| {{ 'ml-lesson-number-slides' | message : article.intro.bblockCount }} |
| {{ 'ml-lesson-number-exercises' | message : article.intro.exerciseCount }} |
| {{ 'ml-lesson-time-estimation' | message }} |
Minispelare aktiv
En potensekvation är en ekvation där ena ledet är en potens med variabel i basen och andra ledet är en konstant, t.ex. x4=9. Exponenten anger ekvationens grad, så x4=9 är en fjärdegradsekvation.
Lös andragradsekvationen 3x2=12.
Eftersom x2 är kvadrerad drar vi kvadratroten ur båda led för att lösa ut x.
Både x=−2 och x=2 löser alltså ekvationen. Vi får även en negativ lösning eftersom produkten av två negativa tal är positiv: (−2)⋅(−2)=4. Utöver den positiva lösningen måste vi alltså lägga till en negativ. Detta är något man alltid måste tänka på när man löser potensekvationer med ett jämnt gradtal.
eftersom (−3)3 är lika med −27. Till skillnad från jämna exponenter kan man alltså dra en udda rot ur negativa tal. När man löser ekvationer på formen xn=a och n är jämnt, finns det två villkor som är viktiga att ta hänsyn till.
Lös potensekvationen x3−1=7.
För att lösa ut x måste vi först addera 1 till båda led så att x3 står ensamt i vänsterledet.
Eftersom x är upphöjt till 3 drar vi tredje roten ur båda led för att lösa ut x.
Ekvationen har alltså lösningen x=2.
Rotuttryck är i själva verket ett annat sätt att skriva potenser som har exponenten n1.
Exempelvis kan a skrivas som a21 och 3a som a31.
Lös potensekvationen 9x5=63. Svara exakt och med två decimaler.
Det exakta svaret är x=71/5. Vi skriver även in detta på räknaren för att få svaret i decimalform.
Avrundat till två decimaler är lösningen alltså x≈1.48.