Logga in
| 10 sidor teori |
| 16 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Om funktionsuttrycket för en funktion innehåller en potens på formen xa säger man att det är en potensfunktion. Ett generellt sätt att ange en potensfunktion är med en koefficient C framför potensen.
y=C⋅xa
Graferna för några grundläggande potensfunktioner visas nedan.
Potensfunktioner har alltid det okända i basen.
Den följande appen frågar antingen efter att utvärdera en potensfunktion vid ett givet värde eller att bestämma konstantens värde.
Funktioner som innehåller uttryck på formen ax, alltså där variabeln x finns i exponenten, kallas exponentialfunktioner. Generellt skrivs en exponentialfunktion på följande sätt.
y=C⋅ax
Koefficienten C anger det y-värde där funktionens graf skär y-axeln, vilket också kan tolkas som funktionens startvärde. Basen a i potensen kan tolkas som en förändringsfaktor. För båda dessa konstanter finns det villkor som anger vilka värden de får anta.
Koefficienten C får inte vara noll eftersom det skulle ge en vågrät linje linje längs med y=0, vilket då inte längre skulle vara en exponentialfunktion. Multipliceras ax med 0 blir ju produkten 0 oavsett potensens värde.
Grafen för en exponentiell funktion är alltid ökande eller minskande, beroende på värdena av C och a.
På en ö nära Nya Zeeland bor idag 1250 tofspingviner. Tofspingvinen är utrotningshotad, och man beräknar att antalet på ön kommer att minska med 11,5% varje år.
En exponentialfunktion kan skrivas på formen y=C⋅ax.
Funktionen N(t)=1200⋅2t, beskriver antalet bakterier i en kultur efter t minuter.
I en exponentialfunktion y=C⋅ax är koefficienten C startvärdet.
Följande applet visar olika exponentialfunktioner. Hitta den efterfrågade informationen.
Rita funktionernas grafer för hand, t.ex. med hjälp av värdetabell, eller på grafräknare.
Lösningen till ekvationen 1,5x=5,0625 får man genom att läsa av x-värdet för den punkt där graferna skär varandra.
Graferna skär varandra där x=4, vilket alltså är lösningen på ekvationen. På många grafräknare finns det inbyggda verktyg för att hitta skärningspunkten.
Rita graferna för funktionerna y=2,5 och y=4x. Leta efter x-koordinaten för skärningspunkten.
Vi ser att de skär i x≈0,66, som är lösningen till ekvationen. Vi kan kontrollera svaret genom att slå in 40,66 på räknaren, vilket ger ca 2,5198.
Det är nyår och Ove lovar att gå ner 25% av sin nuvarande vikt inom 1 år. Ove är ambitiös och planerar att gå ner 5% av det han väger i början av varje månad tills han nått målet. Första månaden går Ove ner 5%. Tyvärr är han inte lika viljestark nästa månad och går då upp 3%.
En minskning med 5 % ger förändringsfaktorn 0,95 och en ökning med 3 % ger förändringsfaktorn 1,03 eftersom 1-0,05=0,95 och 1+0,03=1,03.
Under två månader gör Oves vikt båda dessa förändringar. Om vikten i början på året är xkg, kommer den alltså vara x * 0,95 * 1,03 = 0,9785 x efter två månader. Det går 6 tvåmånadsperioder på ett år så om vi multiplicerar 0,9785 med sig själv 6 gånger får vi den totala förändringsfaktorn efter 1 år: 0,9785^6≈ 0,88. Efter 1 år väger Ove ca 88 % av sin ursprungliga vikt. Han har alltså gått ner ungefär 12 % efter 12 månader.
Om Ove går ner 25 % av sin vikt ska vi ta reda på för vilket x potensen 0,9785^x är lika med 0,75. Vi får alltså ekvationen
0,9785^x=0,75.
Detta är en exponentialekvation. Vi löser den grafiskt med räknarens verktyg. Vi börjar då med att skriva in höger- och vänsterledet i ekvationen som två separata funktioner genom att trycka på Y=.
Vi ritar graferna genom att trycka på GRAPH.
Nu använder vi räknarens funktion intersect
som hittar skärningspunkten mellan de två utritade graferna. Vi går in i CALC-menyn genom att trycka på 2nd och TRACE och väljer där alternativ 5.
När vi har valt intersect
visas graferna igen och vi anger vilken av dem som är first curve
respektive second curve
(det spelar ingen roll hur vi väljer). Vi gissar också på den punkt vi tror är skärningspunkten.
Linjerna skär alltså varandra i x≈13. Men kom ihåg att x är tvåmånadsperioder så det tar ungefär 2* 13=26 månader (2 år och 2månader) för Ove att gå ner 25 % av sin vikt.
Displayen på räknaren måste vara inställd så att den visar en eventuell skärningspunkt, annars kan räknaren inte hitta skärningspunktens koordinater. För att ändra de x- och y-värden som koordinatsystemet ritas mellan trycker man på WINDOW, där det finns inställningar för hur koordinatsystemet ska visas.
Eftersom f(x) är en exponentialfunktion vet vi att den har formen f(x) = C * a^x. För att få hela funktionsuttrycket måste vi alltså bestämma konstanterna C och a. Vi kan börja med att sätta in x=2, vilket vi vet ska ge funktionsvärdet 180, och lösa ut C.
Än så länge vet vi inte vad a är lika med, så vi kan inte bestämma något värde för C. Vi ställer nu upp det andra sambandet som ges av att vi vet att f(4) = 1620: 1 620 = C * a^4. Eftersom det är samma C som ovan sätter vi in uttrycket för C som vi tog fram i förra steget, och kan då få fram ett värde på a.
Talet a kan inte vara negativt eftersom det är förändringsfaktorn i en exponentialfunktion, vilket innebär att endast a=3 kan vara korrekt. Vi sätter in detta i uttrycket för C som vi kom fram till tidigare.
Sätter vi in C=20 och a=3 i funktionsuttrycket får vi den sökta funktionen: f(x) = 20 * 3^x.
I vår exponentialfunktion är förändringsfaktorn a = 0,834. Det innebär att för varje dygn som går finns det endast 83,4 % kvar av mängden radon föregående dygn. Mängden minskar alltså med 100-83,4=16,6 % per dygn.
Mängden har minskat till hälften då hälften av N_0 finns kvar, dvs. då y = 0,5 N_0. Om vi sätter in detta i exponentialfunktionen får vi exponentialekvationen
0,5 N_0 = N_0 * 0,834^t.
Nu dividerar vi bort N_0 i båda led och får ekvationen
0,5 = 0,834^t.
Denna ekvation löser vi grafiskt, enklast med hjälp av grafritande räknare. Vi ritar då ekvationens led som två funktioner: y=0,5 och y=0,834^t och undersöker när de skär varandra.
Med räknarens verktyg kan vi bestämma skärningspunkten till t =3,81853 ... ≈ 3,8 dygn. Detta kan tolkas som att mängden radon har minskat till hälften efter ca 3,8 dygn. Detta är vad som kallas halveringstiden, eftersom hälften av den ursprungliga mängden återstår vid denna tidpunkt.
Vi vill veta med hur många procent som antalet bakterier ökar på en timme, dvs. vi söker förändringsfaktorn a. Vi får veta att efter 5 timmar, dvs. då t= 5, har antal bakterier fyrdubblats från y_0 till 4y_0. Det innebär alltså att vi kan ställa upp ekvationen 4y_0 = y_0 * a^5. Genom att dividera båda led med y_0 får vi en potensekvation som vi kan lösa algebraiskt.
Förändringsfaktorn är 1,32, vilket innebär att den genomsnittliga procentuella tillväxten är 32 %.
Vi använder oss av förändringsfaktorn a ≈ 1,32 som vi bestämde i förra deluppgiften. Detta ger oss
y(t) = y_0 * 1,32^t,
där y(t) anger antalet bakterier efter t timmar. Vi vill ta reda på den tid det tar för odlingen att växa från en bakterie till en miljon. Startvärdet y_0 är alltså 1 och vi vill hitta det t som ger att y(t) = 10^6. Sätter vi in detta i funktionen får vi ekvationen
10^6 = 1 * 1,32^t ⇔ 10^6 = 1,32^t.
Denna ekvation löser vi grafiskt genom att rita ut VL respektive HL som separata funktioner i samma koordinatsystem och avläsa för vilket t som de skär varandra. Enklast är att använda grafritande räknare.
Grafritarens verktyg ger oss att graferna skär i t=49,76200 ... vilket betyder att det tar ca 50 timmar eller ungefär 2 dygn för antalet bakterier att nå en miljon.