi redan har definierat den stora radien följer att den lilla radien blir 2r.
AStor=πr2 och ALiten=4πr2
a/cb=ba⋅c
Förkorta med πr2
En implikation är ett samband av typen Om ..., så ...
. T.ex. råder en implikation mellan påståendena A: Figuren är en kvadrat
och : Figuren är en fyrhörning
. Man brukar använda en pil för att visa att ett påstående implicerar, eller leder till, ett annat.
I ord | Med symboler |
---|---|
Om figuren a¨r en kvadrat, så a¨r den en fyrho¨ning. | A⇒B |
Notera att implikationen, i det här fallet, inte gäller åt andra hållet: Att figuren är en fyrhörning betyder inte nödvändigtvis att den är en kvadrat. Det finns ju många typer av fyrhörningar.
Ordet ekvivalens kan tolkas som likvärdig
. Om två uttryck har samma värde, som 2+5 och 3+4, eller om två påståenden har samma innebörd säger man att de är ekvivalenta. Påstående A: Triangeln är rätvinklig
är helt likvärdigt (ekvivalent) med påstående B: Pythagoras sats gäller
, eftersom detta är en implikation som gäller åt båda håll.
Påstående | Implikation |
---|---|
A: Om triangeln är rätvinklig B: så gäller Pythagoras sats. |
A⇒B |
B: Om Pythagoras sats gäller A: så är triangeln rätvinklig. |
B⇒A |
Man kan därför kombinera pilarna för att få tecknet för ekvivalens, vilket är en dubbelpil.
A⇔B
Avgör om det råder implikation (⇒ eller ⇐) eller ekvivalens (⇔) mellan varje par av påståenden.
Gäller det att de färgade ytorna i figuren är lika stora?
Vi börjar med att sätta namn på alla områden.
Vi ska alltså undersöka om x=y. Hela området a+b+x+y utgör en kvartscirkel med radien r och eftersom en cirkels area beräknas med formeln A=π r^2 blir kvartcirkelns area A_(kvartscirkel)=π r^2/4=a+b+x+y. Halvcirklarna som skär varandra i det blå området har radien r2. Vi beräknar även dessa areor, dvs. a+y och b+y. Glöm inte att vi måste dela areauttrycket med 2 eftersom vi har att göra med halvcirklar.
Den vänstra halvcirkeln består av a och y, vilket betyder att π r^28=a+y. Vi löser ut a och får då: a =π r^2/8-y. På samma sätt kan arean av det vita området i den andra halvcirkeln skrivas b= π r^28-y. Vi sätter in dessa uttryck i formeln för kvartscirkelns area.
Vi ser att areorna är lika. Svaret på frågan är alltså ja.
Alla rationella tal kan skrivas som ab, där a och b är heltal utan gemensamma faktorer. Vi antar alltså att vi kan skriva sqrt(2) som ab, b ≠ 0 För att undersöka om sqrt(2) är ett irrationellt tal kan man göra ett så kallat motsägelsebevis. Det betyder att vi antar att sqrt(2) är ett rationellt tal. Om vi sedan när vi försöker bestämma detta rationella tal får en motsägelse, så betyder det att det måste vara irrationellt. Vi antar alltså att det finns heltal a och b utan gemensamma faktorer så att sqrt(2)=a/b. Nu skriver vi om lite.
I högerledet har vi produkten 2b^2. Denna produkt måste vara jämn eftersom en av faktorerna är 2. Det betyder även att a^2 är jämnt eftersom de är lika med varandra. Om a^2 är ett jämnt tal måste även a vara jämnt (vi visar varför i Extra
nedan), dvs. man kan skriva det som a=2k, där k är ett heltal. Vi sätter in det i vår ekvation och löser ut b^2.
Vi kan alltså skriva b^2 som 2k^2. Det innebär att b^2 är ett jämnt tal och då är även b ett jämnt tal. Vi har nu kommit fram till att både a och b är jämna tal, dvs. de innehåller båda faktorn 2. Men i början antog vi ju att de inte har några gemensamma faktorer. Det betyder att vi har fått en motsägelse så antagandet att sqrt(2) är rationellt är felaktigt. Därför är sqrt(2) irrationellt.
Hur kan vi bevisa att om a^2 är jämnt så är även a jämnt? Vi låter s vara ett udda heltal. Det betyder att 2 inte kan vara en faktor i s, eftersom det då hade varit ett jämnt tal. Kvadraten av s blir s^2=s* s Eftersom s inte innehåller faktorn 2 gör inte s* s det heller — vi har ju inte tillsatt några nya faktorer. Detta betyder att s^2 måste vara udda. Alla udda tals kvadrater är alltså också udda. Om a^2 är jämnt så kan inte a vara udda. a är alltså jämnt.
Om sqrt(12 544) är rationellt kan vi skriva det som ab, där a och b är heltal. Vi undersöker nu om vi kan bestämma dessa heltal.
12 544 är ett jämnt tal vilket betyder att faktorn 2 kan brytas ut. Det betyder att a^2 också är ett jämnt tal, vilket i sin tur innebär att a är jämnt. Ett jämnt tal kan man skriva som a=2k där k är ett heltal.
Om a=2k är alltså b= k56. Vi sätter in uttrycken i ab.
sqrt(12 544) är alltså lika med 112. Detta är ett naturligt tal och därmed också rationellt. sqrt(12 544) är alltså rationellt.
Den röda fyrhörningen står inskriven i en vit cirkel. Fyrhörningen har även delats upp i två identiska rätvinkliga trianglar. Vi vet även att de blå områdena är lika stora och att de gröna områdena är lika stora.
Från uppgiften vet vi att områden med samma färg är lika stora. Vi kan alltså välja att visa att en av de röda rätvinkliga trianglarna är lika stor som summan av ett blått och ett grönt område, dvs. vi delar alltså figuren på mitten.
Låt oss då kalla katetlängderna för a och b och hypotenusan för c. Vi väljer även att tillfälligt lägga ihop de vita bitarna med de färgade områdena precis ovanför så att vi får halvcirklar med samma diameter som triangelns kateter.
Nu kan vi börja hitta uttryck för de intressanta areorna.
Triangelns area beräknas genom att multiplicera bas med höjd och dela med 2. Eftersom höjden alltid är vinkelrät mot basen kan vi låta den ena kateten utgöra bas och den andra höjd. Vi sätter in dessa i areaformeln och får då triangelns area A=ab/2.
Den blå halvcirkeln har diametern a och därmed radien a2. Genom att multiplicera radien i kvadrat med π får vi en cirkels area men eftersom vi har en halvcirkel måste vi dela produkten med 2.
Då gör vi samma sak igen med den gröna halvcirkeln fast denna gång sätter vi in radien b2. Beräkningen blir exakt samma som ovan fast vi byter ut a mot b: A=π b^2/8.
Vi behöver även veta den vita halvcirkelns area (där triangeln skrivits in). Diametern sammanfaller med triangelns hypotenusa c. Radien blir c2 vilket ger arean A=π c^2/8. För att beräkna summan av det ursprungliga blå och gröna området kan vi subtrahera de vita strimmorna från summan av den blå och gröna halvcirkeln. Vi kan skapa ett uttryck för dessa strimmor genom att dra bort triangelns area från den vita halvcirkelns area. Vi får: π a^2/8+π b^2/8-(π c^2/8-ab/2). Ovanstående uttryck beskriver alltså summan av det ursprungliga gröna och blå området. Vi förenklar detta.
Vad är a^2+b^2-c^2? a, b och c är sidlängderna i den röda rätvinkliga triangeln. Pythagoras sats säger då att a^2+b^2=c^2 ⇔ a^2+b^2-c^2=0. Vi sätter in detta.
Det gröna och blå områdets area är alltså ab2, dvs. den röda triangelns area.