Logga in
Lektionen fokuserar på geometri, särskilt trianglar och deras vinklar. Den förklarar olika typer av trianglar, såsom rätvinkliga, liksidiga och likbenta trianglar, och hur man kan använda Pythagoras sats för att beräkna sidorna. Sidan innehåller också information om hur man räknar ut vinklar i trianglar, inklusive användningen av olika geometriska tecken och symboler. Dessutom förklaras begrepp som hypotenusa, kateter och vinkelsumma. Det finns exempel och illustrationer som hjälper till att förstå dessa koncept.
Visa mindre Visa mer expand_more| | 11 sidor teori |
| | 33 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
En vinkel är en plan figur som bildas av två strålar som har samma startpunkt. Denna gemensamma punkt kallas för vinkelspetsen och strålarna är vinkelben.
Det finns olika sätt att beteckna en vinkel och ofta använder man symbolen ∧
framför namnet. Ett sätt att namnge en vinkel är att använda punkten som utgör vinkelspetsen. Ett annat sätt är att använda alla tre punkter som används för att beskriva vinkeln. I detta fall skrivs punkten som utgör vinkelspetsen alltid i mitten av namnet, men däremot används inte alltid symbolen ∧. Utöver dessa sätt så kan vinklar ibland namnges med gemena latinska och grekiska.
| Notation | |
|---|---|
| Vinkelspets | ∧ B |
| Vinkelspets och en punkt på varje stråle | ∧ ABC eller ∧ CBA |
| Vinkelspets och en punkt på varje stråle, utan ∧ | ABC eller CBA |
| Grekiska bokstäver | T.ex. ∧ α eller ∧ β eller ∧ θ |
Ibland används symbolen ∠
i stället för ∧ för att beteckna vinklar. Värdet av en vinkel är antalet grader mellan vinkelbenen. Det kan mätas med hjälp av en gradskiva.
En vinkel kan dela in ett plan i två delar.
insida.
utsida.
Dessa områden kan undersökas i följande applikation.
Bestäm vinklarnas storlek.
x är alltså lika med 10^(∘). Det använder vi för att bestämma vinklarna.
| Vinkel | Uttryck | Beräkning | = |
|---|---|---|---|
| Grön | 6x | 6* 10^(∘) | 60^(∘) |
| Blå | 8x | 8* 10^(∘) | 80^(∘) |
| Röd | 4x | 4* 10^(∘) | 40^(∘) |
Vinklarnas storlek är alltså 60^(∘), 80^(∘) och 40^(∘).
En triangel är en polygon med tre vinklar och tre sidor. Symbolen △
används för att skriva namnet på en triangel. Bredvid denna symbol skrivs triangelns tre hörn i vilken ordning som helst. Till exempel kan en triangel med hörn A, B och C skrivas som både △ ABC och △ BCA.
Trianglar kan delas in i kategorier baserat på antingen deras sidlängder eller deras vinklar.
I följande tabell finns alla olika typer av trianglar, indelade i olika grupper baserat på om de har att göra med triangelns vinklar eller sidlängder.
| Typer av trianglar | |
|---|---|
| Vinklar | Sidlängder |
| Spetsvinklig triangel | Likbent triangel |
| Rätvinklig triangel | Liksidig triangel |
| Trubbvinklig triangel | |
Markera höjden h i triangeln △ ABC när basen utgörs av sidan AB, AC respektive BC.
Vi drar höjden från C vinkelrät mot basen AB som i nedanstående figur.
I det här fallet måste basen AC förlängas utanför triangeln först. Så om AC utgör bas mäts höjden till B utanför triangeln som i figuren nedan.
På samma sätt som när AC var basen måste basen BC utökas. Sedan dras höjden från A.
Vad är vinkeln vid hörn C?
Förenkla termerna
VL-146^(∘)=HL-146^(∘)
Vinkeln vid hörn C är alltså 34^(∘).
För rätvinkliga trianglar är hypotenusan i kvadrat lika med summan av kvadraterna på kateterna.
Satsen kan användas för att hitta längden på den tredje sidan när två sidlängder är kända.
Observera att sidlängderna på den yttre kvadraten är lika med a+b. Dessutom är sidlängderna på den inre kvadraten lika med c. Arean för båda kvadraterna och arean för de fyra trianglarna är följande.
| Area för den inre kvadraten | Area för den yttre kvadraten | Area för de fyra trianglarna |
|---|---|---|
| c^2 | (a+b)^2 | 4* ab/2 = 2ab |
Arean för den yttre kvadraten är lika med summan av arean för den inre kvadraten och arean för de fyra trianglarna. Det visar den tidigare figuren. (a+b)^2=c^2+2ab Denna ekvation kan förenklas genom att utveckla det algebraiska uttrycket på vänstra sidan.
a^2=a* a
Multiplicera in (a+b)
Multiplicera in a & b
Addera termerna
VL-2ab=HL-2ab
Pythagoras tillskrivs också andra upptäckter och bidrag till astronomi och filosofi. Med allt detta, fundera över detta roliga faktum: Det finns inga böcker eller anteckningar skrivna av Pythagoras själv!
Bestäm den okända sidan i triangeln.
Sätt in uttryck
Beräkna potens
Addera termerna
Omarrangera ekvation
sqrt(VL)=sqrt(HL)
Beräkna rot
x > 0
Hypotenusan x är alltså 13cm lång. Vi fick ett negativt resultat också, men eftersom det är en längd vi är ute efter måste den vara positiv.
Triangeln nedan har sidlängderna 33cm, 55cm och 65cm. Är den rätvinklig?
Sätt in värden
Beräkna potens
Addera termerna
Likheten stämmer inte, vilket innebär att triangeln inte är rätvinklig.
Geometri innehåller en hel del speciella tecken och symboler som är bra att känna till.
Om en linje dras från ∧ B mot sidan AC delas vinkel B i två mindre vinklar. Nu är det inte längre entydigt vad som är ∧ B. Menar man den blå vinkeln som bildades i figuren nedan kallar man den ∧ ABD: man utgår ifrån hörn A, följer vinkelbenet mot B och sedan till hörn D. På motsvarande sätt kan man kalla hela den röda vinkeln för ∧ ABC och den gröna ∧ DBC.
Två halvcirklar är inskrivna i en kvadrat med sidan 10cm enligt figuren. De nuddar precis varandra i den röda punkten, vilket innebär att de tangerar varandra. Genom den punkten kan man dra en linje (tangent) som är vinkelrät mot båda cirklarnas radier.
Beräkna kvoten mellan den blå och den gröna arean, d.v.s. A_(blå)A_(grön). Svara exakt och på enklaste form.
För att beräkna arean av halvcirklarna använder vi formeln π r^2, som är arean av en cirkel. En halvcirkel är hälften av detta: A= π r^22. Vi måste alltså ta reda på cirklarnas radie.
Den gröna halvcirkelns radie är hälften av kvadratens sida, dvs. r= 5cm. Detta ger arean A_(grön)=π* 5^2/2=25π/2 cm^2.
Vi vet att tangenten är vinkelrät mot båda radier. Om vi drar radier från halvcirklarnas mittpunkter till tangeringspunkten kommer de bilda en rät linje.
Vi kallar den blå halvcirkelns radie för r. Vi kan då markera ut följande längder i figuren.
Det bildas en rätvinklig triangel där de sammankopplade radierna utgör hypotenusan. Den lodräta kateten är kvadratens sida minus radien för den blå halvcirkeln (10-r) och den vågräta kateten är 5cm.
För att bestämma r kan vi använda Pythagoras sats. Vi sätter in hypotenusa och katetlängder och löser ut r.
Då ser vi att radien är r= 103cm. Nu kan vi beräkna arean.
Nu beräknar vi kvoten mellan areorna genom att dividera den blå arean med den gröna.
Kvoten är alltså 49.