Logga in
| {{ 'ml-lesson-number-slides' | message : article.intro.bblockCount }} |
| {{ 'ml-lesson-number-exercises' | message : article.intro.exerciseCount }} |
| {{ 'ml-lesson-time-estimation' | message }} |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
Tänk nu på följande frågor.
lim, en förkortning av det latinska ordet limes (gräns). Nedanför lim skriver man vad x går mot genom att använda en pil. Därefter skriver man funktionsuttrycket samt vad gränsvärdet är.
Ett gränsvärde beskriver vilket värde en funktion närmar sig när x går mot en viss punkt — även om funktionen inte är definierad där. Det här värdet är inte alltid detsamma som funktionens värde i den punkten.
Vi går igenom påståendena ett i taget.
Sant, detta är i princip definitionen av ett gränsvärde.
Falskt. Ett funktionsvärde tillhör alltid en funktions värdemängd. Ett gränsvärde liknar ett funktionsvärde men det tillhör inte nödvändigtvis funktionens värdemängd. Exempelvis är gränsvärdet x→∞lim (5−91/x)=4, men funktionen närmar sig bara detta värde: det kommer aldrig bli 4.
Falskt. Vi visade exempelvis att gränsvärdet för f(x)=5−91/x då x→∞ var 4, vilket inte är detsamma som oändligheten.
Sant. Istället för att bara konstatera att exempelvis g(x)=x−2x2−4 är odefinierad för x=2 kan man i vissa fall använda gränsvärden för att ta reda på vad funktionen närmar sig för detta x.
Vi sammanfattar svaren i en tabell.
Påstående | S/F |
---|---|
A | S |
B | F |
C | F |
D | F |
E | S |
Det finns två olika fall då man säger att gränsvärden saknas, eller inte existerar.
Det ena är om funktionsvärdet går mot oändligheten (∞) eller minus oändligheten (−∞) för ett visst x-värde, dvs. om funktionsvärdet blir oändligt stort eller oändligt litet. Detta kallas oegentligt gränsvärde.
Det andra är om en funktion går mot olika y-värden för samma x-värde. För x=5 närmar sig funktionen f(x) värdet y=1 från vänster, och y=3 om man kommer från höger.
Man säger då att vänstergränsvärdet x→5−limf(x) är 1 och högergränsvärdet x→5+limf(x) är 3. Eftersom de är olika innebär det att gränsvärdet inte existerar för f(x) när x→5.
Funktionen är odefinierad för x=1, men vi kan bestämma gränsvärdet numeriskt. För att gränsvärdet ska existera måste både vänster- och högergränsvärde existera och vara samma. Man kan börja med vänstergränsvärdet, och väljer då några x-värden lite mindre än 1.
x | 0,9 | 0,99 | 0,999 | →1 |
---|---|---|---|---|
x−1x2+4x−5 |
x | 0,9 | 0,99 | 0,999 | →1 |
---|---|---|---|---|
x−1x2+4x−5 | 5,900 | 5,990 | 5,999 | →6 |
Funktionsvärdet verkar närma sig 6, så man kan skriva går mot 6
i sista kolumnen.
Sedan gör man samma sak för x-värden lite större än 1.
x | 1,1 | 1,01 | 1,001 | →1 |
---|---|---|---|---|
x−1x2+4x−5 | 6,100 | 6,010 | 6,001 | →6 |
Bestäm det vänstra och högra gränsvärdet genom att utvärdera funktionen vid värden som är lite mindre än 2 och lite större än 2. Gränsvärdet existerar om båda gränsvärdena är lika.
Funktionen är inte definierad vid x=2. För att bestämma funktionens gränsvärde när x närmar sig detta värde, börja med att bestämma det vänstra gränsvärdet genom att välja x-värden som är något mindre än 2.
x | 1,9 | 1,99 | 1,99 | →2 |
---|---|---|---|---|
x−2x2−5x+6 | −1,1 | −1,01 | −1.001 | →−1 |
Det vänstra gränsvärdet är −1, eftersom funktionens värde närmar sig −1 när x-värdena närmar sig 2 från vänster. Använd sedan en liknande metod för att bestämma det högra gränsvärdet genom att välja värden som är något större än 2.
x | 2,1 | 2,01 | 2,001 | →2 |
---|---|---|---|---|
x−2x2−5x+6 | −0,9 | −0,99 | −0,999 | →−1 |
sätta invärdet på x. Man kan exempelvis bestämma gränsvärdet
Börja med att fundera över vad som skulle hända om x=2 sätts in i funktionsuttrycket. Ibland kan gränsvärdet nämligen beräknas direkt, utan förenkling. I det här fallet blir dock nämnaren 0 om x=2, så denna insättning är inte tillåten eftersom man då får nolldivision.
Skriv som potens
Faktorisera med konjugatregeln
Förkorta med (x−2)
Faktorisera täljaren. Förenkla sedan hela uttrycket genom att förkorta gemensamma faktorer. Avsluta med att ersätta x=−3 i det förenklade uttrycket för att bestämma gränsvärdet.
Använd pq-formeln: p=1,q=−6
(ba)c=bcac
Beräkna potens
a−(−b)=a+b
a=44⋅a
Addera bråk
ba=ba
Beräkna rot
Ange lösningar
(I), (II): Addera och subtrahera termer
x2+x−6=(x−2)(x+3)
Förkorta med x+3
Förkorta med x2
Dela upp bråk
Förenkla kvot
Dividera både täljaren och nämnaren med x2, termen med högst gradtal, och förenkla. När x går mot oändligheten, går alla termer som innehåller x1 eller x21 mot noll.
Förkorta med x2
Dela upp bråk
Förenkla kvot