Logga in
| | 2 sidor teori |
| | 6 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Med hjälp av en funktions derivata samt eventuella asymptoter kan man få en relativt tydlig bild av hur grafen till en funktion ser ut. Man kan t.ex. skissa grafen till funktionen f(x)=x^2 + x/x - 1 med dessa verktyg.
Derivera funktion
D(f/g) = D(f)* g - f* D(g)/g^2
Derivera term för term
D(x) = 1, D(a) = 0
D(x^n) = nx^(n-1)
Multiplicera parenteser
Ta bort parentes & byt tecken
Förenkla termerna
För att hitta x-värdena i de stationära punkterna sätter man derivatan lika med 0 och löser ekvationen. I exemplet sker detta bara då täljaren antar värdet 0 .
Funktionen har alltså stationära punkter där x = 1 - sqrt(2)≈-0.4 och x = 1 + sqrt(2)≈2.4. Punkternas y-värden hittar man genom att sätta in x-värdena i funktionsuttrycket. Eftersom man bara ska skissa grafen behöver koordinaterna inte vara exakta, utan det går bra att använda de avrundade värdena -0.4 respektive 2.4.
x ≈ -0,4
Slå in på räknare
Avrunda till 11tiondelar 12hundradelar 13tusendelar 14tiotusendelar 15hundratusendelar 16miljontedelar 17hundramiljontedelar 18miljardtedelar
Koordinaterna för funktionens ena stationära punkt är alltså ungefär (-0.4, 0.2).
x ≈ 2,4
Slå in på räknare
Avrunda till 11tiondelar 12hundradelar 13tusendelar 14tiotusendelar 15hundratusendelar 16miljontedelar 17hundramiljontedelar 18miljardtedelar
Koordinaterna för den andra stationära punkten är ungefär (2.4,5.8).
Derivera funktion
D(f/g) = D(f)* g - f* D(g)/g^2
Derivera term för term
D(ax) = a, D(a) = 0
D(x^n) = nx^(n-1)
D(u^n) = n u^(n-1)* D(u)
Derivera term för term
D(x) = 1, D(a) = 0
(a^b)^c=a^(b* c)
Förkorta med (x - 1)
Multiplicera faktorer
Bryt ut 2
a* a=a^2
När man nu har andraderivatan sätter man in de stationära punkternas x-värden och beräknar. I det här fallet är det endast tecknet som är intressant. Därav får inte avrundade x-värden stoppas in i uttrycket eftersom felmarginalen skulle kunna leda till fel klassificering.
x= 1 - sqrt(2)
Slå in på räknare
Andraderivatan då x = 1 - sqrt(2) är negativ, så det finns en maximipunkt där.
x= 1 - sqrt(2)
Slå in på räknare
När x = 1 + sqrt(2) är andraderivatan istället positiv, så där finns en minimipunkt. Man kan nu markera de ungefärliga stationära punkterna (-0.4, 0.2) och (2.4, 5.8) som en maximi- respektive minimipunkt i ett koordinatsystem.
| x | 1,1 | 1,01 | 1,001 | 1,0001 | → 1^+ |
|---|---|---|---|---|---|
| x^2+x/x-1 | 23,1 | 203,01 | 2003,001 | 20 003,0001 | → ∞ |
Nu kan denna asymptot markeras i koordinatsystemet.
Sätt in uttryck
.a/b /c.= a/b* c
Förkorta med x
Man undersökar ofta vad som händer med en gränsvärdeskvot när x går mot oändligheten genom att förkorta med termen av högst grad. Här ska alltså bråket förkortas med x.
Förkorta med x
Dela upp bråk
Förenkla kvot
När x nu går mot oändligheten kommer bråken med x i nämnaren gå mot 0.
x → ∞
Addera och subtrahera termerna
Beräkna kvot
Om funktionen har en sned asymptot är dess k-värde 1. Man beräknar nu gränsvärdet lim _(x→∞)(f(x) - kx). Om det existerar är det asymptotens m-värde.
Sätt in uttryck
a * 1=a
a = (x - 1)* a/(x - 1)
Subtrahera bråk
Multiplicera in x
Ta bort parentes & byt tecken
Förenkla termerna
Förkorta med x
Dela upp bråk
Förenkla kvot
x → ∞
Subtrahera term
Beräkna kvot
Funktionens sneda asymptot är alltså den räta linjen y = x + 2. Även denna markeras i koordinatsystemet.
| x | x^2 + x/x - 1 | f(x) |
|---|---|---|
| - 2 | ( - 2)^2 + ( - 2)/- 2 - 1 | ~ - 0,67 |
| 0,5 | 0,5^2 + 0,5/0,5 - 1 | - 1,5 |
| 1,5 | 1,5^2 + 1,5/1,5 - 1 | 7,5 |
| 4 | 4^2 + 4/4 - 1 | ~ 6,67 |
När dessa punkter placeras ut blir det ännu tydligare hur grafen ser ut.
I stationära punkter är derivatan 0 så vi deriverar f(x)=x^2+1/x och löser ekvationen f'(x)=0. Eftersom funktionsuttrycket är en kvot av två funktioner använder vi kvotregeln.
Nu sätter vi derivatan lika med 0 och löser ekvationen.
Funktionen har alltså stationära punkter för x=-1 och x=1. Vi sätter in dessa x-värden i funktionen för att bestämma motsvarande y-värden.
Funktionens ena stationära punkt är alltså (-1,-2). Nu sätter vi in x=1.
Funktionens andra stationära punkt är (1,2). För att bestämma de stationära punkternas karaktär kan vi t.ex. avgöra andraderivatans tecken i dessa punkter. Vi börjar därför med att derivera f'(x)=1- 1x^2, och för att det ska vara lite lättare skriver vi först om bråket som en potens: f'(x)=1- 1x^2=1-x^(-2). Nu deriverar vi.
Nu sätter vi in x-värdet från respektive stationär punkt i andraderivatan och avgör tecknet.
Andraderivatan är negativ då x=-1 så den stationära punkten (-1,-2) är en maximipunkt. Nu sätter vi istället in x=1 i andraderivatan.
Vi får att andraderivatan är positiv för x=1, så den stationära punkten (1,2) är en minimipunkt. Vi markerar dessa punkter i ett koordinatsystem.
Vi undersöker olika sorters asymptoter separat.
För att avgöra om funktionen har några vertikala asymptoter undersöker vi om funktionsuttrycket x^2+1/x går mot ∞ eller -∞ när funktionen närmar sig något x-värde. Detta sker om nämnaren i kvoten går mot 0, dvs. då x går mot 0. Visserligen går även x^2-termen i täljaren mot 0 då, men 1:an står kvar oförändrad. Om x går mot 0 från vänster kommer funktionen gå mot -∞ och om x går mot 0 från höger kommer funktionen gå mot ∞. Funktionen har alltså den vertikala asymptoten x=0. Eftersom denna linje motsvarar y-axeln kan vi strunta i att markera den i koordinatsystemet — den finns ju redan där.
Vi undersöker gränsvärdet av f(x) då x går mot oändligheten. Om denna konvergerar mot ett konstant värde har vi en horisontell asymptot. lim_(x→∞)f(x)=lim_(x→∞)x^2+1/x. Både täljaren och nämnaren går mot oändligheten när x går mot 0. Hur gör vi? Jo, vi dividerar täljare och nämnare med den term som går snabbast mot ∞, vilket i det här fallet är x^2.
Nu har vi något som vi kan bearbeta lite enklare. Täljaren kommer att gå mot 1, eftersom lim_(x→∞)1/x^2→ 0. Detta gäller även för 1x. Alltså kommer nämnaren att gå mot 0, vilket betyder att vi dividerar talet 1 med en mindre och mindre nämnare ju större x blir, vilket innebär att gränsvärdet går mot ∞. Alltså finns det inga horisontella asymptoter.
Vi bestämmer eventuella sneda asymptoter genom att beräkna gränsvärdet lim _(x→∞)f(x)/x. Om gränsvärdet existerar så motsvarar det den sneda asymptotens k-värde.
Funktionen har alltså en sned asymptot med k-värdet 1. Vi beräknar asymptotens m-värde med gränsvärdet lim _(x→∞)(f(x) - kx).
Den sneda asymptoten har alltså m-värdet 0, och går därför genom origo. Eftersom k-värdet är 1 är asymptotens ekvation y=x. Vi ritar denna linje i koordinatsystemet.
Skissa grafen till funktionen g(x) givet följande teckentabell samt att funktionen har den vertikala asymptoten x=-1 och den sneda asymptoten y=x-1.
| x | -2 | -1 | 0 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| g'(x) | + | 0 | - | odef. | - | 0 | + |
| g(x) | ↗ | -4 | ↘ | odef. | ↘ | 0 | ↗ |
I teckentabellen ser vi att funktionen har stationära punkter i (-2,-4) och (0,0), eftersom derivatan är 0 i dessa punkter. Vi kan också läsa av hur funktionen växer och avtar kring punkterna:
Vi markerar dessa extrempunkter samt de givna asymptoterna x=-1 och y=x-1 i ett koordinatsystem.
Vi avslutar med att rita ut själva grafen. Den ska närma sig den sneda asymptoten när x går mot -∞ och ∞, samt närma sig den vertikala asymptoten då x går mot -1.
Funktionen f(x) har de vertikala asymptoterna x=-3 och x=3 samt den horisontella asymptoten y=-2. För funktionen gäller bl.a. att &f(-sqrt(10))=f(sqrt(10))=0, [0.45em] &f(-2)=f(2)=-12/5 och [0.85em] &f(-5)=f(5)=-15/8. Dessutom gäller följande för funktionens enda stationära punkt. f(0)=-20/9, f''(0) < 0 Skissa grafen till f(x) med hjälp av detta.
Vi kan börja med att rita funktionens tre asymptoter i ett koordinatsystem.
Nu fortsätter vi med att markera följande punkter, som vi fått från uppgiften. (-sqrt(10),0)&, (sqrt(10),0) [0.45em] (-2,- 125)&, (2,- 125) [0.85em] (-5,- 158)&, (5,- 158) För att markera dessa punkter behöver vi avgöra ungefär hur mycket sqrt(10), - 125 och - 158 är. Vi gör det genom att slå in talen på räknare eller resonera oss fram: sqrt(10)≈3,2, - 125=-2,4, - 158≈-1,9. Nu kan vi sätta ut de sex punkterna.
Vi vet också att funktionen har en stationär punkt i (0,-20/9) och att denna är en maximipunkt eftersom det är angivet att andraderivatan är negativ i x=0. Vi markerar även denna punkt i koordinatsystemet.
Nu kan vi skissa själva kurvan, och börjar med att sammanfoga maximipunkten med de intilliggande punkterna samt låter kurvan gå nedåt mot -∞, mot de vertikala asymptoterna.
Nu sammanfogar vi de andra punkterna parvis och låter kurvan komma närmare och närmare den horisontella asymptoten när x går mot ±∞ respektive de vertikala asymptoterna för stora värden på y.
Till sist snyggar vi upp bilden lite så att själva grafen syns bättre.