Logga in
| | 6 sidor teori |
| | 14 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
Integraler kan användas i många verkliga situationer där värden varierar. Det kan handla om att beräkna
Den vanliga formeln för att beräkna körsträcka är s = vt, där v är bilens fart och t tiden den kör. Men om bilen kör olika fort vid olika tidpunkter bör farten beskrivas som en funktion av tiden, v(t). Då beräknas körsträckan mellan tidpunkterna t_1 och t_2 istället med integralen s = ∫_(t_1)^(t_2) v(t) dt.
Man kan tänka på detta som samma formel s = vt, fast upprepad oändligt många gånger. Under ett oändligt kort tidsintervall dt hinner farten inte ändras. Då är hastigheten v(t) konstant, så bilen färdas sträckan v(t) dt på den tiden. Integralen summerar alla sådana delsträckor mellan t_1 och t_2, och på så sätt beräknas den totala sträckan.Sambandet mellan sträcka, hastighet och acceleration är en väldigt vanlig tillämpning av integraler. Derivatan av sträcka är hastighet, och därför är sträcka integralen av hastighet. På samma sätt kan hastighet deriveras till acceleration, vilket innebär att hastighet beräknas som integralen av acceleration.
På samma sätt kan man utvidga den här kopplingen mellan derivata och integral i ett allmänt fall, för någon funktion f(x).
Som hjälp för att tolka en integral i ett verkligt sammanhang kan man använda integralens enhet. Den hittar man genom att multiplicera enheterna på koordinataxlarna.
En bestämd integral kan tolkas som arean under en kurva. En sådan integral kan approximeras med en Riemannsumma, där arean under grafen delats in i staplar. Arean av en stapel är produkten av avståndet i x-led och y-led: Δ x * Δ y. Om man har enheter på x- och y-axeln, kommer integralens enhet därför att vara produkten av dessa. Om enheterna t.ex. är meter per sekund (m/s) och sekund (s) kommer stapelns bredd ha enheten s och stapelns höjd m/s.
Arean, som i det här fallet är integralen, kommer då att få enheten s* ms. Förenklas uttrycket får man enheten meter (m).
Man ska beräkna sträckan under de 30 första sekunderna dvs. på intervallet 0-30 sekunder. Det betyder att integrationsgränserna är 0 och 30.
Hastighet beskriver en förändring av sträcka. Hastigheten 5.m /s. innebär t.ex. att sträckan ökar med 5 meter varje sekund. Den totala sträckan beräknas därför med integralen av hastigheten. Sträckan under de 30 första sekunderna ges då av ∫_0^(30)(0,5t-0,002t^2) dt.
Bestäm en primitiv funktion
D^(- 1)(ax) = ax^2/2
D^(- 1)(ax^n)=ax^(n+1)/n+1
∫_a^b f(t) dt=[F(t)]_a^b
[F(t)]_0^(30)=F( 30)-F( 0)
Beräkna kvot & produkt
Beräkna potens
Förenkla kvot
Multiplicera faktorer
Subtrahera term
Eftersom integralens värde är 207 hinner cyklisten alltså 207 meter under de 30 första sekunderna. Man kan kontrollera att det är en sträcka man har räknat ut. f(t) har enheten m/s och t har enheten s. Det betyder att integralen får enheten m/s* s=m.
Ställ upp en integral med den givna flödesfunktionen. Fundera på vilket tidsintervall som ska användas som gränser.
Vi vill här summera en volym under en tid, vilket innebär att vi troligen kan lösa problemet med en integral.
Hon duschar i en kvart, dvs. i 15 minuter. Den undre integrationsgränsen är därför x=0 och den övre är x=15.
Funktionen v(x) beskriver hur många liter per minut som lämnar munstycket, och vi vill beräkna den totala volymen vatten som Cassandra gör av med. Eftersom flödeshastigheten förändras över tid kan vi integrera v(x) över denna tid för att hitta volymen: ∫_0^(15) (-0,025x^2+0,25x+12 ) dx.
Bestäm en primitiv funktion
D^(- 1)(ax^n)=ax^(n+1)/n+1
D^(- 1)(ax) = ax^2/2
D^(- 1)(a) = ax
∫_a^b v(x) dx=[V(x)]_a^b
[V(x)]_0^(15)=V( 15)-V( 0)
Beräkna kvot & produkt
Slå in på räknare
Integralen har värdet 180. Eftersom v(x) har enheten liter/min och x har enheten minuter kommer integralen att få enheten literminuter * minuter = liter. Cassandra gör alltså av med 180liter vatten när hon duschat i 15 minuter. Eftersom ett normalstort badkar rymmer ungefär 150 liter behöver hon dra ur proppen om hon inte vill att badkaret ska svämma över.
Funktionen f(t) beskriver hur många ml vatten som rinner in per minut, så integrerar man den från starttiden t = 0 till tidpunkten t = t_1 får man hur mycket som har läckt in i friggeboden under den tiden. Vi söker den tidpunkt t_1 som ger att hinken är helt fylld. Det är en fyralitershink, så den rymmer 4000ml. Ställer vi upp detta som en ekvation får vi ∫_0^(t_1) f(t) dt = 4 000. Vi vet inte vad t_1 är lika med än, men det går fortfarande att utföra integrationen. Man gör bara som vanligt men sätter in t_1 som den övre integrationsgränsen. För att göra det behöver vi dock först bestämma en primitiv funktion till f(t).
Vi använder nu detta för att förenkla integralen i vår ekvation.
Vi har nu en vanlig potensekvation som vi kan lösa för att bestämma t_1.
Efter ungefär 106 minuter har det alltså kommit in 4 liter vatten i friggeboden och hinken bör tömmas för att inte spilla.
För att bestämma antalet varv tunnan rullade de sista 3 sekunderna måste vi först beräkna sträckan den färdades under denna tid. Därefter dividerar vi sträckan med tunnans omkrets. För att bestämma sträckan använder vi sambanden mellan acceleration, hastighet och sträcka. Vi vet att tunnans acceleration, som vi kallar a, är 1.m /s^2.. Det kan beskrivas av funktionen a(t)=1, där t är antal sekunder efter att tunnan börjat rulla nedför backen. En primitiv funktion till accelerationen beskriver tunnans hastighet, v(t), och en primitiv funktion till hastigheten beskriver sträckan, s(t), tunnan färdats efter t sekunder. Vi bestämmer dessa i tur och ordning.
Konstanten C representerar tunnans hastighet då t=0, och eftersom tunnan var stillastående då så kommer C vara 0. Tunnans hastighet beskrivs alltså av funktionen v(t)=t.
Här representerar konstanttermen, E, den sträcka som tunnan färdats då t=0, och eftersom tunnan var stillastående så måste även E vara 0. Funktionen som beskriver sträckan är alltså s(t)= t^22. Nu kan vi bestämma hur långt tunnan rullade de sista 3 sekunderna, och gör det genom att integrera hastighetsfunktionen v(t) från t=2 till t=5, eftersom integralen av hastigheten ger sträckan: ∫_2^5t d t . Vi känner redan till en primitiv funktion till v(t), så vi kan beräkna integralen direkt.
Tunnan färdades 10,5 meter under de 3 sista sekunderna. Antalet varv den snurrade får vi genom att dividera sträckan med tunnans omkrets, vilken fås genom att multiplicera diametern 0,6 med π. Det ger oss 10,5/0,6π=5,57042... ≈ 5,6varv.
En bil som precis kört ut på en motorväg accelererar med 3,5.m /s^2. under 4 sekunder så att den når hastigheten 120.km /h..
Om man integrerar en acceleration får man en hastighet. Genom att integrera accelerationen mellan 0 och 4 sekunder kommer vi att få den totala hastighetsförändringen över den tiden. Vi ska alltså beräkna integralen ∫_0^43,5 d t . Vi börjar med att bestämma en primitiv funktion till integranden som vi kan kalla f(t).
Nu använder vi denna primitiva funktion för att beräkna integralen.
Integralens värde är alltså 14. Det betyder att hastigheten ökar med 14.m /s. under accelerationen. Vi vet att sluthastigheten är 120.km /h.. Vi skriver om denna hastighet till m/s istället. Det går 1 000 meter på 1 km och 3 600 sekunder på en timme. Detta innebär att vi kan skriva om 120.km /h. till m/s som nedan. 120 km/h=120 *1 000/3 600 m/s =120/3,6 .m /s.. Vi delar alltså 120.km /h. med 3,6 för att skriva om hastigheten till m/s. Sluthastigheten kan alltså skrivas som 1203,6.m /s. vilket betyder att begynnelsehastigheten är detta minus den totala hastighetsökningen på 14.m /s..
Bilen hade alltså hastigheten 583.m /s. från början. Men vi ska ju svara i km/h. Tidigare dividerade vi med 3,6 för att gå från m/s till km/h så när vi ska gå åt andra hållet ska vi istället multiplicera med 3,6: 58/3* 3,6=69,6 ≈ 70. Bilen hade alltså ungefär hastigheten 70.km /h. när den körde på motorvägen.
För att beräkna en sträcka ska vi integrera hastighetsfunktionen, men den känner vi inte till än. Däremot vet vi att det är en primitiv funktion till accelerationen.
Nu har vi alla primitiva funktioner till accelerationen. För att bestämma den som beskriver hastigheten i just det här fallet behöver vi ett villkor. Vi känner till att begynnelsehastigheten är 583 m/s vilket betyder att F(0)= 583. Vi använder detta för att bestämma C.
Funktionen som beskriver hastigheten är alltså F(t)=3,5t+ 583, och eftersom det är en hastighet väljer vi att kalla den v(t). För att beräkna sträckan ska vi nu integrera hastigheten under de fyra sekunder accelerationen pågår. Accelerationssträckan beräknas därför med ∫_0^4(3,5t+ 583 ) d t . Vi beräknar integralen genom att hitta en primitiv funktion till v(t)=3,5t+ 583.
Ni kan vi använda denna primitiva funktion för att beräkna integralen.
Accelerationssträckan är alltså cirka 105 meter.