Integraler kan användas i många verkliga situationer där värden varierar. Det kan handla om att beräkna
Den vanliga formeln för att beräkna körsträcka är s=vt, där v är bilens fart och t tiden den kör. Men om bilen kör olika fort vid olika tidpunkter bör farten beskrivas som en funktion av tiden, v(t). Då beräknas körsträckan mellan tidpunkterna t1 och t2 istället med integralen s=∫t1t2v(t)dt.
Man kan tänka på detta som samma formel s=vt, fast upprepad oändligt många gånger. Under ett oändligt kort tidsintervall dt hinner farten inte ändras. Då är hastigheten v(t) konstant, så bilen färdas sträckan v(t)dt på den tiden. Integralen summerar alla sådana delsträckor mellan t1 och t2, och på så sätt beräknas den totala sträckan.Sambandet mellan sträcka, hastighet och acceleration är en väldigt vanlig tillämpning av integraler. Derivatan av sträcka är hastighet, och därför är sträcka integralen av hastighet. På samma sätt kan hastighet deriveras till acceleration, vilket innebär att hastighet beräknas som integralen av acceleration.
På samma sätt kan man utvidga den här kopplingen mellan derivata och integral i ett allmänt fall, för någon funktion f(x).
Som hjälp för att tolka en integral i ett verkligt sammanhang kan man använda integralens enhet. Den hittar man genom att multiplicera enheterna på koordinataxlarna.
En bestämd integral kan tolkas som arean under en kurva. En sådan integral kan approximeras med en Riemannsumma, där arean under grafen delats in i staplar. Arean av en stapel är produkten av avståndet i x-led och y-led: Δx⋅Δy. Om man har enheter på x- och y-axeln, kommer integralens enhet därför att vara produkten av dessa. Om enheterna t.ex. är meter per sekund (m/s) och sekund (s) kommer stapelns bredd ha enheten s och stapelns höjd m/s.
Arean, som i det här fallet är integralen, kommer då att få enheten s⋅sm. Förenklas uttrycket får man enheten meter (m).
Integraler kan användas för att lösa problem när något förändras, t.ex. för att beräkna sträckan en cyklist färdas under en cykeltur då farten varierar. Om cyklistens hastighet under en viss tid beskrivs med funktionen f(t)=0.5t−0.002t2, där t är tiden i sekunder efter att cykeln börjar rulla och f(t) är hastigheten i m/s, kan man beräkna sträckan som cyklisten färdas de första 30 sekunderna med en integral.
Man ska beräkna sträckan under de 30 första sekunderna dvs. på intervallet 0−30 sekunder. Det betyder att integrationsgränserna är 0 och 30.
Hastighet beskriver en förändring av sträcka. Hastigheten 5 m/s innebär t.ex. att sträckan ökar med 5 meter varje sekund. Den totala sträckan beräknas därför med integralen av hastigheten. Sträckan under de 30 första sekunderna ges då av ∫030(0.5t−0.002t2)dt.
Eftersom integralens värde är 207 hinner cyklisten alltså 207 meter under de 30 första sekunderna. Man kan kontrollera att det är en sträcka man har räknat ut. f(t) har enheten m/s och t har enheten s. Det betyder att integralen får enheten sm⋅s=m.
När Cassandra duschar varierar vattenflödet v(x) liter/min ur duschmunstycket enligt funktionen v(x)=-0.025x2+0.25x+12, där x är antal minuter efter att hon vridit på vattnet. En dag testar hon att sätta i proppen i badkaret innan hon börjar duscha för att se hur mycket varmvatten hon gör av med. Om hon duschar i en kvart, hur många liter vatten bör då finnas i badkaret?
Vi vill här summera en volym under en tid, vilket innebär att vi troligen kan lösa problemet med en integral.
Hon duschar i en kvart, dvs. i 15 minuter. Den undre integrationsgränsen är därför x=0 och den övre är x=15.
Funktionen v(x) beskriver hur många liter per minut som lämnar munstycket, och vi vill beräkna den totala volymen vatten som Cassandra gör av med. Eftersom flödeshastigheten förändras över tid kan vi integrera v(x) över denna tid för att hitta volymen: ∫015(-0.025x2+0.25x+12)dx.
Integralen har värdet 180. Eftersom v(x) har enheten liter/min och x har enheten minuter kommer integralen att få enheten minuterliter⋅minuter=liter. Cassandra gör alltså av med 180 liter vatten när hon duschat i 15 minuter. Eftersom ett normalstort badkar rymmer ungefär 150 liter behöver hon dra ur proppen om hon inte vill att badkaret ska svämma över.