Logga in
| | 6 sidor teori |
| | 14 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
Integraler kan användas i många verkliga situationer där värden varierar. Det kan handla om att beräkna
Den vanliga formeln för att beräkna körsträcka är s = vt, där v är bilens fart och t tiden den kör. Men om bilen kör olika fort vid olika tidpunkter bör farten beskrivas som en funktion av tiden, v(t). Då beräknas körsträckan mellan tidpunkterna t_1 och t_2 istället med integralen s = ∫_(t_1)^(t_2) v(t) dt.
Man kan tänka på detta som samma formel s = vt, fast upprepad oändligt många gånger. Under ett oändligt kort tidsintervall dt hinner farten inte ändras. Då är hastigheten v(t) konstant, så bilen färdas sträckan v(t) dt på den tiden. Integralen summerar alla sådana delsträckor mellan t_1 och t_2, och på så sätt beräknas den totala sträckan.Sambandet mellan sträcka, hastighet och acceleration är en väldigt vanlig tillämpning av integraler. Derivatan av sträcka är hastighet, och därför är sträcka integralen av hastighet. På samma sätt kan hastighet deriveras till acceleration, vilket innebär att hastighet beräknas som integralen av acceleration.
På samma sätt kan man utvidga den här kopplingen mellan derivata och integral i ett allmänt fall, för någon funktion f(x).
Som hjälp för att tolka en integral i ett verkligt sammanhang kan man använda integralens enhet. Den hittar man genom att multiplicera enheterna på koordinataxlarna.
Arean, som i det här fallet är integralen, kommer då att få enheten s* ms. Förenklas uttrycket får man enheten meter (m).
Integraler kan användas för att lösa problem när något förändras, t.ex. för att beräkna sträckan en cyklist färdas under en cykeltur då farten varierar. Om cyklistens hastighet under en viss tid beskrivs med funktionen f(t)=0,5t-0,002t^2, där t är tiden i sekunder efter att cykeln börjar rulla och f(t) är hastigheten i m/s, kan man beräkna sträckan som cyklisten färdas de första 30 sekunderna med en integral.
Bestäm en primitiv funktion
D^(- 1)(ax) = ax^2/2
D^(- 1)(ax^n)=ax^(n+1)/n+1
Nu kan man använda denna primitiva funktion för att beräkna integralen.
∫_a^b f(t) dt=[F(t)]_a^b
[F(t)]_0^(30)=F( 30)-F( 0)
Beräkna kvot & produkt
Beräkna potens
Förenkla kvot
Multiplicera faktorer
Subtrahera term
Integralens värde är 207.
När Cassandra duschar varierar vattenflödet v(x) liter/min ur duschmunstycket enligt funktionen v(x)=-0,025x^2+0,25x+12, där x är antal minuter efter att hon vridit på vattnet. En dag testar hon att sätta i proppen i badkaret innan hon börjar duscha för att se hur mycket varmvatten hon gör av med. Om hon duschar i en kvart, hur många liter vatten bör då finnas i badkaret?
Hon duschar i en kvart, dvs. i 15 minuter. Den undre integrationsgränsen är därför x=0 och den övre är x=15.
Funktionen v(x) beskriver hur många liter per minut som lämnar munstycket, och vi vill beräkna den totala volymen vatten som Cassandra gör av med. Eftersom flödeshastigheten förändras över tid kan vi integrera v(x) över denna tid för att hitta volymen: ∫_0^(15) (-0,025x^2+0,25x+12 ) dx.
Vi börjar med att bestämma en primitiv funktion till v(x).
Bestäm en primitiv funktion
D^(- 1)(ax^n)=ax^(n+1)/n+1
D^(- 1)(ax) = ax^2/2
D^(- 1)(a) = ax
Nu kan vi använda integralkalkylens huvudsats för att beräkna integralen.
∫_a^b v(x) dx=[V(x)]_a^b
[V(x)]_0^(15)=V( 15)-V( 0)
Beräkna kvot & produkt
Slå in på räknare
Integralen har värdet 180. Eftersom v(x) har enheten liter/min och x har enheten minuter kommer integralen att få enheten literminuter * minuter = liter. Cassandra gör alltså av med 180liter vatten när hon duschat i 15 minuter. Eftersom ett normalstort badkar rymmer ungefär 150 liter behöver hon dra ur proppen om hon inte vill att badkaret ska svämma över.
Vi ska tolka T(0)=25 och börjar med att ta reda på vad T(x) beskriver. Eftersom T'(x) är derivatan av T(x), och T'(x) beskriver plattans temperaturförändring efter x minuter, måste T(x) representera plattans temperatur efter x minuter. T(0)=25 betyder alltså att temperaturen är25^(∘)C när plattan slås på.
Att integrera T'(x) från x=0 till x=4 innebär att vi summerar alla de temperaturförändringar som sker under de första fyra minuterna. Vi får då reda på den totala temperaturökningen och kan konstatera att
temperaturen ökar med120^(∘)C under de4 första minuterna.
Nu är det perioden från x=10 till x=15 som beskrivs och vi ser att den totala temperaturökningen är 0^(∘)C. Tolkningen av integralen är alltså att
temperaturen är konstant10--15minuter efter plattan slås på.
En byggnadsarbetare kastar en tumstock rakt upp i luften till sin kollega som står på en byggnadsställning 4,5m över marken. När kollegan ska fånga den missar han och tumstocken faller ner på arbetaren och träffar henne i huvudet 0,75a efter att den har vänt i luften. Vilken hastighet har tumstocken när den träffar huvudet? Accelerationen i ett fritt fall är konstant - 9,82.m /s^2.. Svara med en decimal.
Vi är bara intresserade av den del av tumstockens färd genom luften som äger rum efter att den har vänt. I ögonblicket när den vänder har tumstocken hastigheten 0.m /s.. Vi vet också att fallet från vändpunkten till arbetarens huvud tar 0,75s. Eftersom hastigheten är integralen av accelerationen kan den sökta hastigheten bestämmas genom att beräkna värdet av integralen ∫_0^(0,75)a(t) d t . Vi börjar med att bestämma en primitiv funktion till accelerationsfunktionen a(t)=- 9,82.
Storleken på tumstockens hastighet är alltså ca 7,4.m /s. då den dimper ner i huvudet på arbetaren (vilket är ca 27.km /h).. Minustecknet anger att hastighetens riktning är nedåt.
Pandemin Senapskålera drabbar världen. Antal personer som smittas varje dag kan beskrivas av funktionen y(x)=1,5^x, där x är antalet dagar efter utbrottet. Bestäm hur många som är smittade efter 30 dagar. Avrunda till närmaste tusental.
Tänk på att funktionen y(x) representerar antalet smittade per dag, dvs. en hastighet. Skulle vi sätta in x=30 i funktionen skulle vi alltså beräkna antalet som smittats under dag 30 och inte det totala antalet smittade från utbrottets start till och med dag 30, vilket är det som efterfrågas. Genom att integrera y(x) från dag 0, dvs. utbrottets start, till dag 30 kan vi summera antalet smittade per dag under perioden i fråga. Vi vill alltså beräkna integralen ∫_0^(30)1,5^x d x . För att göra det måste vi först hitta en primitiv funktion till integranden.
Nu använder vi den primitiva funktionen för att beräkna integralens värde.
Totalt har ca 473 000 människor smittats efter 30 dagar.
Befolkningsförändringen i kommunen Lövköping kan beskrivas av funktionen g(x)=-10x^2+120x+200, där g(x) är förändringen i antal personer per månad och x är antal månader av året som har passerat. Hur många personer ökade befolkningen med under andra kvartalet?
Vi vet att g(x) beskriver förändring i antal/månad. Skulle man sätta in t.ex. x=3 får man alltså reda på hur många personer invånarantalet ökat eller minskat med efter att tre månader gått, dvs. 1:a april. Vi är dock intresserade av att veta hur stor befolkningsökningen var totalt under perioden första april till sista juni. För att beskriva denna summa av befolkningsförändringar över tid integrerar vi g(x) från 3 till 6: ∫_3^6(-10x^2+120x+200 ) d x . Vi bestämmer en primitiv funktion till integranden, som vi sedan använder för att beräkna integralen.
Nu bestämmer vi integralens värde genom att beräkna differensen G(6)-G(3).
Integralens värde är 1 590, vilket betyder att invånarantalet i Lövköping ökade med 1 590 st. under andra kvartalet.