Logga in
| | 6 sidor teori |
| | 39 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Exponentialekvationer är ekvationer på formen
a^x=b.
För att lösa exponentialekvationer algebraiskt använder man sig av logaritmer.
Följande metod används för att lösa exponentialekvationer där potensen har basen 10, exempelvis 2*10^x = 62.
Lös ut potensen med den okända variabeln så att den står ensam i antingen höger- eller vänsterledet.
Exponentialekvationer med godtycklig bas, t.ex. 2^x-1=98, kan lösas med logaritmlagen för potenser.
Isolera potensen. Ta sedan logaritmer av båda sidor.
lg(VL)=lg(HL)
lg(a^b)= b*lg(a)
.VL /lg(1.2).=.HL /lg(1.2).
Slå in på räknare
Avrunda till 11tiondelar 12hundradelar 13tusendelar 14tiotusendelar 15hundratusendelar 16miljontedelar 17hundramiljontedelar 18miljardtedelar
Exponentialfunktioner kan användas för att beskriva procentuella förändringar. Då tolkas koefficienten C som startvärdet och basen a som en förändringsfaktor. Grafiskt kan C tolkas som funktionsvärdet där grafen skär y-axeln.
Hitta startvärdet och förändringsfaktorn. Sätt sedan in dem i den exponentiella modellen.
En exponentialfunktion kan skrivas på formen y=C * a^x, där C är startvärdet och a är förändringsfaktorn. Vårt startvärde är antalet tofspingviner idag, dvs. C=1 250. Detta ger y=1 250 * a^x. En minskning på 11,5 % innebär att det varje år finns kvar 100-11,5=88,5 % av pingvinerna från föregående år. Förändringsfaktorn är alltså a=0,885 vilket ger oss funktionen y=1 250 * 0,885^x, där y är antal tofspingviner x år efter idag.
För att lösa uppgiften måste vi först ta reda på funktionsuttrycket. Därefter kan vi bilda en exponentialekvation genom att in y=3 000 som vi sedan löser. En exponentialfunktion skrivs på formen y=C * a^x. För att ta reda på värdet då x=5 måste vi bestämma kontanterna C (startvärdet) och a (förändringsfaktorn). Vi har fått två punkter givna på kurvan, nämligen (5,1 000) och (10,2 000). Genom att sätta in dem i det generella uttrycket för en exponentialfunktion får vi två ekvationer, med de okända C och a. Vi bestämmer C och a med ett ekvationssystem.
Nu löser vi ekvationssystemet med substitutionsmetoden. Vi löser t.ex. ut C ur den första ekvationen och sätter in i den andra.
Vi ser att vi har a^5 i båda ekvationerna, så vi kan sätta in a^5=2 direkt i den första ekvationen för att få ut C. Därefter löser vi även ut a. Eftersom vi ska räkna vidare med a så väljer vi att behålla det exakta värdet.
Den sökta exponentialfunktionen är alltså y=500 * (2^(.1 /5.))^x ⇔ y=500 * 2^(.x /5.). Genom att sätta in det kända y-värdet, y=3 000, kan vi skapa en exponentialekvation som vi löser med logaritmer.
Så y har vuxit till 3 000 när x är ungefär lika med 12,9.
TEST