Logga in
Få en djupgående guide om lutning i en punkt, vilket hjälper studenter att förstå konceptet med tangent och lutning. Innehållet förklarar hur man bestämmer ekvationen för en tangent till en kurva vid en given punkt, och hur man tolkar lutningen i olika punkter. Det ger också exempel på hur man löser problem med hjälp av dessa koncept. Dessutom, förklaras skillnaden mellan tangenter och sekanter, och hur de kan användas för att beskriva förändringar i olika sammanhang, till exempel temperaturförändringar. Plattformen erbjuder en mängd övningar för att öva dessa koncept, vilket gör det lättare för studenter att förstå och tillämpa dessa i sina matematiska problem. Genom att använda dessa verktyg kan studenter förbättra sin förståelse för lutning och hur den relaterar till tangenter, vilket är avgörande för framgång inom högre matematik.
| | 8 sidor teori |
| | 15 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Ibland är man inte intresserad av en genomsnittlig förändring på ett intervall, utan snarare av förändringen vid en specifik tidpunkt, t.ex. en bils hastighet i en specifik tidpunkt. Om det man vill studera representeras grafiskt kan man använda tangenter för att bestämma sådana momentana förändringar.
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
En tangent är en rät linje som precis nuddar en kurva i en punkt och har samma lutning som kurvan där. Man säger att linjen tangerar kurvan i en tangeringspunkt.
Man kan därför använda tangenter för att illustrera en kurvas lutning i en viss punkt på grafen.
Avgör om grafens lutning är positiv, negativ eller 0 i punkterna.
Vi ser att tangenten till grafen i punkt A har negativ lutning, så grafens lutning i punkten är just negativ.
Tangenten som tangerar grafen i punkt B har istället positiv lutning. Grafens lutning där är alltså positiv.
Här är tangenten horisontell, och har därför varken negativ eller positiv lutning. Tangenten, och därmed grafen i punkt C, har alltså lutningen 0.
Grafens lutning i punkt D är positiv eftersom tangentens lutning är det.
En tangent är en rät linje, vilket betyder att den kan beskrivas med räta linjens ekvation: y=kx+m. Att bestämma en tangents lutning är alltså samma sak som att bestämma dess k-värde. Om man t.ex. ritar en tangent till funktionen f i figuren där x=4, kan dess lutning bestämmas med denna metod.
Här väljs punkterna (2,3) och (6,5). Går det inte att hitta lättavlästa punkter får man göra en ungefärlig avläsning, och välj då gärna punkter som ligger en bit ifrån varandra. Eventuella avläsningsfel får nämligen mindre konsekvenser då.
Sätt in ( 6,5) & ( 2,3)
Subtrahera termerna
Skriv i decimalform
Tangentens lutning är alltså k=0,5.
I koordinatsystemet visas grafen till en funktion f(x).
Bestäm ekvationen till den tangent som tangerar grafen i punkten (2;1,5).
Här använder vi tangeringspunkten (2;1,5) samt (1,5;0,5). Vi sätter in koordinaterna i k-formeln.
Sätt in ( 2;1,5) & ( 1,5;0,5)
Subtrahera termerna
Beräkna kvot
Eftersom tangenten är en rät linje kan den skrivas på k-form och k-värdet är 2. För att hitta m-värdet sätter vi in k-värdet samt ett känt x- respektive y-värde, t.ex. från tangeringspunkten (2,1.5), i räta linjens ekvation och löser ut m.
Sätt in värden
Multiplicera faktorer
VL-4=HL-4
Omarrangera ekvation
Tangentens ekvation är alltså y=2x-2,5.
Både sekanter och tangenter är räta linjer som kan illustrera så kallade förändringshastigheter hos grafer. En förändringshastighet är en tolkning av en lutning utifrån sammanhanget och med en enhet, exempelvis temperaturförändringen i ett varmt och kvavt klassrum mellan kl. 11.00 och 12.00 en dag där fönstret står öppet ett tag.
Både sekanter och tangenter kan beskriva temperaturförändringar i klassrummet, dock på olika sätt.
En sekants lutning motsvarar en genomsnittlig förändring på ett intervall. Den kan t.ex. användas för att besvara frågan Vad var den genomsnittliga temperaturförändringen per minut i rummet mellan 11.00 och 12.00?
Denna tar bara hänsyn till startvärdet
och slutvärdet
för funktionen på intervallet, inte hur den ser ut däremellan.
Den totala ökningen är ca 5^(∘) C under denna timme, vilket ger den genomsnittliga förändringshastigheten Δ y/Δ x=5/60 ≈ 0,08 ^(∘) C/min.
Sekantens lutning kan alltså tolkas som att den genomsnittliga temperaturförändringen mellan kl 11 och 12 var en ökning med 0,08 ^(∘) C/min.Både sekanter och tangenter är räta linjer som kan illustrera så kallade förändringshastigheter hos grafer. En förändringshastighet är en tolkning av en lutning utifrån sammanhanget och med en enhet, exempelvis temperaturförändringen i ett varmt och kvavt klassrum mellan kl. 11.00 och 12.00 en dag där fönstret står öppet ett tag.
Om man istället vill beskriva en förändring vid en viss tidpunkt använder man en tangents lutning. Den kan exempelvis besvara frågan Vad var temperaturförändringen per minut i rummet kl. 11.26?
Denna tar bara hänsyn till kurvans lutning just där och inte någon annanstans under timmen.
Med två punker på tangenten kan man bestämma den momentana förändringshastigheten till: Δ y/Δ x=- 15/45 ≈ -0,33^(∘) C/min.
Tangentens lutning kan alltså tolkas som att den momentana temperaturförändringen kl 11.26 var en minskning med 0,33 ^(∘) C/min. Trots att den genomsnittliga temperaturen ökade var alltså temperaturen på väg ner vid just denna tidpunkt.Till graferna i figur A-D har räta linjer ritats in.
Avgör följande för respektive figur:
| Alternativ | Genomsnittlig eller momentan förändring? | Öka eller minska? |
|---|---|---|
| A | Momentan | Minskade med 6,8m/s |
| B | Genomsnitt | Minskade med 1,5^(∘)C/h |
| C | Genomsnitt | Ökade med 0,7m/s |
| D | Momentan | Minskade med 0,9 ^(∘)C/h |
Linjen skär kurvan i en punkt med samma lutning som kurvan och är alltså en tangent. Den representerar därför en momentan förändring.
Eftersom tangentens k-värde är negativt, -6,8, minskar funktionen med 6,8 i denna punkt. Enheten får vi genom att dividera y-axelns enhet med x-axelns. Vi har alltså en momentan minskning på 6,8m/s.
Linjen skär kurvan i två punkter och är därför en sekant. En sekant representerar en genomsnittlig förändring på ett intervall.
Med hjälp av k-värdet och axlarnas enheter ser vi att sekanten representerar en genomsnittlig minskning på 1,5^(∘)C/h.
Här är sekantens k-värde positivt, så figuren visar en genomsnittlig ökning på 0,7m/s.
Denna tangent representerar en momentan minskning på 0,9 ^(∘)C/h.
Den ritade funktionen beskriver totala antalet milliliter blod Albert förlorar under de 15 första sekunderna efter att han råkat skära sig i fingret. Efter 3 sekunder har han förlorat 2 ml blod. Använd linjalen för att uppskatta hur snabbt han förlorar blod efter 3 sekunder. Svara med en decimals noggrannhet.
Att bestämma hur snabbt han förlorar blod efter precis 9 sekunder är samma som att bestämma blodförlustens momentana förändringshastighet då. Och eftersom denna förändringshastighet kan tolkas som lutningen på tangenten som skär grafen vid den specifika tidpunkten kan vi rita denna tangent och bestämma dess lutning.
Vi väljer nu två punkter på tangenten och sätter in dessa i k-formeln för att bestämma dess lutning. Här väljer vi tangeringspunkten (3,2) samt (13,4).
Tangentens lutning är alltså ca 0,2. Vi kan tolka denna lutning som att Albert förlorar cirka 0,2 ml blod per sekund efter 3 sekunder.
För att tangenterna ska ha samma lutning måste kurvans lutning vara lika i alla punkter. Oavsett vilken tangeringspunkt vi väljer får tangenten samma k-värde. En kurva som uppfyller detta är en rät linje, där kurvans k-värde alltså är samma som samtliga tangenters lutning.
En tangent med lutningen 0 har varken positiv eller negativ lutning, utan är horisontell. Detta sker t.ex. i en kurvas extrempunkter. Så om vi skissar en kurva med två extrempunkter kommer den också att ha två tangenter med lutningen 0.
Det kan t.ex. vara ett tredjegradspolynom.
Ett sätt att få till en kurva som hela tiden växlar mellan olika positiva värden på tangentens lutningen är att tänka att nästa tangent alltid ska ha en lite större lutning än föregående. Detta är sant för växande funktioner. Ett exempel på en växande funktion är vissa exponentialfunktioner.
Said säger att en tangent skär en kurva i precis en punkt. Arne svarar Aha, jag fattar, så den här röda linjen är en tangent
och visar figuren nedan.
Stämmer Arnes tolkning? Motivera!
En linje måste ha samma lutning som kurvan i tangeringspunkten för att vara en tangent. Den röda linjen i Arnes graf har dock inte det, och är därför inte en tangent. Om linjen varit en tangent hade den sett ut som i figuren nedan.
En tangent kan dessutom skära fler än en punkt på kurvan den tangerar. Om vi zoomar ut och tittar på ett större område ser vi att det faktiskt är fallet för tangenten ovan.
Arnes tolkning är alltså felaktig.
Rita en linje som både är en sekant och en tangent.
För att en linje ska vara både en sekant och tangent måste vi rita den så att den uppfyller villkoren för en sekant och tangent samtidigt. Den ska alltså skära en kurva i minst två punkter (sekant) och ha samma lutning som kurvan i någon av dessa punkter (tangent). Det finns många sådana linjer och här visar vi ett exempel.
Den röda linjen tangerar den blå kurvan ungefär i punkten (0,5;0,5), och är därför en tangent, samt skär kurvan i ytterligare två punkter, och är därmed en sekant.
Bestäm ekvationen för tangenten som tangerar kurvan f(x)=x^2+2 i punkten (0,2).
För att lösa uppgiften behöver vi inte rita upp kurvan i detalj, utan det räcker att vi förstår ungefär hur en andragradskurva ser ut. Eftersom koefficienten framför x^2 är positiv ser f(x) ut som en glad mun (⌣). Vi kommer också ihåg att andragradskurvor på formen y=ax^2+c är symmetriska runt y-axeln och att den skär y-axeln i c=2. Med hjälp av denna information kan vi skissa grafen.
Om vi nu markerar punkten (0,2) inser vi att det är kurvans minimipunkt. Eftersom en tangent till en extrempunkt alltid är horisontell är alltså tangentens k-värde lika med 0.
Vi inser också av skissen att tangentens m-värde måste vara lika med 2. Tangentens ekvation blir därför y=2.
Kurvan f(x)=x^2-2x tangeras av g(x)=2x-4 i punkten A. Bestäm denna punkts koordinater.
Om linjen tangerar kurvan i A innebär detta att de skär varandra i denna punkt. Genom att likställa funktionsuttrycken kan vi lösa ut det x-värde där funktionerna skär varandra.
Vi löser ut x med pq-formeln.
Tangenten skär alltså kurvan endast i x=2. Vi vet att det ska finnas en tangeringspunkt, och detta är den enda kandidaten. Vi behöver bara punktens y-koordinat, som vi hittar genom att sätta in x-värdet i tangentens eller kurvans ekvation.
Punkten A har alltså koordinaterna (2,0).