Logga in
| 7 sidor teori |
| 15 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
En tangent är en rät linje som precis nuddar en kurva i en punkt och har samma lutning som kurvan där. Man säger att linjen tangerar kurvan i en tangeringspunkt.
Man kan därför använda tangenter för att illustrera en kurvas lutning i en viss punkt på grafen.
Avgör om grafens lutning är positiv, negativ eller 0 i punkterna.
För att lösa uppgiften kan vi använda att lutningen i en punkt på en graf motsvaras av lutningen på den tangent som tangerar grafen just där. Vi ritar därför tangenten till grafen i respektive punkt och avgör om den har positiv eller negativ lutning.
Vi ser att tangenten till grafen i punkt A har negativ lutning, så grafens lutning i punkten är just negativ.
Tangenten som tangerar grafen i punkt B har istället positiv lutning. Grafens lutning där är alltså positiv.
Här är tangenten horisontell, och har därför varken negativ eller positiv lutning. Tangenten, och därmed grafen i punkt C, har alltså lutningen 0.
Grafens lutning i punkt D är positiv eftersom tangentens lutning är det.
Använd en linjal för att rita tangenten genom punkten. Den ska precis ska nudda grafen i tangeringspunkten, och linjens lutning ska vara så lik grafens lutning som möjligt i just den punkten.
För att bestämma tangentens lutning väljer man två punkter på den. Välj i första hand sådana som är lätta att läsa av.
Här väljs punkterna (2,3) och (6,5). Går det inte att hitta lättavlästa punkter får man göra en ungefärlig avläsning, och välj då gärna punkter som ligger en bit ifrån varandra. Eventuella avläsningsfel får nämligen mindre konsekvenser då.
Lutningen beräknas genom att man sätter in de två punkterna i k-formeln.
Sätt in (6,5) & (2,3)
Subtrahera termer
Skriv i decimalform
Tangentens lutning är alltså k=0.5.
I koordinatsystemet visas grafen till en funktion f(x).
Bestäm ekvationen till den tangent som tangerar grafen i punkten (2,1.5).
Vi börjar med att markera punkten (2,1.5) i grafen. Tangenten kan nu ritas ut och dess lutning bestämmas.
Sätt in (2,1.5) & (1.5,0.5)
Subtrahera termer
Beräkna kvot
Sätt in värden
Multiplicera faktorer
VL−4=HL−4
Omarrangera ekvation
Både sekanter och tangenter är räta linjer som kan illustrera så kallade förändringshastigheter hos grafer. En förändringshastighet är en tolkning av en lutning utifrån sammanhanget och med en enhet, exempelvis temperaturförändringen i ett varmt och kvavt klassrum mellan kl. 11:00 och 12:00 en dag där fönstret står öppet ett tag.
Både sekanter och tangenter kan beskriva temperaturförändringar i klassrummet, dock på olika sätt.
Till graferna i figur A-D har räta linjer ritats in.
Avgör följande för respektive figur:
Vi undersöker en figur i taget.
Linjen skär kurvan i en punkt med samma lutning som kurvan och är alltså en tangent. Den representerar därför en momentan förändring.
Eftersom tangentens k-värde är negativt, −6.8, minskar funktionen med 6.8 i denna punkt. Enheten får vi genom att dividera y-axelns enhet med x-axelns. Vi har alltså en momentan minskning på 6.8 m/s.
Linjen skär kurvan i två punkter och är därför en sekant. En sekant representerar en genomsnittlig förändring på ett intervall.
Med hjälp av k-värdet och axlarnas enheter ser vi att sekanten representerar en genomsnittlig minskning på 1.5∘C/h.
Här är sekantens k-värde positivt, så figuren visar en genomsnittlig ökning på 0.7 m/s.
Denna tangent representerar en momentan minskning på 0.9∘C/h.
Den ritade funktionen beskriver totala antalet milliliter blod Albert förlorar under de 15 första sekunderna efter att han råkat skära sig i fingret. Efter 3 sekunder har han förlorat 2 ml blod. Använd linjalen för att uppskatta hur snabbt han förlorar blod efter 3 sekunder. Svara med en decimals noggrannhet.
Att bestämma hur snabbt han förlorar blod efter precis 9 sekunder är samma som att bestämma blodförlustens momentana förändringshastighet då. Och eftersom denna förändringshastighet kan tolkas som lutningen på tangenten som skär grafen vid den specifika tidpunkten kan vi rita denna tangent och bestämma dess lutning.
Vi väljer nu två punkter på tangenten och sätter in dessa i k-formeln för att bestämma dess lutning. Här väljer vi tangeringspunkten (3,2) samt (13,4).
Tangentens lutning är alltså ca 0.2. Vi kan tolka denna lutning som att Albert förlorar cirka 0.2 ml blod per sekund efter 3 sekunder.
Skissa en kurva som uppfyller följande kriterium:
kurvans samtliga tangenter har samma lutning.
kurvan har precis två tangenter med lutningen 0.
kurvans samtliga tangenter har olika positiv lutning.
För att tangenterna ska ha samma lutning måste kurvans lutning vara lika i alla punkter. Oavsett vilken tangeringspunkt vi väljer får tangenten samma k-värde. En kurva som uppfyller detta är en rät linje, där kurvans k-värde alltså är samma som samtliga tangenters lutning.
En tangent med lutningen 0 har varken positiv eller negativ lutning, utan är horisontell. Detta sker t.ex. i en kurvas extrempunkter. Så om vi skissar en kurva med två extrempunkter kommer den också att ha två tangenter med lutningen 0.
Det kan t.ex. vara ett tredjegradspolynom.
Ett sätt att få till en kurva som hela tiden växlar mellan olika positiva värden på tangentens lutningen är att tänka att nästa tangent alltid ska ha en lite större lutning än föregående. Detta är sant för växande funktioner. Ett exempel på en växande funktion är vissa exponentialfunktioner.
Said säger att en tangent skär en kurva i precis en punkt. Arne svarar "Aha, jag fattar, så den här röda linjen är en tangent" och visar figuren nedan.
En linje måste ha samma lutning som kurvan i tangeringspunkten för att vara en tangent. Den röda linjen i Arnes graf har dock inte det, och är därför inte en tangent. Om linjen varit en tangent hade den sett ut som i figuren nedan.
En tangent kan dessutom skära fler än en punkt på kurvan den tangerar. Om vi zoomar ut och tittar på ett större område ser vi att det faktiskt är fallet för tangenten ovan.
Arnes tolkning är alltså felaktig.
Rita en linje som både är en sekant och en tangent.
För att en linje ska vara både en sekant och tangent måste vi rita den så att den uppfyller villkoren för en sekant och tangent samtidigt. Den ska alltså skära en kurva i minst två punkter (sekant) och ha samma lutning som kurvan i någon av dessa punkter (tangent). Det finns många sådana linjer och här visar vi ett exempel.
Den röda linjen tangerar den blå kurvan ungefär i punkten (0.5,0.5), och är därför en tangent, samt skär kurvan i ytterligare två punkter, och är därmed en sekant.
För att lösa uppgiften behöver vi inte rita upp kurvan i detalj, utan det räcker att vi förstår ungefär hur en andragradskurva ser ut. Eftersom koefficienten framför x^2 är positiv ser f(x) ut som en glad mun (⌣). Vi kommer också ihåg att andragradskurvor på formen y=ax^2+c är symmetriska runt y-axeln och att den skär y-axeln i c=2. Med hjälp av denna information kan vi skissa grafen.
Om vi nu markerar punkten (0,2) inser vi att det är kurvans minimipunkt. Eftersom en tangent till en extrempunkt alltid är horisontell är alltså tangentens k-värde lika med 0.
Vi inser också av skissen att tangentens m-värde måste vara lika med 2. Tangentens ekvation blir därför y=2.
Om linjen tangerar kurvan i A innebär detta att de skär varandra i denna punkt. Genom att likställa funktionsuttrycken kan vi lösa ut det x-värde där funktionerna skär varandra.
Vi löser ut x med pq-formeln.
Tangenten skär alltså kurvan endast i x=2. Vi vet att det ska finnas en tangeringspunkt, och detta är den enda kandidaten. Vi behöver bara punktens y-koordinat, som vi hittar genom att sätta in x-värdet i tangentens eller kurvans ekvation.
Punkten A har alltså koordinaterna (2,0).