Logga in
| | 8 sidor teori |
| | 18 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
Den cirkel som har sin medelpunkt i origo och radien 1 kallas enhetscirkeln. Låter man en punkt P röra sig moturs längs med cirkelranden skapas en vinkel v mellan den positiva x-axeln och den radie som går ut till P. Om punkten rör sig medurs från positiva x-axeln låter man v vara negativ.
Om man känner till vinkeln v kan man bestämma koordinaterna, (x,y), för punkten P med hjälp av definitionerna för de trigonometriska funktionerna sinus och cosinus. Genom att dra en lodrät linje från P till x-axeln bildas en rätvinklig triangel tillsammans med x-axeln och enhetscirkelns radie.
Längden av triangelns bas, x, är lika med punktens x-koordinat. Basen är den närliggande kateten till vinkeln v och hypotenusan i enhetscirkeln är alltid 1, vilket gör att man kan utnyttja definitionen av cosinus för att uttrycka punktens x-koordinat: cos(v)=Närliggande katet/Hypotenusa=x/1=x. På motsvarande sätt kan punktens y-koordinat uttryckas med definitionen för sinus: sin(v)=Motstående katet/Hypotenusa=y/1=y. Generellt gäller för alla punkter (x,y) på enhetscirkelns rand att x-koordinaten är lika med cos(v) och att y-koordinaten är sin(v).
x=cos(v) och y=sin(v)
Bestäm koordinaterna för punkten A. Avrunda till två decimaler.
För en punkt på enhetscirkeln med vinkeln v är koordinaterna x = cos(v), y = sin(v).
Eftersom cirkeln i uppgiften har radien 1 och sin medelpunkt i origo är detta enhetscirkeln. Det innebär att koordinaterna för punkter på randen, t.ex. för A, kan uttryckas med cosinus och sinus om man känner till vinkeln v som bildas mellan positiva x-axeln och radien: x=cos(v) och y=sin(v). I det här fallet är v=128^(∘) vilket ger oss koordinaterna A=(cos(128^(∘)),sin(128^(∘))). Om vi slår in de trigonometriska värdena på räknaren ger det cos(128^(∘))=-0,61566 ... och sin(128^(∘))=0,78801 ... Avrundas dessa värden till två decimaler får vi koordinaterna A ≈ (-0,62,0,79).
Tangensvärdet för en vinkel v är lika med kvoten mellan sinusvärdet och cosinusvärdet för samma vinkel.
tan(v)=sin(v)/cos(v)
Vinkeln v i enhetscirkeln svarar mot en punkt med koordinaterna (cos(v), sin(v)), vilket också är katetlängderna på den triangel som kan ritas in mot x-axeln.
Eftersom tangens för en vinkel definieras som den motstående kateten dividerat med den närliggande får man tan(v)=Motstående katet/Närliggande katet=sin(v)/cos(v).
Detta är en kvot, så nämnaren får inte vara 0 . Det betyder att tan(v) är odefinierad för de vinklar som gör att cosinusvärdet blir 0, t.ex. v=90^(∘) och v=270^(∘).Cosinusvärdet för en negativ vinkel - v är lika med cosinusvärdet för den positiva vinkeln v.
cos(- v)=cos(v)
Om man t.ex. ritar in vinkeln - 60^(∘) i enhetscirkeln vrids den lika långt som en 60^(∘)-vinkel, men åt andra hållet. Detta leder till att man får samma x-värde som för 60^(∘).
Eftersom cosinusvärdet av en vinkel motsvarar x-värdet betyder det att cos(- 60 ^(∘))=cos(60 ^(∘)). Den negativa vinkeln - v representerar en rotation med v^(∘) medurs, vilket är likvärdigt med att subtrahera v från 360^(∘). Därför gäller att
Cosinusvärdet för en vinkel v är lika med det negativa cosinusvärdet för vinkeln 180^(∘)-v.
Om man t.ex. ritar in vinkeln 30^(∘) i enhetscirkeln kommer det att finnas en motsvarande vinkel på andra sidan y-axeln som också skapar vinkeln 30^(∘), men mot den negativa x-axeln. Eftersom båda vinklar vrids lika mycket uppåt kommer de att hamna på samma avstånd från y-axeln men på motsatt sida.
Om man istället uttrycker denna vinkel från den positiva halvan av x-axeln kommer den att vara 180^(∘) - 30^(∘).
Båda dessa vinklar motsvarar samma x-värde, fast med omvänt tecken, och eftersom cosinusvärdet för vinklarna är lika med dessa x-värden betyder det att
cos(30^(∘))=- cos(180^(∘)-30^(∘)).När man ökar en vinkel med 180^(∘) byter cosinusvärdet tecken.
cos(v+180^(∘))=-cos(v)
Man kan motivera detta genom att t.ex. utgå från vinkeln v=60^(∘). Den har ett positivt cosinusvärde eftersom man läser av det på den positiva x-axeln.
Om man ökar vinkeln med 180^(∘) hamnar man på andra sidan enhetscirkeln.
Eftersom 180^(∘) är en rak vinkel kommer punkten för 60^(∘) + 180^(∘) att hamna lika långt till vänster om y-axeln som den första befinner sig till höger om den.
Sinusvärdet för en negativ vinkel - v är lika med minus
sinusvärdet för den positiva vinkeln v.
sin(- v)=- sin(v)
Om man t.ex. ritar in vinkeln - 30^(∘) i enhetscirkeln kommer den att vridas lika långt som en 30^(∘)-vinkel, men åt andra hållet. Detta leder till att y-värdet för punkten är likadant som för 30^(∘) men negativt.
Sinusvärdet av en vinkel motsvarar y-värdet, så sambandet mellan sin(-30^(∘)) och sin(30^(∘)) är alltså att de har samma storlek, men olika tecken: sin(-30^(∘))=- sin(30^(∘)). Den negativa vinkeln - v representerar en rotation med v medurs, vilket är likvärdigt med att subtrahera v från 360^(∘). Därför gäller att
Sinusvärdet för en vinkel v är lika med sinusvärdet för vinkeln 180^(∘)-v.
sin(v)=sin(180^(∘)-v)
Om man t.ex. ritar in vinkeln 30^(∘) i enhetscirkeln kommer det att finnas en motsvarande vinkel på andra sidan y-axeln som också skapar vinkeln 30^(∘), men mot den negativa x-axeln. Eftersom båda vinklar vrids lika mycket uppåt kommer de att hamna på samma höjd, och därför ha samma y-värde.
Om man istället uttrycker denna vinkel från den positiva halvan av x-axeln kommer den att vara 180^(∘) - 30^(∘).
Båda dessa vinklar motsvarar samma y-värde och eftersom sinusvärdet för vinklarna är lika med detta y-värde betyder det att
sin(30^(∘))=sin(180^(∘)-30^(∘)).När man ökar en vinkel med 180^(∘) byter sinusvärdet tecken.
sin(v+180^(∘))=-sin(v)
Man kan motivera detta genom att t.ex. utgå från vinkeln v=60^(∘). Den har ett positivt sinusvärde eftersom man läser av det på den positiva y-axeln.
Om man ökar vinkeln med 180^(∘) hamnar man på andra sidan enhetscirkeln.
Eftersom 180^(∘) är en rak vinkel kommer punkten för 60^(∘)+180^(∘) att hamna lika långt under x-axeln som den första befinner sig ovanför den.
Med hjälp av enhetscirkeln kan man bevisa att följande värden gäller för sinus, cosinus och tangens för standardvinklarna mellan 0^(∘) och 180^(∘). Justera det trigonometriska förhållandet och vinkeln för att se värdet.
Bestäm exakta värden för de trigonometriska uttrycken.
2cos(120^(∘)) = 2 ( -1/2 )= -1
sin(-45^(∘)) = - sin(45^(∘)) =- 1/sqrt(2).
\ifnumequal{150}{0}{\sin\left(0^{\, \circ}\right)=0}{}\ifnumequal{150}{30}{\sin\left(30^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{150}{45}{\sin\left(45^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{150}{60}{\sin\left(60^{\, \circ}\right)=\dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{150}{90}{\sin\left(90^{\, \circ}\right)=1}{}\ifnumequal{150}{120}{\sin\left(120^{\, \circ}\right)=\dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{150}{135}{\sin\left(135^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{150}{150}{\sin\left(150^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{150}{180}{\sin\left(180^{\, \circ}\right)=0}{}\ifnumequal{150}{210}{\sin\left(210^{\, \circ}\right)=- \dfrac 1 2}{}\ifnumequal{150}{225}{\sin\left(225^{\, \circ}\right)=- \dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{150}{240}{\sin\left(240^{\, \circ}\right)=- \dfrac {\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{150}{270}{\sin\left(270^{\, \circ}\right)=-1}{}\ifnumequal{150}{300}{\sin\left(300^{\, \circ}\right)=-\dfrac {\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{150}{315}{\sin\left(315^{\, \circ}\right)=- \dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{150}{330}{\sin\left(330^{\, \circ}\right)=- \dfrac 1 2}{}\ifnumequal{150}{360}{\sin\left(360^{\, \circ}\right)=0}{}
\ifnumequal{30}{0}{\cos\left(0^{\, \circ}\right)=1}{}\ifnumequal{30}{30}{\cos\left(30^{\, \circ}\right)=\dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{30}{45}{\cos\left(45^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{30}{60}{\cos\left(60^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{30}{90}{\cos\left(90^{\, \circ}\right)=0}{}\ifnumequal{30}{120}{\cos\left(120^{\, \circ}\right)=- \dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{30}{135}{\cos\left(135^{\, \circ}\right)=- \dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{30}{150}{\cos\left(150^{\, \circ}\right)=- \dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{30}{180}{\cos\left(180^{\, \circ}\right)=- 1}{}\ifnumequal{30}{210}{\cos\left(210^{\, \circ}\right)=- \dfrac{\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{30}{225}{\cos\left(225^{\, \circ}\right)=- \dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{30}{240}{\cos\left(240^{\, \circ}\right)=- \dfrac {1}2}{}\ifnumequal{30}{270}{\cos\left(270^{\, \circ}\right)=0}{}\ifnumequal{30}{300}{\cos\left(300^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}2}{}\ifnumequal{30}{315}{\cos\left(315^{\, \circ}\right)=\dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{30}{330}{\cos\left(330^{\, \circ}\right)=\dfrac{\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{30}{360}{\cos\left(360^{\, \circ}\right)=1}{}
.a /2./.b /2.=a/b
För att förstå hur vinklarna v och 180^(∘) - v beror på varandra börjar vi med att rita ut ett exempel på hur de kan se ut i enhetscirkeln. Vi testar med vinkeln v = 40^(∘) och 180^(∘) - 40^(∘) = 140^(∘).
Det ser ut som att punkterna är varandras spegelbilder, men för att motivera det lite mer generellt tittar vi på vad uttrycket 180^(∘) - v betyder. Man kan se det som att man börjar med vinkeln 180^(∘), som motsvarar punkten längst till vänster i enhetscirkeln, och sedan drar bort vinkeln v.
Punkten på enhetscirkeln som definieras av den röda vinkeln 180^(∘)-v, punkt B, kommer alltid kommer att röra sig lika långt längs enhetscirkelns rand som punkt A som definieras av den högra blå vinkeln. Detta eftersom båda rör sig samma vinkel, v, från x-axeln. Punkterna ligger därför på samma avstånd från y-axeln, fast på olika sidor, vilket innebär att de har samma x-koordinat, men med omvänt tecken.
Eftersom x-koordinaterna för punkterna på enhetscirkeln anger de motsvarande vinklarnas cosinusvärde måste även dessa vara likadana för v och 180^(∘) - v men med omvänt tecken. Det ger sambandet
cos(180^(∘) - v) = - cos(v).
Givet att sin(v)=0,8, använd enhetscirkeln nedan och avgör vilket eller vilka av alternativen som cos(180^(∘)-v) kan vara.
I enhetscirkeln läser man av sinusvärden på y-axeln. Drar vi en streckad horisontell linje längs med y=0.8 spänner vi alltså upp de två vinklar som ger sin(v)=0.8. Den första vinkeln kallar vi v_1 och den andra vinkeln kallar vi för v_2.
Symmetrin i enhetscirkeln gör att summan av v_1 och v_2 blir 180^(∘), dvs. v_1+v_2=180^(∘). Vinkeln 180^(∘)-v skulle alltså kunna syfta på både v_2 eller v_1 beroende på vilken av dem som är lika med v och eftersom cosinusvärdet läses av på x-axeln läser vi av dessa för båda punkterna som spänner upp vinklarna v_1 och v_2.
Vi får då x-värdena - 0,6 och 0,6 vilket innebär att det finns två möjliga cosinusvärden för vinkeln 180^(∘)-v som motsvarar sinusvärdet 0,8: cos(180^(∘)-v)=± 0,6.
Vi börjar med att välja en punkt på enhetscirkeln. Ut till denna punkt drar vi en radie som skapar vinkeln v mot den positiva x-axeln. Eftersom detta är enhetscirkeln har radien längden 1.
Vi drar en linje från punkten till x-axeln, vilket skapar en triangel. Eftersom punkten ligger på enhetscirkeln kommer den att ha x-koordinaten cos(v) och y-koordinaten sin(v), vilket då är triangelns bas respektive höjd.
Detta är en rätvinklig triangel, så Pythagoras sats gäller, vilket ger sin(v)^2 + cos(v)^2 = 1^2 = 1. Detta är sannerligen likheten som ges i uppgiften, men vi bör även undersöka om den stämmer för vinklar i fler kvadranter än den första. I första kvadranten är både sin(v) och cos(v) positiva och stämmer därför överens med katetlängderna, men i resten av kvadranterna är minst en av dem negativ.
Om punkten exempelvis ligger i andra kvadranten kommer cos(v) att vara negativ och längden på triangelns bas blir då - cos(v). Sätter man in detta i Pythagoras sats får man dock samma sak som tidigare eftersom längden kvadreras och minustecknet försvinner.
Vi får alltså att likheten gäller även när vinkeln ligger i andra kvadranten. Motsvarande resonemang kan föras för vinklar i tredje och fjärde kvadranten. Denna likhet kallas i själva verket för trigonometriska ettan och är en mycket användbar identitet.