Logga in
| 8 sidor teori |
| 18 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
Den cirkel som har sin medelpunkt i origo och radien 1 kallas enhetscirkeln. Låter man en punkt P röra sig moturs längs med cirkelranden skapas en vinkel v mellan den positiva x-axeln och den radie som går ut till P. Om punkten rör sig medurs från positiva x-axeln låter man v vara negativ.
Om man känner till vinkeln v kan man bestämma koordinaterna, (x,y), för punkten P med hjälp av definitionerna för de trigonometriska funktionerna sinus och cosinus. Genom att dra en lodrät linje från P till x-axeln bildas en rätvinklig triangel tillsammans med x-axeln och enhetscirkelns radie.
x=cos(v)ochy=sin(v)
Bestäm koordinaterna för punkten A. Avrunda till två decimaler.
För en punkt på enhetscirkeln med vinkeln v är koordinaterna x=cos(v), y=sin(v).
Tangensvärdet för en vinkel v är lika med kvoten mellan sinusvärdet och cosinusvärdet för samma vinkel.
tan(v)=cos(v)sin(v)
Vinkeln v i enhetscirkeln svarar mot en punkt med koordinaterna (cos(v),sin(v)), vilket också är katetlängderna på den triangel som kan ritas in mot x-axeln.
Cosinusvärdet för en negativ vinkel −v är lika med cosinusvärdet för den positiva vinkeln v.
cos(−v)=cos(v)
Om man t.ex. ritar in vinkeln −60∘ i enhetscirkeln vrids den lika långt som en 60∘-vinkel, men åt andra hållet. Detta leder till att man får samma x-värde som för 60∘.
Cosinusvärdet för en vinkel v är lika med det negativa cosinusvärdet för vinkeln 180∘−v.
Om man t.ex. ritar in vinkeln 30∘ i enhetscirkeln kommer det att finnas en motsvarande vinkel på andra sidan y-axeln som också skapar vinkeln 30∘, men mot den negativa x-axeln. Eftersom båda vinklar vrids lika mycket uppåt kommer de att hamna på samma avstånd från y-axeln men på motsatt sida.
Om man istället uttrycker denna vinkel från den positiva halvan av x-axeln kommer den att vara 180∘−30∘.
Båda dessa vinklar motsvarar samma x-värde, fast med omvänt tecken, och eftersom cosinusvärdet för vinklarna är lika med dessa x-värden betyder det att
När man ökar en vinkel med 180∘ byter cosinusvärdet tecken.
cos(v+180∘)=−cos(v)
Man kan motivera detta genom att t.ex. utgå från vinkeln v=60∘. Den har ett positivt cosinusvärde eftersom man läser av det på den positiva x-axeln.
Om man ökar vinkeln med 180∘ hamnar man på andra sidan enhetscirkeln.
Eftersom 180∘ är en rak vinkel kommer punkten för 60∘+180∘ att hamna lika långt till vänster om y-axeln som den första befinner sig till höger om den.
Sinusvärdet för en negativ vinkel −v är lika med minus
sinusvärdet för den positiva vinkeln v.
sin(−v)=−sin(v)
Om man t.ex. ritar in vinkeln −30∘ i enhetscirkeln kommer den att vridas lika långt som en 30∘-vinkel, men åt andra hållet. Detta leder till att y-värdet för punkten är likadant som för 30∘ men negativt.
Sinusvärdet för en vinkel v är lika med sinusvärdet för vinkeln 180∘−v.
sin(v)=sin(180∘−v)
Om man t.ex. ritar in vinkeln 30∘ i enhetscirkeln kommer det att finnas en motsvarande vinkel på andra sidan y-axeln som också skapar vinkeln 30∘, men mot den negativa x-axeln. Eftersom båda vinklar vrids lika mycket uppåt kommer de att hamna på samma höjd, och därför ha samma y-värde.
Om man istället uttrycker denna vinkel från den positiva halvan av x-axeln kommer den att vara 180∘−30∘.
Båda dessa vinklar motsvarar samma y-värde och eftersom sinusvärdet för vinklarna är lika med detta y-värde betyder det att
När man ökar en vinkel med 180∘ byter sinusvärdet tecken.
sin(v+180∘)=−sin(v)
Man kan motivera detta genom att t.ex. utgå från vinkeln v=60∘. Den har ett positivt sinusvärde eftersom man läser av det på den positiva y-axeln.
Om man ökar vinkeln med 180∘ hamnar man på andra sidan enhetscirkeln.
Eftersom 180∘ är en rak vinkel kommer punkten för 60∘+180∘ att hamna lika långt under x-axeln som den första befinner sig ovanför den.
Med hjälp av enhetscirkeln kan man bevisa att följande värden gäller för sinus, cosinus och tangens för standardvinklarna mellan 0∘ och 180∘. Justera det trigonometriska förhållandet och vinkeln för att se värdet.
Bestäm exakta värden för de trigonometriska uttrycken.
För att förstå hur vinklarna v och 180^(∘) - v beror på varandra börjar vi med att rita ut ett exempel på hur de kan se ut i enhetscirkeln. Vi testar med vinkeln v = 40^(∘) och 180^(∘) - 40^(∘) = 140^(∘).
Det ser ut som att punkterna är varandras spegelbilder, men för att motivera det lite mer generellt tittar vi på vad uttrycket 180^(∘) - v betyder. Man kan se det som att man börjar med vinkeln 180^(∘), som motsvarar punkten längst till vänster i enhetscirkeln, och sedan drar bort vinkeln v.
Punkten på enhetscirkeln som definieras av den röda vinkeln 180^(∘)-v, punkt B, kommer alltid kommer att röra sig lika långt längs enhetscirkelns rand som punkt A som definieras av den högra blå vinkeln. Detta eftersom båda rör sig samma vinkel, v, från x-axeln. Punkterna ligger därför på samma avstånd från y-axeln, fast på olika sidor, vilket innebär att de har samma x-koordinat, men med omvänt tecken.
Eftersom x-koordinaterna för punkterna på enhetscirkeln anger de motsvarande vinklarnas cosinusvärde måste även dessa vara likadana för v och 180^(∘) - v, men med omvänt tecken. Det ger sambandet
cos(180^(∘) - v) = - cos(v).
I enhetscirkeln läser man av sinusvärden på y-axeln. Drar vi en streckad horisontell linje längs med y=0.8 spänner vi alltså upp de två vinklar som ger sin(v)=0.8. Den första vinkeln kallar vi v_1 och den andra vinkeln kallar vi för v_2.
Symmetrin i enhetscirkeln gör att summan av v_1 och v_2 blir 180^(∘), dvs. v_1+v_2=180^(∘). Vinkeln 180^(∘)-v skulle alltså kunna syfta på både v_2 eller v_1 beroende på vilken av dem som är lika med v och eftersom cosinusvärdet läses av på x-axeln läser vi av dessa för båda punkterna som spänner upp vinklarna v_1 och v_2.
Vi får då x-värdena - 0.6 och 0.6 vilket innebär att det finns två möjliga cosinusvärden för vinkeln 180^(∘)-v som motsvarar sinusvärdet 0.8: cos(180^(∘)-v)=± 0.6.
Vi börjar med att välja en punkt på enhetscirkeln. Ut till denna punkt drar vi en radie som skapar vinkeln v mot den positiva x-axeln. Eftersom detta är enhetscirkeln har radien längden 1.
Vi drar en linje från punkten till x-axeln, vilket skapar en triangel. Eftersom punkten ligger på enhetscirkeln kommer den att ha x-koordinaten cos(v) och y-koordinaten sin(v), vilket då är triangelns bas respektive höjd.
Detta är en rätvinklig triangel, så Pythagoras sats gäller, vilket ger sin(v)^2 + cos(v)^2 = 1^2 = 1. Detta är sannerligen likheten som ges i uppgiften, men vi bör även undersöka om den stämmer för vinklar i fler kvadranter än den första. I första kvadranten är både sin(v) och cos(v) positiva och stämmer därför överens med katetlängderna, men i resten av kvadranterna är minst en av dem negativ.
Om punkten exempelvis ligger i andra kvadranten kommer cos(v) att vara negativ och längden på triangelns bas blir då - cos(v). Sätter man in detta i Pythagoras sats får man dock samma sak som tidigare eftersom längden kvadreras och minustecknet försvinner.
Vi får alltså att likheten gäller även när vinkeln ligger i andra kvadranten. Motsvarande resonemang kan föras för vinklar i tredje och fjärde kvadranten. Denna likhet kallas i själva verket för trigonometriska ettan och är en mycket användbar identitet.