Logga in
Denna sida fokuserar på konceptet roten ur och relaterade ämnen som kvadratroten, tredje roten ur, och olika regler och metoder för att arbeta med rotuttryck. Sidan förklarar begreppet kvadratrot som det positiva talet som, när det multipliceras med sig självt, blir ett specifikt värde. Den tar också upp villkor och undantag för kvadratrötter. Vidare beskrivs olika typer av rotuttryck, inklusive hur man kan använda en räknare för att beräkna dem. Sidan innehåller också regler för multiplikation och division med rotuttryck och hur man kan skriva rötter som potenser med bråk i exponenten. Detta material är användbart för studenter som vill förstå och tillämpa dessa matematiska koncept.
| | 10 sidor teori |
| | 36 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Kvadratroten ur ett tal a, vilket skrivs sqrt(a), är det positiva tal som när det multipliceras med sig självt blir a. Exempelvis är sqrt(16) lika med 4 eftersom 4 * 4 = 16 och på samma sätt är sqrt(25) lika med 5 eftersom 5* 5=25. Man kan också se kvadratroten som motsatsen till att kvadrera ett tal.
sqrt(a)*sqrt(a)=a eller (sqrt(a))^2=a
Drar man kvadratroten ur ett positivt tal a som har kvadrerats tar de två operationerna ut varandra och man får alltså tillbaka a.
Ett rotuttryck måste inte vara en kvadratrot utan roten kan även vara högre. I rotuttrycket sqrt(27), vilket utläses kubikroten ur 27 eller tredje roten ur 27,
så anger 3:an typen av rot. Det är alltså det tal som multiplicerat med sig självt 3 gånger blir 27, alltså 3. Om typen av rot inte anges i ett rotuttryck är det underförstått att man menar kvadratroten.
Generellt är sqrt(a) det tal som multiplicerat med sig själv n gånger är lika med a.
sqrt(a) * sqrt(a) * ... * sqrt(a)_(nst.)=a
Om man inte vill skriva rotuttryck som exponenter på bråkform finns det inbyggda funktioner för både kvadratrot och andra rotuttryck på räknaren. För att beräkna kvadratroten ur ett tal på räknaren skriver man först symbolen sqrt(), vilken kan skrivas genom att trycka på 2ND och sedan x^2. Då skrivs startparentesen ut automatiskt. Därefter skriver man det tal man vill dra roten ur följt av slutparentes.
På motsvarande sätt kan man beräkna tredje roten ur ett tal genom att trycka på knappen MATH
och välja sqrt()(
följt av talet och slutparentes.
Därefter trycker man på MATH
och väljer sqrt(),
där x:et står för en godtycklig rot.
Slutligen skriver man talet man vill dra den önskade roten ur inom parenteser och trycker ENTER.
Beräkna följande rot. sqrt(64)
64= 8^2
8= 2^3
a^2=a* a
a^3=a* a* a
Ta bort parentes
Uttrycket inuti roten är 2 multiplicerat med sig själv 6 gånger. Därför är sjätteroten 2. sqrt(64) &= sqrt(2 * 2 * 2 * 2 * 2 * 2) &= 2
Om rotuttryck multipliceras eller divideras, t.ex. sqrt(2)* sqrt(8), finns det räkneregler som kan förenkla beräkningarna. Det finns till exempel inget enkelt sätt att beräkna sqrt(2) eller sqrt(8) separat men man kan skriva om sqrt(2)*sqrt(8) som sqrt(16), vilket är lika med 4. Generellt gäller följande likheter för multiplikationer och divisioner av rotuttryck.
En produkt av två rotuttryck, t.ex. sqrt(2)*sqrt(3), kan skrivas som ett enda rotuttryck: sqrt(2* 3). Man kan motivera varför genom att skriva sqrt(2)* sqrt(3) som en multiplikation av två potenser och sedan använda potenslagarna.
sqrt(a)=a^(1/n)
a^c* b^c=(a * b)^c
a^(1/n)=sqrt(a)
En kvot av två rotuttryck, t.ex. sqrt(2)/sqrt(3), kan skrivas som ett enda rotuttryck: sqrt(2/3). Man kan motivera varför genom att skriva om rötterna till potenser, och därefter använda potenslagarna.
sqrt(a)=a^(1/n)
a^c/b^c=(a/b)^c
a^(1/n)=sqrt(a)
Beräkna utan räknare: sqrt(6)*sqrt(3)/sqrt(2).
sqrt(a)*sqrt(b)=sqrt(a* b)
Multiplicera faktorer
sqrt(a)/sqrt(b)=sqrt(a/b)
Beräkna kvot
Beräkna rot
Uttrycket kan alltså förenklas till 3. Man kan också beräkna det genom att skriva 6 som 2*3.
Skriv 6 som 2*3
sqrt(a* b)=sqrt(a)*sqrt(b)
Stryk faktorer
Förenkla kvot
sqrt(a)* sqrt(a)= a
Man kan skriva rötter som potenser med bråk i exponenten.
Om man kvadrerar kvadratroten ur ett tal tar beräkningarna ut varandra, t.ex. (sqrt(9))^2=9. Ur detta kan man lösa ut sqrt(9) genom att höja upp båda led med .1 /2. och använda potenslagarna.
VL^(.1 /2.)=HL^(.1 /2.)
(a^b)^c=a^(b* c)
2 * a/2= a
a^1=a
En potens med en exponent som är ett bråk där täljaren inte är 1, t.ex. 8^(.2 /5.), kan skrivas om som en kombination av ett rotuttryck och en potens: 8^(.2 /5.)=sqrt(8^2) = (sqrt(8))^2. Exponentens nämnare anger alltså vilken sorts rot det är och täljaren hamnar som en exponent, antingen på basen eller på hela rotuttrycket.
sqrt(a)=a^(1n)
(a^b)^c=a^(b* c)
a* 1/b= a/b
Rotuttrycket sqrt(8^2) kan alltså skrivas som 8^(.2 /5.). Med samma motivering som för sqrt(a^b)=a^(.b /n.) kan man även visa omskrivningen (sqrt(a))^b=a^(.b /n.).
För att skriva potenser använder man knappen med det lilla taket
som ser ut så här: ^(∧). Man skriver först basen, sedan taket och sist exponenten.
Detta sätt att skriva en potens fungerar för alla exponenter, men det finns ett snabbare sätt att skriva just upphöjt till två
. Man skriver då talet man vill kvadrera, dvs. basen, och trycker sedan på knappen x^2 för att upphöja det till 2.
Om man glömmer detta kommer räknaren att utföra beräkningarna enligt prioriteringsreglerna, vilket innebär att endast siffran direkt höger om ^(∧) hamnar i exponenten.
Ett alternativt sätt är att istället använda räknarens verktyg för att skriva rotuttryck.
Bestäm n i nedanstående ekvation. sqrt(x^n) * sqrt(x^3) * sqrt(x) = x^(118)
sqrt(a)=a^(12)
(a^b)^c=a^(b* c)
sqrt(a^m)=a^(mn)
a^b*a^c=a^(b+c)
Båda sidorna av ovanstående ekvation har samma bas, x, så exponenterna kan sättas lika med varandra.
Förläng med 4
Förläng med 2
Multiplicera faktorer
Addera bråk
VL * 8=HL* 8
VL-7=HL-7
Subtrahera term
.VL /4.=.HL /4.
Lösningen är alltså n=1.
Vi beräknar värdet av termerna 10sqrt(64) och 5(sqrt(12))^2 var för sig innan vi subtraherar. Kom ihåg att (sqrt(a))^2=a.
Uttrycket är lika med 20.
Först förenklar vi termerna under rottecknen och sedan kvadratrötterna.
Uttrycket förenklades till 9.
Skriv om följande kvot så att den innehåller ett rotuttryck. 5^(12)/5^(23)
Vi börjar med att förenkla uttrycket med potenslagarna. Sedan skriver vi om potensen som ett rotuttryck.
Svaret är alltså 1sqrt(5).
Skriv en potens med exponenten 13 och som är lika med 5.
En potens med exponenten 13 kan skrivas som kubikroten ur basen, dvs. a^(13)=sqrt(a). Om vi kan hitta ett tal vars kubikrot är 5, kan vi använda det. Om man multiplicerar 5 med sig själv tre gånger får man 5*5*5=125. Det betyder att kubikroten ur 125 är 5, dvs. sqrt(125) = 5. Vi använder detta.
Talet 5 kan skrivas som potensen 125^(13).
Vi börjar med att skriva om potenserna som kvadratrötter. Därefter förenklar vi term för term.
Vi förenklar uttrycket term för term. Den högra termen förenklar vi med potenslagarna.
Vi börjar med att skriva om rotuttrycken som potenser. Sedan använder vi potenslagarna för att förenkla.
Uttrycket kan skrivas som potensen 7^(32).
Vi löser denna uppgift på samma sätt som den förra, men här har vi kubikrötter istället för kvadratrötter.
Vi får alltså 5^(23).
Beräkna uttryckets värde utan räknare. 7 + sqrt(7) * sqrt(7) - sqrt(98/2)
Vi beräknar hela uttryckets värde genom att förenkla det steg för steg. Först förenklar vi termerna sqrt(7) * sqrt(7) och sqrt(982).
Uttryckets värde är 7.
Kvadratens area beräknar vi genom kvadrera sidan. Det betyder att arean av kvadraten blir (3s)^2 = 9s^2. En kvadrat med fyra gånger större area har arean 4*9s^2=36s^2. Vi kallar denna sida för u.
Om vi kvadrerar sidan får vi arean. Det betyder att u^2=36s^2, och vi får ett uttryck för u genom att dra kvadratroten ur detta.
Den större kvadratens sida är 6s.
6s är dubbelt så stort som 3s, så den stora kvadratens sida är dubbelt så lång som till den lillas.
I täljare och nämnaren har vi två potenser. Eftersom båda har samma bas kan vi skriva om dem som en enda potens där exponenten i nämnaren subtraheras från exponenten i täljaren.
Vi löser uppgiften på samma sätt som tidigare.
Ungefär hur många procent längre blir sidan på en kvadrat om vi fördubblar arean? Avrunda till närmaste tiotals procent.
I figuren visas den mindre kvadraten med sidan s_1 och arean A samt den större kvadraten med sidan s_2 och arean 2A.
Vi börjar med ett uttryck för sidan på den första kvadraten. Arean för en kvadrat är sida gånger sida, och vi får ut sidan genom att dra kvadratroten ur båda sidor ur ekvationen.
Eftersom en sträcka inte kan vara negativ är endast den positiva lösningen giltig. Sidan i den mindre kvadraten är alltså sqrt(A) le. lång. Nu ställer vi upp ett uttryck för den större kvadratens sida då arean fördubblas.
Även här väljs den positiva lösningen. Så sidan ökar från längden sqrt(A) le. till ungefär 1,4sqrt(A) le. En förändringsfaktor på 1,4 innebär en ökning på 40 %.
Lös ekvationen. x^(12)=9
x^(12) kan skrivas om som sqrt(x), vilket ger oss sqrt(x)=9. Det betyder att lösningen på ekvationen är det tal som, om man drar kvadratroten ur det, blir 9. Eftersom 9^2 är lika med 81 är sqrt(81)=9. Ekvationens lösning är därför x=81.