Logga in
| | 11 sidor teori |
| | 37 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
En funktion som beskriver en rät linje i ett koordinatsystem kallas linjär och skrivs oftast på så kallad k-form.
k- och m-värdet är konstanter som beskriver linjens egenskaper. k anger lutningen och m är det y-värde där linjen skär y-axeln. I koordinatsystemet har linjen k-värdet 2 och m-värdet 1.
Två linjer är parallella om de har samma lutning. För linjer skrivna på k-form innebär det att deras k-värden, k_1 och k_2, är samma.
k_1 = k_2
I figuren kan man se att parallella linjer aldrig skär varandra.
Parallella linjer har inte samma m-värde eftersom de då är identiska och har oändligt många skärningspunkter.
(I): y= kx+m_2
(I): VL-kx=HL-kx
Det erhållna resultatet motsäger faktumet att m_1 och m_2 är olika. Därför finns det ingen skärningspunkt mellan linjerna l_1 och l_2. Detta betyder att de är parallella linjer.
k_1 = k_2 ⇒ l_1 ∥ l_2
Den andra implikationen är också sann. Om linjerna är parallella, då har de samma lutning.
Är den räta linjen som går igenom punkterna (1,2) och (3,8) parallell med linjen y=3x+5?
Sätt in ( 3,8) & ( 1,2)
Subtrahera termerna
Beräkna kvot
Linjerna har alltså samma k-värde. För att de ska vara parallella måste de dock ha olika m-värden. Vi undersöker om de har det genom att sätta in k=3 samt koordinaterna för en av punkterna vi vet ligger på linjen, t.ex. (1,2), i räta linjens ekvation.
x= 1 och y= 2
Multiplicera faktorer
VL-3=HL-3
Omarrangera ekvation
Ekvationen för linjen som går genom de givna punkterna är alltså y=3x-1. Denna linje och y=3x+5 har samma k-värde men olika m-värden och är därmed parallella.
Två räta linjer som bildar vinkeln 90^(∘) i sin skärningspunkt är vinkelräta mot varandra.
k_1* k_2=- 1
Är linjerna vinkelräta? Motivera ditt svar.
Alla linjer går inte att skriva på k-form. Däremot finns det ett allmänt sätt att skriva alla räta linjer, inklusive vertikala. Denna form är känd som den allmänna formen.
ax+by+c=0
Flera kombinationer av konstanterna a, b och c kan beskriva samma linje, men man föredrar så små heltal som möjligt. Beroende på vad som ser bäst ut kan man ibland ändra ordningen på termerna men ofta samlar man dem på samma sida om likhetstecknet. Det förekommer även att ekvationen för en rät linje skrivs med variablerna i vänster led och konstanten i höger led.
| Allmän form | 2x + 3y-5 = 0 | 2x + 3y = 5 |
|---|---|---|
| Horisontell linje | y-4=0 | y = 4 |
| Vertikal linje | x-7 = 0 | x = 7 |
Skriv den räta linjen 2y+8-4x=0 på k-form.
Skriv linjen y=0,4x-7 på allmän form.
Eftersom vi vill att konstanterna ska vara så små heltal som möjligt dividerar vi till sist med 2. På allmän form skrivs linjen alltså 5y-2x+35=0.
För att beskriva en rät linje används oftast k-form eller allmän form, men om man känner till linjens lutning och en godtycklig punkt (x_1,y_1) som linjen går igenom använder man ibland enpunktsform.
y-y_1 = k(x-x_1)
Sätter man in de kända koordinaterna x_1 och y_1 i enpunktsformen och löser ut y får man linjen på k-form.
VL * (x_2-x_1)=HL* (x_2-x_1)
Omarrangera ekvation
Den specifika punkten (x_2,y_2) byts sedan ut till den allmänna (x,y), vilket ger enpunktsformen.
VL-4=HL-4
Multiplicera in 1/4
a * 1=a
a = 4* a/4
Subtrahera term
VL-5(x+1)=HL-5(x+1)
Multiplicera in - 5
(- a)b = - ab
Omarrangera termer
Subtrahera term
Eftersom koefficienterna och konstanten i ekvationen inte har någon gemensam faktor kan ekvationen inte förenklas ytterligare. Den allmänna formen av den givna ekvationen är - 5x + y - 40 = 0.
Bestäm värdet på a.
Den blå linjen går igenom (a,- 3 a) och origo. Sätter vi in dessa punkter i k-formeln kan vi bestämma linjens lutning, k_1.
Eftersom den röda linjen bildar 90^(∘) med den blå linjen är de vinkelräta. Då gäller sambandet k_1* k_2=- 1 som vi kan sätta in k_1 = - 3 i, vilket gör att vi kan beräkna den röda linjens lutning, k_2.
Vi kan också ställa upp ett uttryck för den röda linjens k-värde baserat på k-formeln och de två punkterna (2a,2) och (0,0).
Sätter vi dessa två uttryck för k_2 som lika med varandra får vi 1/3 = 1/a, vilket vi kan lösa ut att a = 3 ur.
En linjär funktion kan vi beskrivas enligt y = kx + m, där k är lutningen och m är skärningspunkten som anger var linjen skär y-axeln. Vi börjar med att bestämma lutningen med hjälp av k-formeln och de två punkternas koordinater.
Linjen har alltså riktningskoefficienten k = 4. Det ger oss y = 4x + m. Nu kan vi bestämma linjens ekvation genom att sätta in k och någon av punkternas koordinater i enpunktsform. Vi väljer P_1, med det hade gått lika bra med P_2. Sedan löser vi ut y för att få ekvationen på k-form.
Konstanttermen m är alltså lika med noll och ekvationen för linjen är y = 4x.
Vi beräknar punkternas koordinater då a = 3 genom att byta ut a mot 3.
| Punkt | x | y | (x,y) |
|---|---|---|---|
| P_1 | 3 | 4* 3 | (3,12) |
| P_2 | 3^2 | (2* 3)^2 | (9,36) |
I koordinatsystemet nedan har vi markerat de båda punkterna och även ritat funktionens graf, y = 4x.
Vi ritar in en godtycklig rät linje. Att lutningen är k innebär att linjen rör sig k steg uppåt för varje steg i x-led.
Spegling innebär att varje punkt på linjen ska befinna sig på samma avstånd från y-axeln, men på motsatt sida. Vi behöver bara spegla två punkter eftersom det räcker för att bestämma lutningen.
Vi tittar på de linjer som bildats. När den speglade linjen rör sig ett steg i x-led ser vi att den rör sig k steg nedåt, dvs. den har lutningen - k.
Alltså har en rät linje som speglas i y-axeln alltid samma riktningskoefficient som ursprungslinjen, fast negativ.
För att två linjer ska vara vinkelräta måste följande samband gälla:
k_1 * k_2 = - 1.
Om k_1=k, visade vi i förra uppgiften att den speglade linjens k-värde måste vara k_2=- k. Detta ger oss sambandet
k * (- k) = - 1.
Vi förenklar uttrycket och löser ut k.
Det finns alltså två k-värden som ger två vinkelräta linjer: k=1 och k=-1.
Linjen genom punkterna (2,3p) och (4, p) är vinkelrät mot linjen x-4y=0. Vilket värde har p?
Vi beräknar först lutningen på linjen x-4y=0 genom att lösa ut y och läsa av koefficienten framför x.
Produkten av två vinkelräta linjers k-värden är lika med - 1. Vi beräknar lutningen på linjen mellan punkterna (2,3p) och (5, p) genom att sätta in k_2= 14 i formeln k_1 * k_2=-1.
Linjen genom punkterna har lutningen - 4. Vi likställer k-formeln med detta, sätter in punkterna och förenklar tills vi finner p.
När går det inte att skriva linjen ax+by+c=0 på k-form? Motivera ditt svar.
Vi skriver om ekvationen så att den står på formen y = kx + m. Sedan undersöker vi om det finns något eller några värden på a, b eller c som inte är tillåtna.
Om b = 0 får vi en division med noll vilket inte är definierat. Därför kan en ekvation inte skrivas om från allmän form till k-form om koefficienten framför y-termen är 0.