Logga in
| 7 sidor teori |
| 15 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
En tangent är en rät linje som precis nuddar en kurva i en punkt och har samma lutning som kurvan där. Man säger att linjen tangerar kurvan i en tangeringspunkt.
Man kan därför använda tangenter för att illustrera en kurvas lutning i en viss punkt på grafen.
Avgör om grafens lutning är positiv, negativ eller 0 i punkterna.
För att lösa uppgiften kan vi använda att lutningen i en punkt på en graf motsvaras av lutningen på den tangent som tangerar grafen just där. Vi ritar därför tangenten till grafen i respektive punkt och avgör om den har positiv eller negativ lutning.
Vi ser att tangenten till grafen i punkt A har negativ lutning, så grafens lutning i punkten är just negativ.
Tangenten som tangerar grafen i punkt B har istället positiv lutning. Grafens lutning där är alltså positiv.
Här är tangenten horisontell, och har därför varken negativ eller positiv lutning. Tangenten, och därmed grafen i punkt C, har alltså lutningen 0.
Grafens lutning i punkt D är positiv eftersom tangentens lutning är det.
Använd en linjal för att rita tangenten genom punkten. Den ska precis ska nudda grafen i tangeringspunkten, och linjens lutning ska vara så lik grafens lutning som möjligt i just den punkten.
För att bestämma tangentens lutning väljer man två punkter på den. Välj i första hand sådana som är lätta att läsa av.
Här väljs punkterna (2,3) och (6,5). Går det inte att hitta lättavlästa punkter får man göra en ungefärlig avläsning, och välj då gärna punkter som ligger en bit ifrån varandra. Eventuella avläsningsfel får nämligen mindre konsekvenser då.
Lutningen beräknas genom att man sätter in de två punkterna i k-formeln.
Sätt in (6,5) & (2,3)
Subtrahera termer
Skriv i decimalform
Tangentens lutning är alltså k=0.5.
I koordinatsystemet visas grafen till en funktion f(x).
Bestäm ekvationen till den tangent som tangerar grafen i punkten (2,1.5).
Vi börjar med att markera punkten (2,1.5) i grafen. Tangenten kan nu ritas ut och dess lutning bestämmas.
Sätt in (2,1.5) & (1.5,0.5)
Subtrahera termer
Beräkna kvot
Sätt in värden
Multiplicera faktorer
VL−4=HL−4
Omarrangera ekvation
Både sekanter och tangenter är räta linjer som kan illustrera så kallade förändringshastigheter hos grafer. En förändringshastighet är en tolkning av en lutning utifrån sammanhanget och med en enhet, exempelvis temperaturförändringen i ett varmt och kvavt klassrum mellan kl. 11:00 och 12:00 en dag där fönstret står öppet ett tag.
Både sekanter och tangenter kan beskriva temperaturförändringar i klassrummet, dock på olika sätt.
Till graferna i figur A-D har räta linjer ritats in.
Avgör följande för respektive figur:
Vi undersöker en figur i taget.
Linjen skär kurvan i en punkt med samma lutning som kurvan och är alltså en tangent. Den representerar därför en momentan förändring.
Eftersom tangentens k-värde är negativt, −6.8, minskar funktionen med 6.8 i denna punkt. Enheten får vi genom att dividera y-axelns enhet med x-axelns. Vi har alltså en momentan minskning på 6.8 m/s.
Linjen skär kurvan i två punkter och är därför en sekant. En sekant representerar en genomsnittlig förändring på ett intervall.
Med hjälp av k-värdet och axlarnas enheter ser vi att sekanten representerar en genomsnittlig minskning på 1.5∘C/h.
Här är sekantens k-värde positivt, så figuren visar en genomsnittlig ökning på 0.7 m/s.
Denna tangent representerar en momentan minskning på 0.9∘C/h.
Grafen beskriver en bils hastighet under de 8 första sekunderna efter att den startat. Ange svaret med två decimaler.
Acceleration beskriver hur hastighet förändras – det är hastighetens förändringshastighet vid en viss tidpunkt. Vi kan därför bestämma accelerationen efter 4 sekunder genom att beräkna lutningen på den tangent som skär grafen is=4.
Nu bestämmer vi tangentens lutning genom att välja två punkter på tangenten, t.ex. (4,6) och (0,3), och sätta in dem i k-formeln.
Insättning ger följande.
Accelerationen efter 4 sekunder är alltså 0.75 m/s^2.
I den punkt där graferna tangerar varandra har de samma x-värde. Vi kan bestämma detta x genom att lösa ekvationen f(x)=g(x): 0.4x^2+1.35=0.05x^3+0.04x^2-0.87x+0.89.
Vi samlar alla termer i ena ledet.
Vi har inga algebraiska metoder för att lösa denna tredjegradsekvation men kan lösa den grafiskt genom att hitta nollställena till funktionen i vänsterledet. Vi börjar med att rita grafen till y=0.05x^3-0.36x^2-0.87x-0.46 på räknaren genom att skriva in funktionsuttrycket och trycka på GRAPH.
Vi kan behöva ändra inställningarna för koordinatsystemet för att se grafen. Det viktigaste är att nollstället på intervallet x≤0 syns eftersom det är tangeringspunkten på det intervallet vi är intresserade av. Om vi nu trycker på CALC (2nd + TRACE) visas en meny med olika beräkningar som kan göras.
Vi väljer "zero" för att bestämma nollställen. Grafen visas då igen och vi anger den vänstra och högra gränsen för området där räknaren ska leta efter ett nollställe, t.ex. -5 och 0, samt en gissning, t.ex. -1. Nollställets x-koordinat visas då till vänster och y-koordinaten, som är 0, visas till höger.
Graferna till funktionerna f(x) och g(x) tangerar alltså varandra i x=-1. Motsvarande y-koordinat får vi genom att sätta in x=-1 i någon av funktionerna, t.ex. f(x)=0.4x^2+1.35.
Det är alltså funktionernas lutning i punkten (-1,1.75) vi ska bestämma. Från uppgiften vet vi att tangenten som tangerar graferna i denna punkt skär y-axeln där y=-1.1875k. Det betyder att tangenten har m-värdet -1.1875k om den skrivs på formen y=kx+m. Eftersom tangentens och grafernas lutning sammanfaller i (-1,1.75) kan vi bestämma grafernas lutning i denna punkt genom att beräkna tangentens lutning. Vi gör det genom att sätta in tangeringspunktens koordinater samt tangentens m-värde i y=kx+m och lösa ut k.
Lutningen i tangeringspunkten mellan f(x) och g(x) på intervallet x≤0 är alltså -0.8.