Logga in
| 6 sidor teori |
| 17 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
x | 7,90x | Beräkning |
---|---|---|
0 | 7,90⋅0 | 0 |
1 | 7,90⋅1 | 7,90 |
2 | 7,90⋅2 | 15,8 |
3 | 7,90⋅3 | 23,7 |
Familjen Svebjörk ska hyra en stuga i Hassela under sportlovet. Kostnaden kan beskrivas av funktionen k(x)=450x kr, där x är antalet dagar som man hyr stugan.
lika många procentvarje år, vilket kallas exponentiell förändring. Summan på kontot efter t år kan beskrivas av
Appletet visar en tabell med värden för funktionerna f och g. Den ena funktionen följer ett linjärt mönster, medan den andra är exponentiell. För att bestämma den saknade skillnaden kan det faktum att kvoten mellan på varandra följande värden i en exponentiell funktion är konstant användas. Svaret ska avrundas till närmaste heltal.
Vilka av graferna A, B, C och D är proportionaliteter?
En graf som visar en proportionalitet är en rät linje som går igenom origo. A går visserligen genom origo, men det är ingen rät linje, så den kan vi utesluta. Både B och C är räta linjer som går igenom origo, så de är proportionaliteter. Graf D är en rät linje, men den går inte genom origo. Graferna som beskriver proportionaliteter är alltså B och C.
Mängden pengar i plånboken kan inte bli negativ, så modellen kan bara gälla fram tills pengarna tar slut. Det sker när y=0. Läser vi av denna punkt i grafen ser vi att det sker då x=4, alltså efter fyra timmar.
Vi kan sätta in y=0 i funktionen och lösa ut x för att få samma svar.
Nils får alltså slut på pengar redan efter fyra timmar.
Nalle Puh samlar honungsburkar i sin källare. Just nu finns det 15 honungsburkar, men han tänker ställa in 2 nya varje vecka.
Nalle Puh har ett antal burkar till att börja med: 15 st. Sedan ökar han antalet med ett fast värde: 2 per vecka. Detta beskrivs bäst av en linjär funktion på formen y=kx+m där m-värdet är 15 och k-värdet är 2. Vi skriver alltså funktionen y=2x+15, där y är antal burkar efter x veckor.
Det går 52 veckor på ett år så vi sätter in detta i funktionsuttrycket och beräknar.
Nalle Puh kommer att ha hela 119 burkar i sin källare! Hoppas han inte äter alla på en gång, för då kommer han få magknip.
Antalet burkar y ska alltså vara 1000. Vi likställer funktionen med 1000 och löser ut x.
Det tar alltså nästan 493 veckor eller 49352 ≈ 9.5 år, för Nalle Puh att samla så mycket honung.
Det är lagligt för Anna-Lisa att köra om koncentrationen alkohol i hennes blod är under 0.2 promille. För att hitta tidpunkten då koncentrationen är 0.2 promille sätter vi in y = 0.2 i funktionen och löser ut x.
Alkoholnivån har sjunkit till 0.2 promille 10 timmar efter midnatt. Om man kan lita på funktionen så måste hon alltså vänta till efter klockan 10 på morgonen nästa dag för att kunna köra bil.
Alla funktioner utgår ifrån en procentuell värdeminskning, dvs. det är exponentialfunktioner. En exponentialfunktion skrivs på formen
y=C* a^x, där C är startvärdet och a är förändringsfaktorn. I vårt exempel står x för antal år efter det att datorn köptes. Vi analyserar de olika funktionerna var för sig.
Denna funktion har en orimlig förändringsfaktor. Förändringsfaktorn 1.08 innebär en ökning med 8 % per år. Eftersom datorn kommer att slitas och bli omodern är det inte rimligt att den skulle öka i värde.
Funktionen g(x) har en rimlig förändringsfaktor på 0.8. Den minskar alltså med 20% per år. Den har däremot ett orimligt lågt inköpspris. En ny dator brukar inte kosta endast 49 kr!
h(x) är den funktion som har både ett rimligt startvärde (alltså inköpspris) på 4999 kr och en rimlig förändringsfaktor på 0.81 som innebär en värdeminskning på 19 % per år. Därför måste denna vara det korrekta svaret.
I deluppgift A kom vi fram till att den rimliga modellen är h(x). Värdet på datorn efter 3 år beräknar vi genom att sätta in x=3 i h(x).
Värdet efter 3 år är alltså 2657 kr.
Adam köpte en begagnad moped. Den kostade 10000 kr. Efter x år är mopedens värde 10000⋅0.8x. Hur stor är värdeminskningen i procent per år?
Uttrycket 10 000* 0.8^x beskriver en exponentiell förändring där talet 10 000 är startvärdet, alltså hur mycket mopeden var värd när Adam köpte den, och 0.8 kan tolkas som en förändringsfaktor som anger hur värdet förändras varje år. För varje år som går är mopeden alltså värd 0.8 = 80 % av vad den var värd året innan. Det innebär att 100 % - 80% = 20 % av värdet försvinner varje år. Värdeminskningen är alltså 20 % per år.
Forskare har uppskattat att antalet djur av en utrotningshotad art idag är 50000. Man räknar med att det kommer att minska ca 3% varje år. Antal djur efter x år kan beskrivas med en exponentialfunktion på formen f(x)=C⋅ax.
Startvärdet är det värde funktionen har när x är 0, dvs. när mätningen startade. Det motsvarar i detta fall antalet djur idag, så C=50 000.
Antalet djur beräknas minska med 3 % varje år. Det betyder att det varje år kommer att vara 100-3=97 % kvar jämfört med föregående år. 97 % skrivs i decimalform som 0.97 så förändringsfaktorn är a=0.97.
För att ställa upp funktionen behöver vi veta C och a. De bestämde vi i föregående deluppgifter så vi sätter in dem:
f(x)=C* a^x ⇒ f(x)=50 000 * 0.97^x.
Vi har en vara som ökar med lika många procent varje år. För varje år multiplicerar man därför med någon förändringsfaktor. Efter x år har man multiplicerat med denna förändringsfaktor x gånger. Sambandet vi söker ska därför ha x i exponenten. Då kan vi utesluta tre av alternativen, nämligen A,D ochE. Nu har vi två uttryck kvar. Om varan ökar med 5 % betyder det att värdet varje år är 100+5=105 % av vad det var året innan. 105 % skriver vi i decimalform som 1.05 så detta är förändringsfaktorn. Det finns bara ett alternativ som har denna förändringsfaktor, alternativ B, så varans prisutveckling beskrivs därför av y=2000*1.05^x.