Logga in
| 6 sidor teori |
| 17 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
x | 7,90x | Beräkning |
---|---|---|
0 | 7,90⋅0 | 0 |
1 | 7,90⋅1 | 7,90 |
2 | 7,90⋅2 | 15,8 |
3 | 7,90⋅3 | 23,7 |
Familjen Svebjörk ska hyra en stuga i Hassela under sportlovet. Kostnaden kan beskrivas av funktionen k(x)=450x kr, där x är antalet dagar som man hyr stugan.
lika många procentvarje år, vilket kallas exponentiell förändring. Summan på kontot efter t år kan beskrivas av
Appletet visar en tabell med värden för funktionerna f och g. Den ena funktionen följer ett linjärt mönster, medan den andra är exponentiell. För att bestämma den saknade skillnaden kan det faktum att kvoten mellan på varandra följande värden i en exponentiell funktion är konstant användas. Svaret ska avrundas till närmaste heltal.
Beräkna kaffets temperatur efter tre timmar. Ange svaret i hela grader.
Undersök för hur många timmar som formeln kan gälla. Ange svaret i hela timmar.
Eftersom x står för antal timmar sätter vi in x = 3 i funktionerna och beräknar temperaturen y.
Kaffets temperatur är alltså ca 74^(∘) C efter 3 timmar.
Temperaturen kan aldrig understiga utomhustemperaturen på 15^(∘) C . Vi likställer funktionen med 15 och får ekvationen
15=92* 0,93^x.
Men en ekvation som denna har vi ännu inte metoder för att lösa algebraiskt. Vi kan pröva oss fram, men det effektivaste sättet är en grafisk lösning. Vi ritar ekvationens vänster- och högerled på grafräknaren, dvs.
y = 15, och y = 92 * 0,93^x.
Lösningen är skärningspunktens x-värde.
Vi läser av att linjerna skär när x ≈ 25 . Funktionen gäller alltså högst 25 timmar.
När du säger att temperaturen är 0 grader säger din vän Michael att det faktiskt är 32 grader, och när Michael säger att temperaturen är 212 grader menar du att det är 100 grader. Det visar sig att Michael mäter temperaturen i grader Fahrenheit (∘F) och du i grader Celsius (∘C).
En linjär funktion f(x) kan vi skriva med räta linjens ekvation: f(x) = kx + m. Vi behöver alltså bestämma riktningskoefficienten k och konstanttermen m. Från uppgiften vet vi att 0^(∘) C är lika med 32^(∘) F och att 100^(∘) C är lika mycket som 212^(∘) F. Vi kan se dessa par av värden som punkter i ett koordinatsystem: (0, 32) och (100, 212). Konstanttermen m i räta linjens ekvation anger y-värdet där linjen skär y-axeln, dvs. då x = 0. Den första av våra kända punkter, (0, 32), är skärningspunkten mellan linjen och y-axeln, så m = 32. Nu kan vi skriva linjens ekvation som f(x) = kx + 32. Använder vi den andra kända punkten, (100, 212), kan vi ta reda på linjens riktningskoefficient k. Vi sätter in punkten i ekvationen och löser ut k.
Riktningskoefficienten är 1,8 vilket ger funktionen f(x) = 1,8x + 32.
Vi bestämmer vad temperaturen i 20^(∘) C motsvarar i Fahrenheit genom att beräkna f(20), dvs. funktionsvärdet då x = 20.
Vi ser att 20^(∘) C motsvarar 68^(∘) F.
Vi får nu veta att f(x)=86. Vi sätter in det i funktionen f(x) = 1,8x + 32, och löser ut x som är gradtalet i Celsius.
Vi ser att x = 30, vilket innebär att temperaturen 86^(∘) F motsvarar 30^(∘) C.
Benkes parkstolarbeskrivs av funktionen
Vi beräknar vad det kostar att tillverka 50 stolar genom att sätta in x = 50 i funktionen och förenklar.
Det kostar 7 600kr för Benke att tillverka 50 stolar och för att täcka tillverkningskostnaderna måste inkomsten täcka kostnaden. Vi låter k ange styckpriset som ger intäkten 7 600kr och får då ekvationen k * 50 = 7 600. Om vi dividerar båda led med 50 får vi k = 152. Benke måste alltså sälja stolarna för minst 152 kronor styck för att täcka tillverkningskostnaderna.
På samma sätt som tidigare börjar vi med att beräkna tillverkningskostnaden y för att tillverka 500 stolar.
Det kostar 75 100kr att tillverka 500 stolar. Eftersom Benke gjorde en vinst på 14 900kr sålde han stolarna för 75 100 + 14 900 = 90 000 kr. Om vi låter p vara det ordinarie priset per stol, så kostar 500 stolar 500p. Men beställaren fick 10 % mängdrabatt, så han betalade endast 90 % av detta, dvs. 0,9 * 500 p. Detta ska vara lika med 90 000kr vilket ger oss en ekvation som vi kan lösa ut p ur.
En stol kostar 200kr
Hur många av årets månader i den islamiska kalendern har 30 dagar? Motivera ditt svar.
Vilket år i den islamiska kalendern motsvarar år 2012 i den gregorianska, enligt formeln? Avrunda nedåt till närmaste heltal.
Vilket år kommer de båda kalendrarna att visa samma årtal enligt formeln?
I den islamiska kalendern har månaderna antingen 29 eller 30 dagar, och vi vill veta hur många av de 12 månaderna som har 30 dagar. Om vi kallar antalet månader med 30 dagar för x så kommer det finnas 12-x månader med 29 dagar. Det innebär att 30-dagarsmånaderna tillsammans kommer ha 30x dagar och att 29-dagarsmånaderna tillsammans har 29(12-x) dagar. Totala antalet dagar representeras alltså av summan 30x + 29(12-x). Från tabellen vet vi att ett islamiskt år har totalt 354 dagar så vi sätter summan lika med det. 30x + 29(12-x) = 354 dagar Vi löser ekvationen för att bestämma x.
Det finns alltså 6 månader med 30 dagar.
För att bestämma vilket år det är i den islamiska kalendern sätter vi in M = 2012 i formeln, eftersom nationella provet som denna uppgift kommer ifrån gavs ut det året. Skulle man sätta in den gregorianska kalenderns nuvarande år skulle det således skilja sig från givet facit.
Enligt den islamiska kalendern befann vi oss i år 1433 när det var år 2012 enligt vår egen kalender.
M är året enligt gregoriansk kalender, och H är året enligt islamisk kalender. Vi undrar när dessa år är lika, dvs. när
H=M.
Vi kan kalla detta årtal för x, sätta in i formeln, och lösa ut.
Man får alltså vänta tills år 20 526 för att kalendrarna ska visa lika.