Logga in
| | 8 sidor teori |
| | 18 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
Den cirkel som har sin medelpunkt i origo och radien 1 kallas enhetscirkeln. Låter man en punkt P röra sig moturs längs med cirkelranden skapas en vinkel v mellan den positiva x-axeln och den radie som går ut till P. Om punkten rör sig medurs från positiva x-axeln låter man v vara negativ.
Om man känner till vinkeln v kan man bestämma koordinaterna, (x,y), för punkten P med hjälp av definitionerna för de trigonometriska funktionerna sinus och cosinus. Genom att dra en lodrät linje från P till x-axeln bildas en rätvinklig triangel tillsammans med x-axeln och enhetscirkelns radie.
Längden av triangelns bas, x, är lika med punktens x-koordinat. Basen är den närliggande kateten till vinkeln v och hypotenusan i enhetscirkeln är alltid 1, vilket gör att man kan utnyttja definitionen av cosinus för att uttrycka punktens x-koordinat: cos(v)=Närliggande katet/Hypotenusa=x/1=x. På motsvarande sätt kan punktens y-koordinat uttryckas med definitionen för sinus: sin(v)=Motstående katet/Hypotenusa=y/1=y. Generellt gäller för alla punkter (x,y) på enhetscirkelns rand att x-koordinaten är lika med cos(v) och att y-koordinaten är sin(v).
x=cos(v) och y=sin(v)
Bestäm koordinaterna för punkten A. Avrunda till två decimaler.
För en punkt på enhetscirkeln med vinkeln v är koordinaterna x = cos(v), y = sin(v).
Eftersom cirkeln i uppgiften har radien 1 och sin medelpunkt i origo är detta enhetscirkeln. Det innebär att koordinaterna för punkter på randen, t.ex. för A, kan uttryckas med cosinus och sinus om man känner till vinkeln v som bildas mellan positiva x-axeln och radien: x=cos(v) och y=sin(v). I det här fallet är v=128^(∘) vilket ger oss koordinaterna A=(cos(128^(∘)),sin(128^(∘))). Om vi slår in de trigonometriska värdena på räknaren ger det cos(128^(∘))=-0,61566 ... och sin(128^(∘))=0,78801 ... Avrundas dessa värden till två decimaler får vi koordinaterna A ≈ (-0,62,0,79).
Tangensvärdet för en vinkel v är lika med kvoten mellan sinusvärdet och cosinusvärdet för samma vinkel.
tan(v)=sin(v)/cos(v)
Vinkeln v i enhetscirkeln svarar mot en punkt med koordinaterna (cos(v), sin(v)), vilket också är katetlängderna på den triangel som kan ritas in mot x-axeln.
Eftersom tangens för en vinkel definieras som den motstående kateten dividerat med den närliggande får man tan(v)=Motstående katet/Närliggande katet=sin(v)/cos(v).
Detta är en kvot, så nämnaren får inte vara 0 . Det betyder att tan(v) är odefinierad för de vinklar som gör att cosinusvärdet blir 0, t.ex. v=90^(∘) och v=270^(∘).Cosinusvärdet för en negativ vinkel - v är lika med cosinusvärdet för den positiva vinkeln v.
cos(- v)=cos(v)
Om man t.ex. ritar in vinkeln - 60^(∘) i enhetscirkeln vrids den lika långt som en 60^(∘)-vinkel, men åt andra hållet. Detta leder till att man får samma x-värde som för 60^(∘).
Eftersom cosinusvärdet av en vinkel motsvarar x-värdet betyder det att cos(- 60 ^(∘))=cos(60 ^(∘)). Den negativa vinkeln - v representerar en rotation med v^(∘) medurs, vilket är likvärdigt med att subtrahera v från 360^(∘). Därför gäller att
Cosinusvärdet för en vinkel v är lika med det negativa cosinusvärdet för vinkeln 180^(∘)-v.
Om man t.ex. ritar in vinkeln 30^(∘) i enhetscirkeln kommer det att finnas en motsvarande vinkel på andra sidan y-axeln som också skapar vinkeln 30^(∘), men mot den negativa x-axeln. Eftersom båda vinklar vrids lika mycket uppåt kommer de att hamna på samma avstånd från y-axeln men på motsatt sida.
Om man istället uttrycker denna vinkel från den positiva halvan av x-axeln kommer den att vara 180^(∘) - 30^(∘).
Båda dessa vinklar motsvarar samma x-värde, fast med omvänt tecken, och eftersom cosinusvärdet för vinklarna är lika med dessa x-värden betyder det att
cos(30^(∘))=- cos(180^(∘)-30^(∘)).När man ökar en vinkel med 180^(∘) byter cosinusvärdet tecken.
cos(v+180^(∘))=-cos(v)
Man kan motivera detta genom att t.ex. utgå från vinkeln v=60^(∘). Den har ett positivt cosinusvärde eftersom man läser av det på den positiva x-axeln.
Om man ökar vinkeln med 180^(∘) hamnar man på andra sidan enhetscirkeln.
Eftersom 180^(∘) är en rak vinkel kommer punkten för 60^(∘) + 180^(∘) att hamna lika långt till vänster om y-axeln som den första befinner sig till höger om den.
Sinusvärdet för en negativ vinkel - v är lika med minus
sinusvärdet för den positiva vinkeln v.
sin(- v)=- sin(v)
Om man t.ex. ritar in vinkeln - 30^(∘) i enhetscirkeln kommer den att vridas lika långt som en 30^(∘)-vinkel, men åt andra hållet. Detta leder till att y-värdet för punkten är likadant som för 30^(∘) men negativt.
Sinusvärdet av en vinkel motsvarar y-värdet, så sambandet mellan sin(-30^(∘)) och sin(30^(∘)) är alltså att de har samma storlek, men olika tecken: sin(-30^(∘))=- sin(30^(∘)). Den negativa vinkeln - v representerar en rotation med v medurs, vilket är likvärdigt med att subtrahera v från 360^(∘). Därför gäller att
Sinusvärdet för en vinkel v är lika med sinusvärdet för vinkeln 180^(∘)-v.
sin(v)=sin(180^(∘)-v)
Om man t.ex. ritar in vinkeln 30^(∘) i enhetscirkeln kommer det att finnas en motsvarande vinkel på andra sidan y-axeln som också skapar vinkeln 30^(∘), men mot den negativa x-axeln. Eftersom båda vinklar vrids lika mycket uppåt kommer de att hamna på samma höjd, och därför ha samma y-värde.
Om man istället uttrycker denna vinkel från den positiva halvan av x-axeln kommer den att vara 180^(∘) - 30^(∘).
Båda dessa vinklar motsvarar samma y-värde och eftersom sinusvärdet för vinklarna är lika med detta y-värde betyder det att
sin(30^(∘))=sin(180^(∘)-30^(∘)).När man ökar en vinkel med 180^(∘) byter sinusvärdet tecken.
sin(v+180^(∘))=-sin(v)
Man kan motivera detta genom att t.ex. utgå från vinkeln v=60^(∘). Den har ett positivt sinusvärde eftersom man läser av det på den positiva y-axeln.
Om man ökar vinkeln med 180^(∘) hamnar man på andra sidan enhetscirkeln.
Eftersom 180^(∘) är en rak vinkel kommer punkten för 60^(∘)+180^(∘) att hamna lika långt under x-axeln som den första befinner sig ovanför den.
Med hjälp av enhetscirkeln kan man bevisa att följande värden gäller för sinus, cosinus och tangens för standardvinklarna mellan 0^(∘) och 180^(∘). Justera det trigonometriska förhållandet och vinkeln för att se värdet.
Bestäm exakta värden för de trigonometriska uttrycken.
2cos(120^(∘)) = 2 ( -1/2 )= -1
sin(-45^(∘)) = - sin(45^(∘)) =- 1/sqrt(2).
\ifnumequal{150}{0}{\sin\left(0^{\, \circ}\right)=0}{}\ifnumequal{150}{30}{\sin\left(30^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{150}{45}{\sin\left(45^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{150}{60}{\sin\left(60^{\, \circ}\right)=\dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{150}{90}{\sin\left(90^{\, \circ}\right)=1}{}\ifnumequal{150}{120}{\sin\left(120^{\, \circ}\right)=\dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{150}{135}{\sin\left(135^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{150}{150}{\sin\left(150^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{150}{180}{\sin\left(180^{\, \circ}\right)=0}{}\ifnumequal{150}{210}{\sin\left(210^{\, \circ}\right)=- \dfrac 1 2}{}\ifnumequal{150}{225}{\sin\left(225^{\, \circ}\right)=- \dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{150}{240}{\sin\left(240^{\, \circ}\right)=- \dfrac {\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{150}{270}{\sin\left(270^{\, \circ}\right)=-1}{}\ifnumequal{150}{300}{\sin\left(300^{\, \circ}\right)=-\dfrac {\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{150}{315}{\sin\left(315^{\, \circ}\right)=- \dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{150}{330}{\sin\left(330^{\, \circ}\right)=- \dfrac 1 2}{}\ifnumequal{150}{360}{\sin\left(360^{\, \circ}\right)=0}{}
\ifnumequal{30}{0}{\cos\left(0^{\, \circ}\right)=1}{}\ifnumequal{30}{30}{\cos\left(30^{\, \circ}\right)=\dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{30}{45}{\cos\left(45^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{30}{60}{\cos\left(60^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{30}{90}{\cos\left(90^{\, \circ}\right)=0}{}\ifnumequal{30}{120}{\cos\left(120^{\, \circ}\right)=- \dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{30}{135}{\cos\left(135^{\, \circ}\right)=- \dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{30}{150}{\cos\left(150^{\, \circ}\right)=- \dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{30}{180}{\cos\left(180^{\, \circ}\right)=- 1}{}\ifnumequal{30}{210}{\cos\left(210^{\, \circ}\right)=- \dfrac{\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{30}{225}{\cos\left(225^{\, \circ}\right)=- \dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{30}{240}{\cos\left(240^{\, \circ}\right)=- \dfrac {1}2}{}\ifnumequal{30}{270}{\cos\left(270^{\, \circ}\right)=0}{}\ifnumequal{30}{300}{\cos\left(300^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}2}{}\ifnumequal{30}{315}{\cos\left(315^{\, \circ}\right)=\dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{30}{330}{\cos\left(330^{\, \circ}\right)=\dfrac{\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{30}{360}{\cos\left(360^{\, \circ}\right)=1}{}
.a /2./.b /2.=a/b
Vilken punkt på enhetscirkeln motsvarar vinkeln? Svara med två värdesiffror.
Varje vinkel v i enhetscirkeln motsvaras av en punkt på cirkelns rand med koordinaterna (cos(v), sin(v)). Det innebär att vinkeln 28 ^(∘) motsvaras av koordinaterna (cos(28 ^(∘)), sin(28 ^(∘))). Vi använder cos- och sin-knappen på räknaren för att bestämma värdena. cos(28 ^(∘)) = 0,88294 ... sin(28 ^(∘)) = 0,46947 ... Avrundat till två värdesiffror ger det koordinaterna (0,88; 0,47).
Vi tänker på precis samma sätt här och får då
cos(162 ^(∘)) &= - 0,95105 ...
sin(162 ^(∘)) &= 0,30901 ...
Avrundar vi får vi koordinaterna (- 0,95; 0,31).
På motsvarande sätt får vi
cos(- 75 ^(∘)) &= 0,25881 ...
sin(- 75 ^(∘)) &= - 0,96592 ...
vilket ger koordinaterna (0,26; - 0,97).
Bestäm det exakta värdet för uttrycket.
För att förenkla uttrycken i den här uppgiften använder vi tabellen för exakta trigonometriska värden. Ur tabellen ser vi att sin(90^(∘))=1 och att cos(0^(∘))=1. Det betyder att sin(90^(∘))+cos(0^(∘))=1+1=2.
Om man inte har tillgång till tabellen kan man i det här fallet, rita upp enhetscirkeln och minnas att cosinus för en vinkel är x-koordinaten och att sinus för en vinkel är y-koordinaten.
Värdet på sin(90 ^(∘)) är alltså y-koordinaten för den punkt på enhetscirkeln som är 90 ^(∘) från den positiva x-axeln dvs. 1. Värdet på cos(0^(∘)) är x-koordinaten för vinkeln 0 ^(∘): 1. Sammantaget ger oss detta sin(90^(∘))+cos(0^(∘))=1+1=2.
Tabellen ger oss att värdet på tan(30^(∘))= 1sqrt(3). Sätter vi in det får vi 5tan(30^(∘))=5 * 1/sqrt(3)= 5sqrt(3). Vi kan också rationalisera nämnaren för detta bråk.
Vi gör på liknande sätt som tidigare och ersätter uttrycken med värden ur tabellen. Sedan förenklar vi.
I det här fallet finns varken uttrycket i täljaren eller nämnaren i tabellen. Men med hjälp av sambanden för negativa vinklar för sinus och cosinus kan vi skriva om dem så att vi kan använda oss av tabellen.
Bestäm koordinaterna för punkten P som ligger på randen av enhetscrikeln. Svara med två decimaler.
Koordinaterna för en punkt på enhetscirkeln kan alltid beskrivas med hjälp av vinkeln som skapas mellan den positiva x-axeln och radien ut till punkten. Om denna vinkel kallas v har punkten koordinaterna (cos(v), sin(v)).
För punkten P är v lika med 33^(∘), vilket vi sätter in i uttrycket.
Punkten P har alltså koordinaterna (0,84; 0,54).
Bestäm tan(v) med hjälp av enhetscirkeln i figuren. Avrunda till tre värdesiffror.
Definitionen för tangens är tan(v)=sin(v)/cos(v). I en punkt på enhetscirkeln anger x-koordinaten cosinusvärdet och y-koordinaten anger sinusvärdet. Detta betyder att cos(v)= 0,643 och sin(v)= 0,766. Nu kan vi bestämma tan(v).
Bestäm det trigonometriska värdet exakt.
Vinkeln 315^(∘) är inte någon standardvinkel, men om vi ritar ut den i enhetscirkeln kan vi se hur den relaterar till andra vinklar som är det.
Vi ser här att vinkeln 315^(∘) går nästan hela vägen runt enhetscirkeln, och den delen som är kvar är 360^(∘) - 315^(∘) = 45^(∘). Att gå 45^(∘) medurs runt enhetscirkeln är alltså samma sak som att gå 315^(∘) moturs. Vinklar medurs anges som negativa, dvs v=-45^(∘). Det ger att sin(315^(∘)) = sin(-45^(∘)). Genom att utnyttja att sinusvärdet av en negativ vinkel är lika med det negativa sinusvärdet av motsvarande positiva vinkel kan vi sedan skriva om sin(315^(∘)) exakt med tabellen för standardvinklar.
Vinkeln 270^(∘) är inte heller någon standardvinkel, så vi gör på samma sätt igen och ritar ut den i enhetscirkeln.
Här kan man direkt läsa av att cos(270^(∘))=0 eftersom punkten ligger på y-axeln, där x-värdet är lika med 0.
Vi kan också resonera på liknande sätt som i förra deluppgiften. Vinkeln v som går medurs blir den här gången -90 ^(∘). Vi söker cosinusvärdet för denna vinkel eftersom det är lika med cosinusvärdet för 270^(∘): cos(270^(∘)) = cos(-90^(∘)). Cosinus för negativa vinklar är lika med cosinus för motsvarande positiva vinkel, så cos(-90^(∘)) = cos(90^(∘)). Detta är cosinusvärdet av en standardvinkel och är lika med 0, vilket ger cos(270^(∘)) = 0.
Vinkeln -210^(∘) är negativ, men vi kan fortfarande tänka på samma sätt som tidigare. Vi kommer ihåg att negativa vinklar går medurs från x-axeln och ritar ut den i enhetscirkeln.
Om den kända vinkeln är 210^(∘) av ett helt varv blir det 360^(∘) - 210^(∘) = 150^(∘) över till vinkeln v. Den vinkeln måste vara positiv eftersom den går moturs från den positiva x-axeln, så v = 150^(∘), vilket är en standardvinkel. Vi får då sin(-210^(∘)) = sin(150^(∘)) Sinusvärdet av 150^(∘) är 12, vilket ger sin(-210^(∘)) = 1/2.
Det går inte att svara exakt eftersom 50^(∘) inte är en standardvinkel!Har Niamh rätt?
Niamh har fel. Ett exakt svar betyder bara att det inte har avrundats, och varken uttrycket 2sin(30^(∘)) eller cos(50^(∘)) är avrundat. Hon hade alltså kunnat svara 2sin(30^(∘))+cos(50^(∘)), och det hade varit exakt. Dock förväntas man förenkla så långt som möjligt så det mest korrekta svaret här hade varit 1+cos(50^(∘)).
Enhetscirkeln är en vanlig cirkel som har sin medelpunkt i origo och radien 1. Därför sätter vi in dessa värden i cirkelns ekvation och förenklar för att få enhetscirkelns ekvation.
Enhetscirkelns ekvation är alltså x^2 + y^2 = 1.
För vilka vinklar v i intervallet 0^(∘) ≤ v≤ 360^(∘) gäller att sin(v) =1/2?
På enhetscirkeln läser man av sinusvärden på y-axeln så vi drar en vågrät linje längs med y= 12. De vinklar som då spänns upp har sinusvärdet 12.
Det finns alltså två vinklar vars sinusvärde är 12. Båda dessa ligger mellan 0^(∘) och 180^(∘) så vi kan läsa av dem i tabellen med exakta trigonometriska värden. Där ser vi att sin(30^(∘))=1/2 och sin(150^(∘))=1/2. De sökta vinklarna är alltså v=30^(∘) och v=150^(∘).