Logga in
| 11 sidor teori |
| 24 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
Kvadratroten ur ett tal a, vilket skrivs a, är det positiva tal som när det multipliceras med sig självt blir a. Exempelvis är 16 lika med 4 eftersom 4⋅4=16 och på samma sätt är 25 lika med 5 eftersom 5⋅5=25. Man kan också se kvadratroten som motsatsen till att kvadrera ett tal.
a⋅a=aeller(a)2=a
Ett rotuttryck måste inte vara en kvadratrot utan roten kan även vara högre. I rotuttrycket 327, vilket utläses kubikroten ur 27 eller tredje roten ur 27,
så anger 3:an typen av rot. Det är alltså det tal som multiplicerat med sig självt 3 gånger blir 27, alltså 3. Om typen av rot inte anges i ett rotuttryck är det underförstått att man menar kvadratroten.
Generellt är na det tal som multiplicerat med sig själv n gånger är lika med a.
n st.na⋅na⋅⋯⋅na=a
Om man inte vill skriva rotuttryck som exponenter på bråkform finns det inbyggda funktioner för både kvadratrot och andra rotuttryck på räknaren. För att beräkna kvadratroten ur ett tal på räknaren skriver man först symbolen , vilken kan skrivas genom att trycka på 2ND och sedan x2. Då skrivs startparentesen ut automatiskt. Därefter skriver man det tal man vill dra roten ur följt av slutparentes.
På motsvarande sätt kan man beräkna tredje roten ur ett tal genom att trycka på knappen MATH
och välja 3 (
följt av talet och slutparentes.
För att skriva andra typer av rötter börjar man med att skriva in vilken typ av rot man vill beräkna. Om man vill beräkna fjärde roten ur skriver man alltså en fyra.
Därefter trycker man på MATH
och väljer x ,
där x:et står för en godtycklig rot.
Slutligen skriver man talet man vill dra den önskade roten ur inom parenteser och trycker ENTER.
Notera att 64=82. I sin tur, notera att 8=23.
64=82
8=23
a2=a⋅a
a3=a⋅a⋅a
Ta bort parentes
Ett annat sätt att skriva ett rotuttryck är som en potens med ett bråk i exponenten, där exponenten har formen 1/n med ett positivt heltal n som anger typen av rot. Till exempel kan 327 skrivas som 271/3 och 5100 kan skrivas som 1001/5.
VL1/2=HL1/2
(ab)c=ab⋅c
2⋅2a=a
a1=a
Skriv om de rationella exponenterna som rötter och förenkla.
a1/2=a
a1/n=na
Beräkna rot
(a)2=a
Addera och subtrahera termerna
Om man behöver skriva en potens med ett bråk i exponenten är det viktigt att komma ihåg att sätta parenteser runt bråket.
Om man glömmer detta kommer räknaren att utföra beräkningarna enligt prioriteringsreglerna, vilket innebär att endast siffran direkt höger om ∧ hamnar i exponenten.
Ett alternativt sätt är att istället använda räknarens verktyg för att skriva rotuttryck.
Om rotuttryck multipliceras eller divideras, t.ex. 2⋅8, finns det räkneregler som kan förenkla beräkningarna. Det finns till exempel inget enkelt sätt att beräkna 2 eller 8 separat men man kan skriva om 2⋅8 som 16, vilket är lika med 4. Generellt gäller följande likheter för multiplikationer och divisioner av rotuttryck.
En produkt av två rotuttryck, t.ex. 42⋅43, kan skrivas som ett enda rotuttryck: 42⋅3. Man kan motivera varför genom att skriva 42⋅43 som en multiplikation av två potenser och sedan använda potenslagarna.
Regeln gäller för icke-negativa och reella a och b. Är rotuttrycken kvadratrötter fungerar regeln på samma sätt. Man skriver då a⋅b, inte 2a⋅b.En kvot av två rotuttryck, t.ex. 4342, kan skrivas som ett enda rotuttryck: 432. Man kan motivera varför genom att skriva om rötterna till potenser, och därefter använda potenslagarna.
Regeln gäller om a och b är reella, där a är icke-negativt och b är positivt. Om rotuttrycken är kvadratrötter fungerar regeln på samma sätt. Dock brukar man då skriva ba och inte 2ba.Skriv de rotuttrycken i formen nxm=xnm. Dela och multiplicera de rotuttrycken.
nam=anm
ab⋅ac=ab+c
acab=ab−c
Förläng med 4
Förläng med 3
Förläng med 6
Multiplicera faktorer
Lägg ihop bråk
VL⋅12=HL⋅12
Addera och subtrahera termerna
VL+6n=HL+6n
Addera termerna
VL/10=HL/10
Förkorta med 2
Skriv uttrycket som en potens.
Vi börjar med att skriva om rotuttrycken som potenser. Sedan använder vi potenslagarna för att förenkla.
Uttrycket kan skrivas som potensen 7^(32).
Vi löser denna uppgift på samma sätt som den förra, men här har vi kubikrötter istället för kvadratrötter.
Vi får alltså 5^(23).
Vi börjar med att förenkla uttrycket med potenslagarna. Sedan skriver vi om potensen som ett rotuttryck.
Svaret är alltså 1sqrt(5).
Beräkna följande uttryck utan räknare.
Vi börjar med att skriva om potenserna som kvadratrötter. Därefter förenklar vi term för term.
Vi förenklar uttrycket term för term. Den högra termen förenklar vi med potenslagarna.
I figuren visas den mindre kvadraten med sidan s_1 och arean A samt den större kvadraten med sidan s_2 och arean 2A.
Vi börjar med ett uttryck för sidan på den första kvadraten. Arean för en kvadrat är sida gånger sida, och vi får ut sidan genom att dra kvadratroten ur båda sidor ur ekvationen.
Eftersom en sträcka inte kan vara negativ är endast den positiva lösningen giltig. Sidan i den mindre kvadraten är alltså sqrt(A) le. lång. Nu ställer vi upp ett uttryck för den större kvadratens sida då arean fördubblas.
Även här väljs den positiva lösningen. Så sidan ökar från längden sqrt(A) le. till ungefär 1,4sqrt(A) le. En förändringsfaktor på 1,4 innebär en ökning på 40 %.
Förenkla uttrycket så långt som möjligt. Svara med ett rotuttryck.
I täljare och nämnaren har vi två potenser. Eftersom båda har samma bas kan vi skriva om dem som en enda potens där exponenten i nämnaren subtraheras från exponenten i täljaren.
Vi löser uppgiften på samma sätt som tidigare.
Radien av en sfärisk ballong kan uttryckas som r=34π3V tum, där r är radien och V är volymen av ballongen i kubikcentimeter. Om luft pumpas in för att blåsa upp ballongen från 500 kubikcentimeter till 800 kubikcentimeter, hur många centimeter har radien av ballongen ökat?
Låt oss först hitta radien för den ursprungliga ballongen. För att göra det kommer vi att sätta in V=500 i den givna ekvationen och beräkna.
Radien för den ursprungliga ballongen är ungefär 4,924 centimeter. Därefter hittar vi radien för den uppblåsta ballongen på samma sätt.
Volym | Ersätt | Förenkla |
---|---|---|
500 | sqrt(3( 500)/4π) | 4,924 |
800 | sqrt(3( 800)/4π) | 5,759 |
Efter att ha blåst upp ballongen till 800 kubikcentimeter är radien ungefär 5,759 centimeter. Genom att subtrahera radien för den ursprungliga ballongen från radien för den uppblåsta ballongen kan vi hitta ökningen. Ökning: 5,759-4,923=0,835cm. Därför är ökningen av radien 0,835 centimeter, eller ungefär 0,8 centimeter.