Logga in
| | 6 sidor teori |
| | 14 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
Integraler kan användas i många verkliga situationer där värden varierar. Det kan handla om att beräkna
Den vanliga formeln för att beräkna körsträcka är s = vt, där v är bilens fart och t tiden den kör. Men om bilen kör olika fort vid olika tidpunkter bör farten beskrivas som en funktion av tiden, v(t). Då beräknas körsträckan mellan tidpunkterna t_1 och t_2 istället med integralen s = ∫_(t_1)^(t_2) v(t) dt.
Man kan tänka på detta som samma formel s = vt, fast upprepad oändligt många gånger. Under ett oändligt kort tidsintervall dt hinner farten inte ändras. Då är hastigheten v(t) konstant, så bilen färdas sträckan v(t) dt på den tiden. Integralen summerar alla sådana delsträckor mellan t_1 och t_2, och på så sätt beräknas den totala sträckan.Sambandet mellan sträcka, hastighet och acceleration är en väldigt vanlig tillämpning av integraler. Derivatan av sträcka är hastighet, och därför är sträcka integralen av hastighet. På samma sätt kan hastighet deriveras till acceleration, vilket innebär att hastighet beräknas som integralen av acceleration.
På samma sätt kan man utvidga den här kopplingen mellan derivata och integral i ett allmänt fall, för någon funktion f(x).
Som hjälp för att tolka en integral i ett verkligt sammanhang kan man använda integralens enhet. Den hittar man genom att multiplicera enheterna på koordinataxlarna.
En bestämd integral kan tolkas som arean under en kurva. En sådan integral kan approximeras med en Riemannsumma, där arean under grafen delats in i staplar. Arean av en stapel är produkten av avståndet i x-led och y-led: Δ x * Δ y. Om man har enheter på x- och y-axeln, kommer integralens enhet därför att vara produkten av dessa. Om enheterna t.ex. är meter per sekund (m/s) och sekund (s) kommer stapelns bredd ha enheten s och stapelns höjd m/s.
Arean, som i det här fallet är integralen, kommer då att få enheten s* ms. Förenklas uttrycket får man enheten meter (m).
Man ska beräkna sträckan under de 30 första sekunderna dvs. på intervallet 0-30 sekunder. Det betyder att integrationsgränserna är 0 och 30.
Hastighet beskriver en förändring av sträcka. Hastigheten 5.m /s. innebär t.ex. att sträckan ökar med 5 meter varje sekund. Den totala sträckan beräknas därför med integralen av hastigheten. Sträckan under de 30 första sekunderna ges då av ∫_0^(30)(0,5t-0,002t^2) dt.
Bestäm en primitiv funktion
D^(- 1)(ax) = ax^2/2
D^(- 1)(ax^n)=ax^(n+1)/n+1
∫_a^b f(t) dt=[F(t)]_a^b
[F(t)]_0^(30)=F( 30)-F( 0)
Beräkna kvot & produkt
Beräkna potens
Förenkla kvot
Multiplicera faktorer
Subtrahera term
Eftersom integralens värde är 207 hinner cyklisten alltså 207 meter under de 30 första sekunderna. Man kan kontrollera att det är en sträcka man har räknat ut. f(t) har enheten m/s och t har enheten s. Det betyder att integralen får enheten m/s* s=m.
Ställ upp en integral med den givna flödesfunktionen. Fundera på vilket tidsintervall som ska användas som gränser.
Vi vill här summera en volym under en tid, vilket innebär att vi troligen kan lösa problemet med en integral.
Hon duschar i en kvart, dvs. i 15 minuter. Den undre integrationsgränsen är därför x=0 och den övre är x=15.
Funktionen v(x) beskriver hur många liter per minut som lämnar munstycket, och vi vill beräkna den totala volymen vatten som Cassandra gör av med. Eftersom flödeshastigheten förändras över tid kan vi integrera v(x) över denna tid för att hitta volymen: ∫_0^(15) (-0,025x^2+0,25x+12 ) dx.
Bestäm en primitiv funktion
D^(- 1)(ax^n)=ax^(n+1)/n+1
D^(- 1)(ax) = ax^2/2
D^(- 1)(a) = ax
∫_a^b v(x) dx=[V(x)]_a^b
[V(x)]_0^(15)=V( 15)-V( 0)
Beräkna kvot & produkt
Slå in på räknare
Integralen har värdet 180. Eftersom v(x) har enheten liter/min och x har enheten minuter kommer integralen att få enheten literminuter * minuter = liter. Cassandra gör alltså av med 180liter vatten när hon duschat i 15 minuter. Eftersom ett normalstort badkar rymmer ungefär 150 liter behöver hon dra ur proppen om hon inte vill att badkaret ska svämma över.
När man lämnar blod flödar det med hastigheten 0,3.dl /min.. Xander, som ska lämna blod i morgon, är lite rädd. Hans storebror Philip, som har lämnat blod flera gånger och är väldigt duktig på matte, försöker lugna Xander genom att ställa upp en integral som beskriver vad som händer när man lämnar blod: ∫_0^(15) 0,3 dt=4,5.
Mängden blod som Xander ska ge är integralen av hastigheten som blodet flödar med per minut, dvs. 0,3.dl /min. under hela perioden som Xander ger blod. Vi ser att integralens värde är 4,5 vilket alltså betyder att Xander ska lämna 4,5 dl blod.
Från integralen ser vi att integrationsgränserna är 0 och 15 och eftersom tiden mäts i minuter måste detta innebära att blodgivningen tar 15 minuter.
Eftersom starten tar 15 sekunder är de sista fem sekunderna mellan t=10 och t=15. Sträckan som planet har färdats får vi genom att beräkna integralen av hastigheten mellan dessa tider: ∫_(10)^(15)v(t) d t . Vi börjar med att bestämma en primitiv funktion till v(t).
Nu kan vi beräkna integralen mellan 10 och 15.
Planet färdas 312,5 meter de sista 5 sekunderna.
Micah springer sitt första maraton och hans hastighet under den första löptimmen kan beskrivas av funktionen v(t)=29t-14,5t^2, där t är tiden i timmar och v(t) är hastigheten i km/h.
Vi ska ställa upp en integral som beskriver den sträcka Micah hinner under de första 45 minuterna, och börjar med att bestämma integrationsgränserna. Den nedre gränsen bör vara t=0 och övre gränsen t=0,75, eftersom 45 min =0,75h. Integranden kommer vara hastighetsfunktionen v(t), eftersom sträckan Micah springer kan beskrivas som integralen av hans hastighet. Sträckan representeras alltså av integralen ∫_0^(0,75)(29t-14,5t^2 ) d t .
Vi tar reda på hur långt han hinner på 45 minuter genom att beräkna värdet på integralen vi nyss ställde upp. Vi börjar med att bestämma en primitiv funktion till v(t).
Nu använder vi V(t) för att beräkna integralens värde.
Integralens värde är 6,1. Eftersom v(t) har enheten km/h och t har enheten h kommer integralen att få enheten km/h * h = km. Micah springer alltså ca 6,1km under de första 45 minuterna.
Vi vet från uppgiften att vattnet rinner ut med hastigheten f(t)=21-0,4t och att badkaret töms på 8 minuter. Genom att beräkna integralen till f(t) mellan integrationsgränserna 0 och 8 kan vi bestämma den sammanlagda förändringen under denna tid, dvs. den totala mängden vatten som runnit ut ur badkaret. Vi ska alltså bestämma integralen ∫_0^8f(t) d t , och måste då först bestämma en primitiv funktion till f(t).
Badkaret rymmer ca 155 liter.
Den skickliga bartendern Glafkos jobbar på en bar i soliga Ayia Napa. Han är så pass skicklig att han faktiskt kan hälla upp öl med en konstant hastighet på 0,15 liter/sekund.
Hastigheten som Glafkos kan hälla upp öl med kan beskrivas med funktionen v=0,15, där v har enheten liter/sekund. För att beskriva antalet liter öl han kan hälla upp på 5 minuter ställer vi därför upp en integral med integranden 0.15 och integrationsgränserna s=0 respektive s=300, eftersom 5 minuter är lika med 300 sekunder: ∫_0^(300)0,15 d s . Vi väljer integrationsvariabeln s eftersom tidsenheten i detta sammanhang är just sekunder.
Genom att beräkna integralen vi ställde upp i föregående deluppgift kan vi bestämma hur många liter öl Glafkos kan hälla upp på 5 minuter, vilket är en bra start när vi vill ta reda på hur många halvlitersglas han kan fylla på samma tid. För att beräkna integralen måste vi först bestämma en primitiv funktion till integranden.
Nu använder vi V(s) för att beräkna integralens värde.
Integralens värde är 45. Eftersom v har enheten liter/sekund och s har enheten sekund kommer integralen att få enheten liter/sekund * sekund = liter. Glafkos kan alltså hälla upp 45 liter öl på 5 minuter. Varje liter kan delas upp på 2 halvlitersglas, vilket innebär att han kan fylla 45*2=90 st. halvliterglas på5min.
Vi vet att antalet bakterier förändras över tid enligt funktionen f(t). Om vi integrerar funktionen får vi reda på hur antalet bakterier förändras över ett visst tidsintervall. På ett dygn går det 24 timmar, vilket betyder att integrationsgränserna är 0 och 24: ∫_0^(24)2,1* 2^(3t) d t . För att beräkna integralen börjar vi med att ta fram en primitiv funktion till f(t).
Den här primitiva funktionen använder vi för att beräkna integralen.
Efter det första dygnet finns det alltså cirka 4,8*10^(21) bakterier i odlingen.
Funktionen h(t) anger hur många gram av provet som sönderfaller per år vid en viss tidpunkt t, så integralen av h(t) på ett intervall kommer att vara den mängd torium som sönderfaller under den tidsperioden. För att kunna bestämma en sådan integral måste vi först bestämma en primitiv funktion till h(t).
Vi vill bestämma hur mycket som sönderfaller under det första året, alltså från t = 0 till t = 1, så vi ställer upp och beräknar integralen från 0 till 1 över funktionen h(t).
Under det första året har alltså ca 3,1 gram av provet sönderfallit.