Logga in
| 7 sidor teori |
| 19 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Lutning på en linje som går genom punkterna (x1,y1) och (x2,y2) är kvoten mellan den vertikala förändringen — förändringen i y-värden — och den horisontella förändringen — förändringen i x-värden — mellan punkterna. Eftersom stigningen vanligtvis representeras med bokstaven k, är det också känt som k-värdet.
k=Fo¨ra¨ndring i x-va¨rdeFo¨ra¨ndring i y-va¨rde
En rätvinklig triangel kan användas för att visualisera förändringen mellan koordinaterna för två punkter på grafen av en linje.
När en grafs lutning tolkas som en förändringshastighet går det att bestämma dess enhet med hjälp av enheterna på koordinataxlarna.
Det går att motivera detta samband med hjälp av en graf som t.ex. visar en cykelresa, där x-axeln har enheten minuter och y-axeln har enheten kilometer från en viss startpunkt.
En rät linje som skär en kurva mer än en gång, dvs. två eller fler gånger, kallas för en sekant. Exempelvis är den röda linjen i koordinatsystemet en sekant eftersom den skär den blå kurvan två gånger.
Bestäm ekvationen för den sekant som funktionen f(x) har mellan x=−4 och x=1.
Eftersom en sekant är en rät linje har den en ekvation på formen y=kx+m. Enligt uppgiften ska sekanten gå mellan x=−4 och x=1, så vi markerar dessa punkter på grafen till f(x) och drar en rät linje genom dem.
Vi ser att sekanten går igenom punkterna (−4,0) och (1,4). För att bestämma ekvationen till denna räta linje börjar vi med att bestämma k-värdet genom att sätta in punkterna i k-formeln.
Sätt in (1,4) & (−4,0)
a−(−b)=a+b
Addera och subtrahera termer
Beräkna kvot
Sätter vi in detta i ekvationen får vi y=0.8x+m. Vi bestämmer sedan m-värdet genom att sätta in en av punkterna i ekvationen och lösa ut m.
x=1 och y=4
Multiplicera faktorer
VL−0.8=HL−0.8
Omarrangera ekvation
En ändringskvot, ΔxΔy, beskriver den genomsnittliga förändringen för en funktion på ett intervall. Den kan till exempel beskriva medelhastigheten för en bil under en viss tid eller medeltillväxten för bakterier under ett experiment. För att beräkna ändringskvoten bestämmer man ändpunkterna på intervallet, (x1,y1) och (x2,y2), och dividerar förändringen i y-led med den i x-led.
ΔxΔy=x2−x1y2−y1
Man använder alltså en motsvarighet till k-formeln och resultatet kan tolkas som medellutningen över intervallet. Ändringskvoten kan dock beräknas för vilken funktion som helst, till skillnad från k-värdet som endast kan beräknas för räta linjer. Ett annat sätt att tolka ändringskvoten är som lutningen för den sekant som ritas mellan intervallets ändpunkter.
Johanna har värmt en macka som hon ska äta när hon spelar datorspel. Hon sätter igång spelet 5 minuter efter att mackan är färdig men blir så distraherad att hon glömmer att äta den i ytterligare 15 minuter. Grafen visar mackans temperatur T i ∘C som en funktion av tiden t i minuter.
Bestäm och tolka ändringskvoten mellan t1=5 och t2=20.
Nu sätter vi in i formeln och beräknar ändringskvoten.
Sätt in (20,23) & (5,55)
Subtrahera termer
Slå in på räknare
Avrunda till 1 decimal(er)
Om ändpunkternas x-koordinater är givna, som i det här fallet, kan ändpunkternas y-värden beräknas genom att sätta in x-värdena i funktionsuttrycket.
x | 2⋅1.1x | y |
---|---|---|
10 | 2⋅1.110 | ∼5.187 |
30 | 2⋅1.130 | ∼34.899 |
Intervallets ändpunkter är i det här fallet ungefär (10,5.187) och (30,34.899). Genom att behålla många decimaler undviker man stora avrundningsfel.
Sätt in (30,34.899) & (10,5.187)
Subtrahera termer
Slå in på räknare
Avrunda till 1 decimal(er)
Vilka av följande grafer har hela tiden negativ lutning?
När lutningen är negativ sjunker y-värdet när x-värdet ökar, dvs. grafen går neråt när man går åt höger i koordinatsystemet. Det finns två grafer som detta stämmer för: g(x) och h(x).
Svaret är alltså g(x) och h(x).
Funktionen y=3.21x+4.5 är en rät linje. Dessa har konstant lutning så medellutningen kommer motsvara denna, och kan alltså direkt läsas av som funktionens k-värde 3.21.
Till grafen till y=x2 har två sekanter ritats.
Eftersom ändringskvoten kan tolkas som lutningen för den sekant som ritats mellan ändpunkterna på intervallet kan vi bestämma ändringskvoten genom att bestämma den röda sekantens lutning.
Lutningen kan beräknas med k-formeln men också avläsas i koordinatsystemet som förändringen i y-led när x ökar med 1. Vi ser att y-värdet minskar med 3 när x ökar med 1, vilket innebär att den har lutningen -3. Därför är även ändringskvoten -3.
Vi gör nu samma sak fast för den gröna sekanten, dvs. läser av förändringen i y-led när x-värdet ökar med 1. Kom ihåg att vi inte måste använda punkterna som ligger på kurvan till y=x^2. Vilka punkter som helst på sekanten går bra att använda.
y-värdet ökar alltså med 1 när x ökar med 1, så ändringskvoten är 1.
Henrik köper aktier i ett nystartat företag för 1000 kr. Efter 30 år har värdet på aktierna ökat till 30000 kr.
Vi antar att värdet växer varje år med en viss förändringsfaktor som vi kan kalla a. Detta betyder att mängden pengar, y, kan beskrivas med en exponentialfunktion y=C* a^x, där C är startvärdet, x är tiden i år och a är räntan uttryckt som en förändringsfaktor. Startvärdet är 1000 kr, aktiernas värde efter 30 år är 30 000 kr och x är antalet år. Vi sätter in dessa värden.
Förändringsfaktorn är cirka 1.12 vilket betyder att den årliga procentuella ökningen var 12 %.
Eftersom vi vill ta reda på den genomsnittliga ökningen beräknar vi ändringskvoten för funktionen mellan x_1=0 och x_2=30. Värdet vid x_1 är y_1=1000 och för x_2 är det y_2=30 000. Vi sätter in detta i formeln för att beräkna ändringskvoter.
Medelökningen är 967 kr/år.
I figuren är grafen till funktionen f(x) utritad.
Bestäm ekvationen för den sekant som skär f(x) i de angivna x-koordinaterna.
Vi markerar först de punkter på grafen som har x-värdena 1 och 3 och drar sedan en sekant genom dem.
Vi söker nu ekvationen y = kx + m till denna sekant. Vi läser av de två punkterna som (1,1) och (3,4) och sätter in dem i k-formeln för att bestämma linjens k-värde.
Nu när vi vet k-värdet kan vi t.ex. sätta in punkten (1,1) i y = 1.5x + m och lösa ut m.
Sekantens ekvation är alltså y = 1.5x - 0.5.
Vi gör på samma sätt och ritar ut sekanten som går mellan de två x-värdena.
Den första punkten känner vi igen från förra uppgiften, (3,4), och den andra läser vi av som (5,1). Vi använder dessa för att bestämma k-värdet med hjälp av k-formeln.
Nu när vi har k-värdet sätter vi t.ex. in punkten (3,4) i ekvationen y = - 1.5x + m och löser ut m.
Vi sätter in k- och m-värdet, vilket ger ekvationen y = - 1.5x + 8.5.
Till sist ska vi bestämma ekvationen till den sekant som skär grafen när x = 1 och x = 5. Vi sätter ut dessa punkter och ritar linjen.
Det går att använda koordinaterna för punkterna på samma sätt som tidigare för att räkna ut k- och m-värdet, men i det här fallet behöver vi inte det utan kan läsa av ekvationen direkt. Sekanten är en horisontell linje som skär y-axeln vid 1, vilket innebär att den har ekvationen y = 1.
Vi behöver inte använda funktionsuttrycket eftersom vi redan har fått punkterna vi ska bestämma ändringskvoten för. Genom att sätta in punkterna i formeln Δ y/Δ x=y_2-y_1/x_2-x_1
kan vi bestämma ändringskvoten.
Ändringskvoten mellan punkterna är alltså - 1. I figuren syns sekanten och funktionens graf.
Bestäm ändringskvoten mellan x=1 och x=4 för funktionen. Avrunda till två decimaler.
f(x)=-4x+5 är en rät linje, och räta linjer har samma lutning överallt. Det betyder att oavsett vilka två punkter man väljer kommer ändringskvoten vara samma: linjens k-värde. k-värdet för linjen är -4 vilket betyder att ändringskvoten Δ y/Δ x=-4.
För att bestämma ändringskvoten mellan x=1 och x=4 kan vi också beräkna funktionsvärdena i de punkterna. Vi sätter därför in dem i f(x) och beräknar.
x | - 4x+5 | y |
---|---|---|
1 | - 4* 1+5 | 1 |
4 | -4* 4+5 | - 11 |
Nu använder vi dessa x- och y-värden och beräknar ändringskvoten.
Ändringskvoten är -4.
Precis som i metoden "Beräkna ändringskvot" sätter vi in x-värdena i funktionen och beräknar motsvarande y-värden.
x | 5*2^x | y |
---|---|---|
1 | 5*2^1 | 10 |
4 | 5*2^4 | 80 |
Nu kan vi beräkna ändringskvoten.
Ändringskvoten är ungefär 23.33.
Vi gör på samma sätt och beräknar y-värdena för x=1 och x=4.
x | 2x+5/4x-2 | y |
---|---|---|
1 | 2* 1+5/4* 1-2 | 7/2 |
4 | 2* 4+5/4* 4-2 | 13/14 |
Nu kan vi beräkna ändringskvoten.
Grafen visar sträckan i meter s för en cykel som färdats i t sekunder.
Beräkna medelhastigheten för följande intervall.
För att bestämma medelhastigheten mellan 0 och 4 sekunder behöver vi ändpunkterna för intervallet. Dena ena är origo, och den andra är (4,40).
Eftersom den första punkten ligger i (0,0) kan vi beräkna ändringskvoten genom att dela s-värdet med t-värdet för den andra punkten:
Δ s/Δ t=40/4=10 m/s.
Den sekant som kan dras genom ändpunkterna kommer alltså att ha lutningen 10.
Nu ska vi bestämma medellutningen mellan (4,40) och punkten på grafen med t-värdet 8.
Den vänstra punkten har koordinaterna (4,40). Den andra punkten är lite mer svåravläst, men t-värdet ser ut att vara ungefär 56. Nu kan vi beräkna ändringskvoten mellan punkterna.
Medelhastigheten mellan 4 och 8 sekunder är alltså cirka 4 m/s. Det betyder att den sekant som kan dras genom punkterna har lutningen 4.
Figuren visar funktionen T(x) som beskriver hur en kall läskburk ökar i temperatur t timmar efter att den tagits ut ur ett kylskåp och ställts i rumstemperatur.
Att beräkna den genomsnittliga temperaturökningen mellan den första och fjärde timmen är detsamma som att beräkna funktionens ändringskvot på intervallet mellan t=1 och t=4. För att beräkna denna ändringskvot måste vi ha koordinaterna för intervallets ändpunkter, så vi läser av dessa så gott det går.
Koordinaterna för ena punkten verkar vara ca (1,16) och för den andra ungefär (4,20). Vi sätter in dessa i k-formeln för att bestämma ändringskvoten.
Den genomsnittliga temperaturökningen mellan den första och fjärde timmen var alltså ca 1.3^(∘)C per timme.