Logga in
| 14 sidor teori |
| 36 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
y är en funktion av xeller att
y beror på x.Betrakta till exempel följande funktion.
Det tidigare uttrycket läses som f av x är lika med y.
Detta sätt att skriva en funktion kallas funktionsnotation. En funktion kan representeras med hjälp av en ekvation, en tabell, eller en graf.
Definitionsmängden, Df, är alla de tal som är tillåtna
att sätta in i en funktion f. Det finns framförallt två skäl till att tal är förbjudna och utesluts ur definitionsmängden.
Är rationella funktioner definierade när deras nämnare är lika med noll?
allafunktionsvärden och har därför alla tal som värdemängd. Andra funktioner kan bara bilda
vissafunktionsvärden. Exempelvis har funktionen y=x2 värdemängden y≥0 eftersom kvadraten av ett tal aldrig blir negativ.
Vilket är det minsta värde som x2 kan anta när x är ett reellt tal?
Bestäm definitions- och värdemängd för funktionen f(x) grafiskt, dvs. genom avläsningar i figuren.
Definitionsmängden är alla de tal som är tillåtna att sätta in i en funktion f. Värdemängden är alla y-värden som kan skapas av en funktion f.
Eftersom man inte kan göra ett oändligt stort koordinatsystem kan man inte alltid rita ut hela grafer. Däremot är det rimligt att anta att grafen fortsätter på samma sätt utanför det ritade koordinatsystemet och att det inte händer något oväntat där. I det här fallet betyder det att grafen kommer att fortsätta oändligt långt till höger och oändligt högt upp, så definitions- och värdemängden saknar övre gränser. De undre gränserna kan vi läsa av.
Grafen till funktionen börjar där x är −2, så definitionsmängden är alla tal större än eller lika med −2. Det skrivs x≥−2.
Nedan syns grafen till funktionen g(x)=2x−5.
Ersätt 4 och 300 för x i funktionsregeln och förenkla.
För att bestämma g(4) utgår vi från x=4 på x-axeln och går rakt uppåt till vi når grafen. Där läser vi av funktionsvärdet på y-axeln.
x=300
Multiplicera faktorer
Subtrahera term
De två funktionsvärdena är alltså g(4)=3 och g(300)=595.
Följ dessa steg för att rita grafer på räknaren.
Tryck först på knappen Y= och skriver sedan in funktionsuttrycken på raderna Y1, Y2 osv. Använd knappen X,T,θ,n för att skriva x. Om en funktion börjar med ett minustecken måste man trycka på (-) och inte −.
För att rita upp grafen trycker man på GRAPH. Om grafen inte syns kan man behöva ändra inställningarna för koordinatsystemet.
Genom att trycka på TRACE kan man läsa av x- och y-värde för någon punkt på grafen. Om man vill flytta markören och läsa av andra punkter använder man höger- och vänsterpilarna. Med uppåt- och nedåtpilarna byter man graf om det finns fler än en inritad.
Man kan också själv sätta in ett x-värde och låta räknaren beräkna y-värdet genom att trycka på 2ND och TRACE och välja value.
Nu kan man välja vilket x-värde man är intresserad av.
Trycker man på ENTER visas funktionens y-värde för detta x-värde och markören ställer sig även där.
Om man vill rita fler grafer går man tillbaka till funktionsfönstret Y= och skriver in dem på nya rader. Byt rad med ENTER.
Om man nu trycker på GRAPH kommer alla funktioner man skrivit in att ritas upp.
Man kan också välja bort funktioner genom att flytta markören till likhetstecknet och trycka på ENTER.
Om man nu trycker på GRAPH kommer endast Y1 och Y3 att ritas upp i koordinatsystemet.
För att välja tillbaka Y2 trycker man på likhetstecknet en gång till.
Använd funktionen intersect
på en grafräknare.
Börja med att skriva in båda givna funktionerna i räknaren. Tryck på Y= och mata in båda funktionerna. I detta fall låt f(x) vara Y1 och g(x) vara Y2.
Tryck sedan på GRAPH för att rita graferna för båda funktionerna.
För att hitta skärningspunkten, tryck på 2ND och CALC och välj det femte alternativet, intersect
. Välj sedan den första och andra kurvan. Eftersom rotfunktionen börjar vid x=3, kan det vara nödvändigt att flytta markören åt höger för att välja den. Slutligen, uppskatta skärningspunkten nära x=7, och tryck på enter.
Detta innebär att funktionerna skär varandra ungefär vid punkten (6,92;1,98).
Sätt y=0 och lös den resulterande andragradsekvationen.
Ange funktionens värdemängd. Kontrollera dina svar med en grafritande räknare.
Vilka värden kan y=3x^2 anta? Oavsett om man sätter in en positivt eller negativt x kommer kvadraten av det aldrig att bli negativ. T.ex. ger x=-2 funktionsvärdet y = 3* (-2)^2=3 * 4=12. Det minsta värdet för y=3x^2 får vi när x=0: y=3 * 0^2=0. Finns det någon övre gräns? Nej, ju större x man sätter in, desto större blir funktionen. Värdemängden är alltså y≥0.
Vi börjar med att trycka på knappen Y= och skriver in funktionen y=3x^2.
Funktionen ritar vi ut genom att trycka på GRAPH. Om vi behöver ändra de x- och y-värden som koordinatsystemet ritas mellan trycker vi på WINDOW, där finns inställningar för hur koordinatsystemet ska visas.
Här ser vi att funktionen aldrig antar ett y-värde som är lägre än 0, och kan därför konstatera att värdemängden y≥0 är korrekt.
För y=- x^2+1 gäller, på liknande sätt som i förra deluppgiften, att första termen alltid kommer att bli negativ. Detta eftersom x^2 alltid blir positivt, och minustecknet framför gör det negativt. Detta ser vi om vi testar med x=-2:
- (-2)^2=- 4.
Ju större x vi sätter in, desto mindre blir funktionsvärdet. Minsta värdet kan bli hur litet som helst. För att maximera funktionen sätter vi in x=0. Ettan gör att största värdet blir y= - 0^2+1=1. Detta ger oss värdemängden
y≤ 1.
Vi kontrollerar genom att rita grafen på samma sätt som i tidigare deluppgift. Vi matar in funktionen y=- x^2+1 och trycker sedan på GRAPH.
Vi ser att värdemängden y≤ 1 är korrekt eftersom funktionen inte antar något y-värde som är större än 1.
sqrt(x) blir mindre, ju mindre x man sätter in. 2 är en konstant som vi inte kan ändra. Så om vi hittar det minsta x-värdet, kommer det också, i det här fallet, att ge det minsta funktionsvärdet. Så vilket x är det minsta man kan sätta in? Vi kan inte ta kvadratroten ur negativa tal, så 0 är minst.
2 är alltså det minsta funktionsvärdet som kan antas. Ju större x man stoppar in desto större blir sqrt(x). Det finns alltså ingen övre gräns på funktionen. Värdemängden är därför y ≥ 2.
Vi ritar grafen på räknare, på samma sätt som innan, för att kontrollera vår lösning.
Vi ser att grafen börjar på y-värdet 2 och sedan ökar, så vår angivna värdemängd är korrekt.
Definitionsmängden är de x man kan sätta in i funktionen. Vi tittar på en term i taget och börjar med den första, sqrt(x). Man kan inte dra roten ur negativa tal så sqrt(x) är odefinierad för x < 0, dvs. för negativa x. Man kan se ett mönster genom att ställa upp en värdetabell.
x | sqrt(x) | = |
---|---|---|
- 2 | sqrt(- 2) | Odef. |
- 1 | sqrt(- 1) | Odef. |
0 | sqrt(0) | 0 |
1 | sqrt(1) | 1 |
2 | sqrt(2) | sqrt(2) |
Definitionsmängden för den första termen är alltså de tillåtna x-värdena x ≥ 0. I den andra termen kan man inte sätta in några positiva x, men däremot negativa.
x | sqrt(- x) | = |
---|---|---|
- 2 | sqrt(- ( - 2)) | sqrt(2) |
- 1 | sqrt(- ( - 1)) | 1 |
0 | sqrt(- 0) | 0 |
1 | sqrt(- 1) | Odef. |
2 | sqrt(- 2) | Odef. |
Sammanfattningsvis betyder detta att man endast kan sätta in x som uppfyller x≥0 i den första termen och i den andra får man enbart sätta in x≤ 0. Det finns bara ett x som uppfyller båda, nämligen x=0, och det är detta som är funktionens definitionsmängd.
Vi börjar med att ta fram ett uttryck för den första termen i täljaren. f(x+0,01) betyder att vi ersätter x med x+0,01 i funktionsuttrycket dvs. f(x)=2-6x ⇒ f( x+0,01)=2-6( x+0,01). Nu förenklar vi detta.
Nu vet vi vad f(x+0,01) är. Vi sätter även in f(x).
Kvoten är lika med -6.
När du tecknar ett medlemskap på ett gym betalar du 200 kr för medlemskortet. Därefter betalar du 150 kr varje gång du tränar.
Den totala kostnaden är kostnaden för kortet, 200kr, plus den sammanlagda träningsavgiften. Tränar du 3 gånger betalar du 150 * 3+200kr. Tränar du x gånger blir kostnaden f(x) = 150x + 200.
Definitionsmängden är de x-värden man kan sätta in i funktionen. Du kan som minst träna 0 gånger, men det finns ingen övre gräns för antal träningspass. Alltså vet vi att
x ≥ 0.
Men vi måste även ta hänsyn till att du inte kan träna t.ex. halva gånger. Vi får alltså inte sätta in x=2,5 i funktionen utan vi måste hålla oss till heltal. Därför blir definitionsmängden
x ≥ 0där x är ett heltal.
Om 1 500 tillhör värdemängden måste det finnas minst ett x i definitionsmängden som ger funktionsvärdet 1 500. Vi undersöker vilket x som ger funktionsvärdet 1 500 genom att lösa ekvationen f(x)=1 500.
x blir ett decimaltal, vilket är orimligt eftersom du måste träna hela gånger. Det inte finns alltså inget sätt för kostnaden att bli 1 500kr, vilket innebär att 1 500 inte tillhör värdemängden. Detta kan vi också visa genom att rita ut den diskreta funktionen i ett koordinatsystem. Som vi ser blir funktionsvärdet aldrig 1 500.
Vi undersöker om funktionerna är inversa genom att sätta in den ena i den andra. Vi tar fram ett uttryck för f(g(x)). Om det är x, är funktionerna inversa. f(g(x)) betyder att man ersätter x med g(x) i f(x): f( g(x))=2 g(x)+5. Nu kan vi förenkla.
Vi får alltså x, vilket betyder att f(x) och g(x) är inversa.
Vi gör på samma sätt och sätter in g(x) i f(x): f( g(x))=g(x)/g(x)-2. Nu förenklar vi detta.
Vi får inte x vilket betyder att f(x) och g(x) inte är inversa.
Med ett tals kvadratrot har man bestämt att man alltid menar den positiva kvadratroten: sqrt(4)=2 och inte sqrt(4)=-2. Anledningen till detta var att man ville skapa funktionen y=sqrt(x). I funktioner får varje x-värde, t.ex. 4, endast ge ett y-värde. Man har då valt att bara ange det positiva värdet 2, inte 2 och -2 eftersom detta är två olika y-värden för samma x.
Hur kommer det sig då att ekvationen x^2 = 4 har lösningen x = ± sqrt(4), eller x = ± 2? För lösningen till en ekvation är det eller de värden som gör att likheten stämmer, och både x=2 och x=-2 uppfyller detta. Så vid ekvationslösning väljer man att lägga till tecknet ± framför kvadratroten, så att man inte missar en lösning.