Logga in
| | 13 sidor teori |
| | 31 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Potenser med positiva heltalsexponenter, t.ex. 7^3, beskriver upprepad multiplikation. Om exponenten istället är ett bråktal kan potensen tolkas som ett rotuttryck. Vilket rotuttryck potensen motsvarar beror på potensens bas samt vilket bråktal som står i exponenten. För att utföra beräkningar med potenser och rotuttryck är det nödvändigt att först lära sig potenslagarna.
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
Dela upp i faktorer
Ta bort parentes
Skriv som potens
När potenser med samma bas divideras kan de skrivas som en enda potens där exponenten i nämnaren subtraherats från exponenten i täljaren. Enligt regeln blir t.ex. divisionen av 3^6 och 3^4 lika med 3^(6-4)=3^2. Man kan motivera detta genom att skriva ut potenserna som upprepade multiplikationer.
Dela upp i faktorer
Stryk faktorer
Förenkla kvot
Skriv som potens
Om basen i en potens själv är en potens kan uttrycket skrivas som en potens där exponenterna multiplicerats. Enligt regeln är t.ex. (5^2)^3 lika med 5^(2*3)=5^6. Man kan motivera detta genom att skriva ut potenserna som upprepade multiplikationer.
a^3=a* a* a
a^2=a* a
Skriv som potens
När basen i en potens är en produkt kan potensen skrivas om genom att sätta exponenten på faktorerna. Enligt regeln är t.ex. (2* 5)^3 samma sak som 2^3* 5^3. Man kan motivera detta genom att skriva ut potenserna som upprepade multiplikationer.
a^3=a* a* a
Ta bort parentes
Omarrangera faktorer
a* a* a=a^3
Dela upp i faktorer
Multiplicera bråk
Skriv som potens
När man dividerar potenser med samma nämnare subtraherar man exponenterna. Vad händer om den resulterande exponenten blir negativ, t.ex. 5^(-3), och har det någon innebörd? Enligt regeln är det lika med 15^3. Denna motiveras genom att skriva -3 som t.ex. 4-7 och använda en av potenslagarna.
Skriv -3 som 4-7
a^(b-c)= a^b/a^c
Dela upp i faktorer
Stryk faktorer
Förenkla kvot
a* a* a=a^3
Ur potenslagarna följer några vanliga fall som kanske inte är självklara, men som kan vara bra att komma ihåg.
En potens med basen 0, exempelvis 0^3, blir 0. Oavsett hur många gånger man multiplicerar 0 med sig själv blir ju produkten alltid 0, t.ex.0^3=0*0*0=0 eller 0^5=0 * 0* 0* 0* 0=0.
Regeln gäller alltid, förutom när exponenten är 0 , eftersom 0^0 är odefinierat.Hur ska man tolka en potens med exponenten 0, t.ex. 4^0? Svaret är att ett tal upphöjt till 0 är 1. Motiveringen till detta är att ett tal dividerat med sig självt är just 1. I exemplet skrivs noll som 2-2.
Denna regel gäller för alla tal utom när basen är 0, dvs. om man har 0^0. Då hade man, på motsvarande sätt som i exemplet med 4 fått 0^20^2, vilket ger nolldivision som inte är tillåtet.En potens med exponenten 1 är alltid lika med sin bas. Det följer naturligt av definitionen av en potens som säger att en potens anger upprepad multiplikation av ett tal. Man kan intuitivt visa varför: 7^5&=7* 7* 7* 7* 7 7^4&=7* 7* 7* 7 7^3&=7* 7* 7 7^2&=7* 7 7^1&=7
Detta är inget riktigt bevis, men ett enkelt sätt att förstå varför a^1=a.Omskriv det givna uttrycket enligt anvisningarna.
Grundpotensform är ett mer kompakt sätt att skriva väldigt stora eller väldigt små tal. När man skriver om ett tal i grundpotensform delar man upp det i ett tal mellan 1 och 10 som anger värdesiffrorna och en tiopotens som anger storleken. Det gör att man inte behöver skriva ut alla nollor. Till exempel kan talet 4 miljarder skrivas som 4 000 000 000 = 4* 10^9.
Detta gäller även för mycket små decimaltal där det finns många nollor innan värdesiffrorna, vilket ger en negativ exponent på tiopotensen. Exempelvis är 0,000000234 = 2,34 * 10^(- 7).
Nedan visas ytterligare några exempel på tal skrivna på grundpotensform.
| Tal | Värdesiffror | Storlek | Grundpotensform |
|---|---|---|---|
| 53 000 | 5 och 3 | 10 000 | 5,3* 10^4 |
| 432 | 4, 3, och 2 | 100 | 4,32* 10^2 |
| 0,0074 | 7 och 4 | 0,001 | 7,4* 10^(- 3) |
| 0,000031 | 3 och 1 | 0,00001 | 3,1* 10^(- 5) |
Grundpotensform gör det enklare att jämföra tals storleksordning, alltså om det t.ex. är ett tiotal eller ett tusental. Det kan vara svårt att avgöra hur mycket större 23 740 000 000 är jämfört med 457 300 000, men det är lättare att se att 2,374 * 10^(10) och 4,573 * 10^8 skiljer sig åt med en faktor som är ungefär 10^2 = 100. Räknare har speciella knappar för att enklare kunna skriva tal i grundpotensform.
Ett intuitivt sätt att skriva ett tal i grundpotensform är att räkna antalet steg som decimalkommat måste flyttas. Om vi har ett tal större än 10, flyttar vi decimalkommat åt vänster, så att talet blir mellan 1 och 10. Antalet steg som decimalkommat flyttas anger den positiva exponenten i 10-potensen.
Grundpotensform är inte bara ett praktiskt sätt att skriva stora eller små tal; det gör det också enklare att jämföra talens storleksordning. Genom att jämföra exponenterna kan vi direkt se vilket tal som är störst eller minst. Till exempel är 3 * 10^7 större än 4 * 10^6 eftersom 10^7 är större än 10^6. 3 * 10^7 > 4 * 10^6 Det hjälper oss att snabbt få en uppfattning om talets storlek, även när det är väldigt stort eller litet.
Skriv om det givna uttrycket i standardform om det är givet i grundpotensform. Skriv om det i grundpotensform om det är givet i standardform.
Kvadratroten ur ett tal a, vilket skrivs sqrt(a), är det positiva tal som när det multipliceras med sig självt blir a. Exempelvis är sqrt(16) lika med 4 eftersom 4 * 4 = 16 och på samma sätt är sqrt(25) lika med 5 eftersom 5* 5=25. Man kan också se kvadratroten som motsatsen till att kvadrera ett tal.
sqrt(a)*sqrt(a)=a eller (sqrt(a))^2=a
Ett rotuttryck måste inte vara en kvadratrot. I sqrt(27), vilket utläses kubikroten ur 27 eller tredje roten ur 27,
anger 3:an typen av rot. Det är alltså det tal som multiplicerat med sig självt 3 gånger blir 27, alltså 3. Om typen av rot inte anges är det underförstått att man menar kvadratroten.
Generellt är sqrt(a) det tal som multiplicerat med sig självt n gånger blir a. Ett annat sätt att skriva ett rotuttryck är som en potens med ett bråk i exponenten, där exponenten har formen .1 /n. och n är det heltal som anger typen av rot. Till exempel kan sqrt(27) skrivas som 27^(.1 /3.) och sqrt(100) som 100^(.1 /5.).
Om man kvadrerar kvadratroten ur ett tal tar beräkningarna ut varandra, t.ex. (sqrt(9))^2=9. Ur detta kan man lösa ut sqrt(9) genom att höja upp båda led med .1 /2. och använda potenslagarna.
VL^(.1 /2.)=HL^(.1 /2.)
(a^b)^c=a^(b* c)
2 * a/2= a
a^1=a
Skriv om de rationella exponenterna som rötter och förenkla.
a^(1/2)=sqrt(a)
a^(1/n)=sqrt(a)
Beräkna rot
( sqrt(a) )^2 = a
Addera och subtrahera termerna
Om man inte vill skriva rotuttryck som exponenter på bråkform finns det inbyggda funktioner för både kvadratrot och andra rotuttryck på räknaren. För att beräkna kvadratroten ur ett tal på räknaren skriver man först symbolen sqrt(), vilken kan skrivas genom att trycka på 2ND och sedan x^2. Då skrivs startparentesen ut automatiskt. Därefter skriver man det tal man vill dra roten ur följt av slutparentes.
På motsvarande sätt kan man beräkna tredje roten ur ett tal genom att trycka på knappen MATH
och välja sqrt()(
följt av talet och slutparentes.
För att skriva andra typer av rötter börjar man med att skriva in vilken typ av rot man vill beräkna. Om man vill beräkna fjärde roten ur skriver man alltså en fyra.
Därefter trycker man på MATH
och väljer sqrt(),
där x:et står för en godtycklig rot.
Slutligen skriver man talet man vill dra den önskade roten ur inom parenteser och trycker ENTER.
När en potens har en negativ exponent kan den skrivas om som ett bråk med täljaren 1.
Uttryckets värde är 40.
Skriv uttrycket som en enda potens med minsta möjliga heltalsbas.
Eftersom vi adderar 4 likadana uttryck kan vi skriva om uttrycket som en produkt där ena faktorn är 4. Vi använder även att 16=4^2 för att båda faktorer ska få samma bas.
Då gör vi samma sak igen. Eftersom tre likadana termer adderas kan vi skriva detta som en produkt där ena faktorn är 3. Vi använder även att 9=3^2 för att båda faktorer ska få samma bas.
Om basen i en potens är 1 påverkar det inte potensens värde. Det kunde alltså lika gärna stått en 1:a istället för 1^(1000). När vi vet detta kan vi börja förenkla uttrycket.
Vi skriver om 512 som en potens med basen 2. Det betyder att vi ska hitta det n som uppfyller 2^n=512. Vi provar med n=5. Sedan ökar eller minskar vi det tills vi hittar rätt exponent. Varje gång exponenten ökar med 1 fördubblas värdet på potensen.
| 2^n | = |
|---|---|
| 2^5 | 32 |
| 2^6 | 64 |
| 2^7 | 128 |
| 2^8 | 256 |
| 2^9 | 512 |
512 kan alltså skrivas som 2^9. Täljaren är en etta med nio nollor. Det betyder att man kan skriva den som tiopotensen 10^9.
Bråket kan alltså skrivas 5^9.
Vi kan inte ta reda på a direkt utan grafritande räknare. Istället får vi försöka skriva om 8^a och 4^(2a) så att de får samma bas eller exponent, för då kan vi använda inspektionsmetoden för att hitta samband. Både 8 och 4 kan skrivas om med basen 2, vi använder att 8=2^3 och att 4=2^2 det för att göra omskrivningarna 8^a=(2^3)^a och 4^(2a)=(2^2)^(2a). Tittar vi på dessa omskrivningar kan vi se att det verkar gå att skriva om båda så att de får basen 2^a. Vi testar det och ser om vi kommer vidare därifrån.
Vi gör samma sak för 4^(2a).
Nu kommer vi ihåg att vi visste att 8^a=27. Med denna information kan vi ta reda på vad 2^a är: 8^a=27 ⇔ ( 2^a)^3= 3^3. Vi har nu två potenser vars exponenter är lika. För att likheten ska gälla, måste då även baserna vara samma. Det betyder att 2^a=3. Detta använder vi får att beräkna 4^(2a).
4^(2a) är alltså lika med 81.
Att vi har två likhetstecken kan uttryckas med de tre ekvationerna 2^a=6, 3^b=6 och 2^a=3^b. Vi ska undersöka om a+b=ab, vilket innebär att vi måste bilda en ekvation där exponenterna innehåller både a och b och kan likställas. För att exponenterna ska kunna likställas måste baserna vara lika. Vi behöver alltså en identitet för antingen 2 eller 3 att sätta in i ekvationen 2^a=3^b. I den första ekvationen kan högerledet skrivas som en potens med samma bas som i vänsterledet om vi gör omskrivningen 6=2* 3. Notera att vi lika gärna kan skriva om den andra ekvationen.
Då ersätter vi 3 i tredje ekvationen med identiteten 3=2^(a-1) och kan därefter likställa exponenterna.
Alltså stämmer det att a+b=ab.
Vi förenklar först täljaren och nämnaren för sig så långt det går.
Svaret är alltså 6^(12).
Vi kan inte beräkna sqrt(25) i huvudet, och vi kan inte heller förkorta bråket eftersom vi har termer i nämnaren. Men vi kan skriva om nämnaren till en produkt då vi har tre stycken
sqrt(25), vilket kan skrivas om som 3*sqrt(25). Därefter kan vi förkorta.
För att komma vidare i förenklingen skriver vi om rotuttrycken till potenser och använder därefter potenslagarna för att förenkla ytterligare.
Det exakta svaret är alltså 53.