Logga in
Få en djupgående guide om lutning i en punkt, vilket hjälper studenter att förstå konceptet med tangent och lutning. Innehållet förklarar hur man bestämmer ekvationen för en tangent till en kurva vid en given punkt, och hur man tolkar lutningen i olika punkter. Det ger också exempel på hur man löser problem med hjälp av dessa koncept. Dessutom, förklaras skillnaden mellan tangenter och sekanter, och hur de kan användas för att beskriva förändringar i olika sammanhang, till exempel temperaturförändringar. Plattformen erbjuder en mängd övningar för att öva dessa koncept, vilket gör det lättare för studenter att förstå och tillämpa dessa i sina matematiska problem. Genom att använda dessa verktyg kan studenter förbättra sin förståelse för lutning och hur den relaterar till tangenter, vilket är avgörande för framgång inom högre matematik.
| | 8 sidor teori |
| | 15 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Ibland är man inte intresserad av en genomsnittlig förändring på ett intervall, utan snarare av förändringen vid en specifik tidpunkt, t.ex. en bils hastighet i en specifik tidpunkt. Om det man vill studera representeras grafiskt kan man använda tangenter för att bestämma sådana momentana förändringar.
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
En tangent är en rät linje som precis nuddar en kurva i en punkt och har samma lutning som kurvan där. Man säger att linjen tangerar kurvan i en tangeringspunkt.
Man kan därför använda tangenter för att illustrera en kurvas lutning i en viss punkt på grafen.
Avgör om grafens lutning är positiv, negativ eller 0 i punkterna.
Vi ser att tangenten till grafen i punkt A har negativ lutning, så grafens lutning i punkten är just negativ.
Tangenten som tangerar grafen i punkt B har istället positiv lutning. Grafens lutning där är alltså positiv.
Här är tangenten horisontell, och har därför varken negativ eller positiv lutning. Tangenten, och därmed grafen i punkt C, har alltså lutningen 0.
Grafens lutning i punkt D är positiv eftersom tangentens lutning är det.
En tangent är en rät linje, vilket betyder att den kan beskrivas med räta linjens ekvation: y=kx+m. Att bestämma en tangents lutning är alltså samma sak som att bestämma dess k-värde. Om man t.ex. ritar en tangent till funktionen f i figuren där x=4, kan dess lutning bestämmas med denna metod.
Här väljs punkterna (2,3) och (6,5). Går det inte att hitta lättavlästa punkter får man göra en ungefärlig avläsning, och välj då gärna punkter som ligger en bit ifrån varandra. Eventuella avläsningsfel får nämligen mindre konsekvenser då.
Sätt in ( 6,5) & ( 2,3)
Subtrahera termerna
Skriv i decimalform
Tangentens lutning är alltså k=0,5.
I koordinatsystemet visas grafen till en funktion f(x).
Bestäm ekvationen till den tangent som tangerar grafen i punkten (2;1,5).
Här använder vi tangeringspunkten (2;1,5) samt (1,5;0,5). Vi sätter in koordinaterna i k-formeln.
Sätt in ( 2;1,5) & ( 1,5;0,5)
Subtrahera termerna
Beräkna kvot
Eftersom tangenten är en rät linje kan den skrivas på k-form och k-värdet är 2. För att hitta m-värdet sätter vi in k-värdet samt ett känt x- respektive y-värde, t.ex. från tangeringspunkten (2,1.5), i räta linjens ekvation och löser ut m.
Sätt in värden
Multiplicera faktorer
VL-4=HL-4
Omarrangera ekvation
Tangentens ekvation är alltså y=2x-2,5.
Både sekanter och tangenter är räta linjer som kan illustrera så kallade förändringshastigheter hos grafer. En förändringshastighet är en tolkning av en lutning utifrån sammanhanget och med en enhet, exempelvis temperaturförändringen i ett varmt och kvavt klassrum mellan kl. 11.00 och 12.00 en dag där fönstret står öppet ett tag.
Både sekanter och tangenter kan beskriva temperaturförändringar i klassrummet, dock på olika sätt.
En sekants lutning motsvarar en genomsnittlig förändring på ett intervall. Den kan t.ex. användas för att besvara frågan Vad var den genomsnittliga temperaturförändringen per minut i rummet mellan 11.00 och 12.00?
Denna tar bara hänsyn till startvärdet
och slutvärdet
för funktionen på intervallet, inte hur den ser ut däremellan.
Den totala ökningen är ca 5^(∘) C under denna timme, vilket ger den genomsnittliga förändringshastigheten Δ y/Δ x=5/60 ≈ 0,08 ^(∘) C/min.
Sekantens lutning kan alltså tolkas som att den genomsnittliga temperaturförändringen mellan kl 11 och 12 var en ökning med 0,08 ^(∘) C/min.Både sekanter och tangenter är räta linjer som kan illustrera så kallade förändringshastigheter hos grafer. En förändringshastighet är en tolkning av en lutning utifrån sammanhanget och med en enhet, exempelvis temperaturförändringen i ett varmt och kvavt klassrum mellan kl. 11.00 och 12.00 en dag där fönstret står öppet ett tag.
Om man istället vill beskriva en förändring vid en viss tidpunkt använder man en tangents lutning. Den kan exempelvis besvara frågan Vad var temperaturförändringen per minut i rummet kl. 11.26?
Denna tar bara hänsyn till kurvans lutning just där och inte någon annanstans under timmen.
Med två punker på tangenten kan man bestämma den momentana förändringshastigheten till: Δ y/Δ x=- 15/45 ≈ -0,33^(∘) C/min.
Tangentens lutning kan alltså tolkas som att den momentana temperaturförändringen kl 11.26 var en minskning med 0,33 ^(∘) C/min. Trots att den genomsnittliga temperaturen ökade var alltså temperaturen på väg ner vid just denna tidpunkt.Till graferna i figur A-D har räta linjer ritats in.
Avgör följande för respektive figur:
| Alternativ | Genomsnittlig eller momentan förändring? | Öka eller minska? |
|---|---|---|
| A | Momentan | Minskade med 6,8m/s |
| B | Genomsnitt | Minskade med 1,5^(∘)C/h |
| C | Genomsnitt | Ökade med 0,7m/s |
| D | Momentan | Minskade med 0,9 ^(∘)C/h |
Linjen skär kurvan i en punkt med samma lutning som kurvan och är alltså en tangent. Den representerar därför en momentan förändring.
Eftersom tangentens k-värde är negativt, -6,8, minskar funktionen med 6,8 i denna punkt. Enheten får vi genom att dividera y-axelns enhet med x-axelns. Vi har alltså en momentan minskning på 6,8m/s.
Linjen skär kurvan i två punkter och är därför en sekant. En sekant representerar en genomsnittlig förändring på ett intervall.
Med hjälp av k-värdet och axlarnas enheter ser vi att sekanten representerar en genomsnittlig minskning på 1,5^(∘)C/h.
Här är sekantens k-värde positivt, så figuren visar en genomsnittlig ökning på 0,7m/s.
Denna tangent representerar en momentan minskning på 0,9 ^(∘)C/h.
Grafen beskriver en bils hastighet under de 8 första sekunderna efter att den startat. Ange svaret med två decimaler.
Hur stor är bilens acceleration efter 4 sekunder?
Acceleration beskriver hur hastighet förändras — det är hastighetens förändringshastighet vid en viss tidpunkt. Vi kan därför bestämma accelerationen efter 4 sekunder genom att beräkna lutningen på den tangent som skär grafen i s=4.
Nu bestämmer vi tangentens lutning genom att välja två punkter på tangenten, t.ex. (4,6) och (0,3), och sätta in dem i k-formeln.
Insättning ger följande.
Accelerationen efter 4 sekunder är alltså 0,75m/s^2.
Graferna till funktionerna f(x)=0,4x^2+1,35 och g(x)=0,05x^3+0,04x^2-0,87x+0,89 tangerar varandra i en punkt på intervallet x≤ 0. Bestäm lutningen k i denna punkt givet att tangenten som tangerar graferna där skär y-axeln i y=-1,1875k. Digitala verktyg är tillåtna.
I den punkt där graferna tangerar varandra har de samma x-värde. Vi kan bestämma detta x genom att lösa ekvationen f(x)=g(x): 0,4x^2+1,35=0,05x^3+0,04x^2-0,87x+0,89. Vi samlar alla termer i ena ledet.
Vi har inga algebraiska metoder för att lösa denna tredjegradsekvation men kan lösa den grafiskt genom att hitta nollställena till funktionen i vänsterledet. Vi börjar med att rita grafen till y=0,05x^3-0,36x^2-0,87x-0,46 på räknaren genom att skriva in funktionsuttrycket och trycka på GRAPH.
Vi kan behöva ändra inställningarna för koordinatsystemet för att se grafen. Det viktigaste är att nollstället på intervallet x≤ 0 syns eftersom det är tangeringspunkten på det intervallet vi är intresserade av. Om vi nu trycker på CALC (2nd + TRACE) visas en meny med olika beräkningar som kan göras.
Vi väljer zero
för att bestämma nollställen. Grafen visas då igen och vi anger den vänstra och högra gränsen för området där räknaren ska leta efter ett nollställe, t.ex. -5 och 0, samt en gissning, t.ex. -1. Nollställets x-koordinat visas då till vänster och y-koordinaten, som är 0, visas till höger.
Graferna till funktionerna f(x) och g(x) tangerar alltså varandra i x=-1. Motsvarande y-koordinat får vi genom att sätta in x=-1 i någon av funktionerna, t.ex. f(x)=0,4x^2+1,35.
Det är alltså funktionernas lutning i punkten (-1;1,75) vi ska bestämma. Från uppgiften vet vi att tangenten som tangerar graferna i denna punkt skär y-axeln där y=-1,1875k. Det betyder att tangenten har m-värdet -1,1875k om den skrivs på formen y=kx+m. Eftersom tangentens och grafernas lutning sammanfaller i (-1;1,75) kan vi bestämma grafernas lutning i denna punkt genom att beräkna tangentens lutning. Vi gör det genom att sätta in tangeringspunktens koordinater samt tangentens m-värde i y=kx+m och lösa ut k.
Lutningen i tangeringspunkten mellan f(x) och g(x) på intervallet x≤ 0 är alltså -0,8.