Logga in
| | 10 sidor teori |
| | 18 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Om funktionsuttrycket för en funktion innehåller en potens på formen x^a säger man att det är en potensfunktion. Ett generellt sätt att ange en potensfunktion är med en koefficient C framför potensen.
y = C* x^a
Graferna för några grundläggande potensfunktioner visas nedan.
Potensfunktioner har alltid det okända i basen.
Potensfunktioner har alltid det okända i basen, dvs. skrivs på formen y=C * x^a. Den första funktionen har det okända i exponenten, och är därför inte en potensfunktion. y=15^x * Andra funktionen är en potensfunktion eftersom den innehåller en term som är en potens med okänd bas. y = x^2 ✓ Den tredje funktionen ser kanske inte ut som en potensfunktion, men eftersom kvadratroten ur är samma sak som upphöjt till en halv kan vi skriva om den enligt följande. y=sqrt(x) = x^(1/2) ✓ Därför är även den en potensfunktion. Även den sista funktionen kan skrivas om med potenslagen 1a^b=a^(- b). y=1/x^3 = x^(- 3) ✓ Alltså är alla utom den första potensfunktioner.
Den följande appen frågar antingen efter att utvärdera en potensfunktion vid ett givet värde eller att bestämma konstantens värde.
Funktioner som innehåller uttryck på formen a^x, alltså där variabeln x finns i exponenten, kallas exponentialfunktioner. Generellt skrivs en exponentialfunktion på följande sätt.
y=C * a^x
Koefficienten C anger det y-värde där funktionens graf skär y-axeln, vilket också kan tolkas som funktionens startvärde. Basen a i potensen kan tolkas som en förändringsfaktor. För båda dessa konstanter finns det villkor som anger vilka värden de får anta.
C &- startvärde a &- förändringsfaktor
Koefficienten C får inte vara noll eftersom det skulle ge en vågrät linje linje längs med y=0, vilket då inte längre skulle vara en exponentialfunktion. Multipliceras a^x med 0 blir ju produkten 0 oavsett potensens värde.
Konstanten a får inte vara negativ eftersom funktionen då ger odefinierade resultat för vissa x-värden. T.ex. skulle det inte gå att upphöja ett negativt a till x= 12, eftersom det är samma sak som att dra kvadratroten ur a, vilket inte går för ett negativt tal. Det ger villkoret a ≥ 0.
Vidare ger a=0 och a=1 inte exponentialfunktioner utan vågräta linjer. När a=0 är funktionen alltid lika med 0, vilket ger en vågrät linje vid y=0, och när a=1 får man en vågrät linje längs med startvärdet C eftersom 1^x = 1, oavsett exponentens värde. Det ger villkoren a ≠ 0 och a ≠ 1. Dessa villkor kan sammanfattas som a > 0 och a ≠ 1.
Grafen för en exponentiell funktion är alltid ökande eller minskande, beroende på värdena av C och a.
På en ö nära Nya Zeeland bor idag 1 250 tofspingviner. Tofspingvinen är utrotningshotad, och man beräknar att antalet på ön kommer att minska med 11,5 % varje år.
En exponentialfunktion kan skrivas på formen y=C * a^x.
En exponentialfunktion kan skrivas på formen y=C * a^x, där C är startvärdet och a är förändringsfaktorn. Vårt startvärde är antalet tofspingviner idag, dvs. C=1 250. Detta ger y=1250 * a^x. En minskning på 11,5 % innebär att det varje år finns kvar 100-11,5=88,5 % av pingvinerna från föregående år. Förändringsfaktorn är alltså a=0,885 vilket ger oss funktionen y = 1 250 * 0,885^x, där y är antal tofspingviner x år efter idag.
Funktionen N(t)=1 200* 2^t, beskriver antalet bakterier i en kultur efter t minuter.
I en exponentialfunktion y = C* a^x är koefficienten C startvärdet.
Vi kan välja att utgå ifrån formeln för en exponentialfunktion: y=C * a^t. När funktionen står på den här formen är C startvärdet. I vår funktion är C=1 200, så det fanns 1 200 bakterier från början.
Följande applet visar olika exponentialfunktioner. Hitta den efterfrågade informationen.
Rita funktionernas grafer för hand, t.ex. med hjälp av värdetabell, eller på grafräknare.
Lösningen till ekvationen 1,5^x=5,0625 får man genom att läsa av x-värdet för den punkt där graferna skär varandra.
Graferna skär varandra där x=4, vilket alltså är lösningen på ekvationen. På många grafräknare finns det inbyggda verktyg för att hitta skärningspunkten.
Rita graferna för funktionerna y=2,5 och y=4^x. Leta efter x-koordinaten för skärningspunkten.
Vi löser ekvationen grafiskt genom att låta ekvationens vänster- och högerled utgöra varsin funktion, dvs. y = 2,5 och y = 4^x. Vi ritar dessa funktioner i ett koordinatsystem, enklast med ett digitalt verktyg t.ex. en grafritande räknare. Vi läser av x-koordinaten där graferna skär, vilket kallas för grafisk lösning. Ofta har räknare verktyg för detta.
Vi ser att de skär i x ≈ 0,66, som är lösningen till ekvationen. Vi kan kontrollera svaret genom att slå in 4^(0,66) på räknaren, vilket ger ca 2,5198.
I koordinatsystemet finns graferna till följande potensfunktioner: y = x^2, y = x^(-2), y = sqrt(x) Vilken graf hör till vilken funktion? Lös uppgiften utan räknare.
Om vi inte direkt känner igen vilken graf som hör till vilken funktion kan vi undersöka deras funktionsvärde för något lämpligt x-värde. Väljer vi x-värdet väl räcker det med att undersöka ett enda, men vi kan även skapa en värdetabell med flera olika x-värden. Nedan har vi markerat punkter på graferna vid x= 2.
Vi sätter in x = 2 i den första och andra funktionen och bestämmer deras funktionsvärde. Därefter kan vi avgöra vilka grafer som hör till vilka funktionsuttryck.
Funktionsvärdet blev 4 när vi satte in x = 2 i den första funktionen. Jämför vi med koordinatsystemet ser vi att graf B har detta funktionsvärde. Vi fortsätter med nästa funktion.
Funktionsvärdet blev 0,25 för x = 2 i den andra funktionen. I koordinatsystemet ser vi att graf C har ett funktionsvärde mellan 0 och 0,5, så denna graf måste höra ihop med y=x^(-2). Då kan vi även para ihop graf A med y=sqrt(x). Sammanfattningsvis får vi:
A &→ y = sqrt(x) B &→ y = x^2 C &→ y = x^(-2)
För säkerhets skull kan vi även beräkna funktionsvärdet för den sista funktionen och kontrollera att det stämmer överens med graf A.
För den sista funktionen gäller att y ≈ 1,4 då x = 2 vilket vi ser verkar stämma med graf A.
Vi börjar med att använda att f(0) = 100. Detta betyder att när x = 0 är funktionsvärdet 100.
Nu ser vi att C=100, vilket vi sätter in uttrycket för exponentialfunktionen. För att beräkna värdet på a använder vi oss av det andra kända funktionsvärdet, f(8) = 50.
Vi har nu kommit fram till att a ≈ 0,92. Vi kan alltså skriva exponentialfunktionen som f(x) = 100 * 0,92^x.
Vi utgår från det allmänna fallet av en exponentialfunktion: y=C* a^x, där y är värdet och x är tiden. Vi vill hitta konstanterna C och a. Från början var bilen värd 200 000 kr så startvärdet är C = 200 000. Efter 3 år, dvs. när x=3, är värdet 69 000kr. Vi sätter in detta i formeln.
Nu har vi en potensekvation som vi kan lösa genom att dra tredje roten ur båda led, eller upphöja båda led till .1 /3..
Förändringsfaktorn a är alltså cirka 0,70. Det innebär att varje års värde är 70 % av det tidigare eller, annorlunda uttryckt, att värdet minskar med 30 % varje år. Det ger oss funktionen y = 200 000 * 0,70^x.
Vi kallar den genomsnittliga årliga förändringsfaktorn för x och ställer upp exponentialfunktionen y = C * a^x, där y är CD-skivans pris efter x år, C är vad du betalade för CD-skivan och a är förändringsfaktorn. Priset du betalade för skivan var 100kr, så C = 100. Du sålde skivan för 1 200kr efter 5 år, vilket innebär att då y = 1 200 då x = 5. Sätter vi in dessa kända värden i funktionen kan vi lösa ut förändringsfaktorn a.
För att bli av med femman i exponenten upphöjer vi båda led till 15, vilket är samma sak som att dra femte roten ur.
Förändringsfaktorn a är alltså ungefär lika med 1,64, vilket innebär att den genomsnittliga årliga prisökningen var ca 64 %.
Sarah köper en begagnad bil för 100 000kr. Värdet på bilen kommer att sjunka. I diagrammet visas hur värdet förändras om det sjunker med 10 % respektive 15 % per år.
Om värdeminskningen är 10 % avtar bilens värde långsammare än om värdeminskningen är 15 %. Av de två graferna avtar den streckade kurvan långsammast så denna måste alltså motsvara en värdeminskning med 10 %. När vi har bestämt vilken graf vi ska titta på kan vi utgå från x=3 på x-axeln och läsa av den streckade grafens funktionsvärde.
Bilens värde är ca 73 000kr efter 3 år.
Bilen är värd 100 000kr när den köps och halva detta värde är 50 000kr. Genom att rita den horisontella linjen y=50 000 kan vi läsa av vid vilket x-värde som graferna når detta funktionsvärde.
När värdet avtar med 10 % halveras bilens värde efter 6,5 år och när värdet avtar med 15 % halveras värdet efter ca 4,3 år. Det tar alltså 6,5-4,3=2,2 år till för bilens värde att halveras när den procentuella sänkningen är 10 %.
Matcha funktionen f(x)=2(0,5)^x med dess graf.
Låt oss analysera den givna funktionen. f(x)= 2( 0,5)^x Vi ser att funktionens initialvärde är 2 och den konstanta multiplikatorn är 0,5. Därför skär den y-axeln vid punkten (0; 2). Eftersom 0 < 0,5 < 1, är det en avtagande funktion. Funktionen f matchar graf C.
När vi ritar en exponentialfunktion y=ab^x, ändrar värdena på a och b grafens form. Graferna nedan visar möjliga grafer för exponentialfunktioner.
TEST