Logga in
Sinussatsen är en matematisk princip som beskriver ett samband mellan vinklar och sidor i en godtycklig triangel. Den används för att bestämma en okänd vinkel eller sida i en triangel. Mellan 0 och 180 grader finns det två vinklar med samma sinusvärde, så om man använder sinussatsen för att bestämma en okänd vinkel kan det finnas två möjliga värden. Det är viktigt att kontrollera att båda är rimliga. Sinussatsen kan också användas för att bestämma en okänd sida. Den används i olika geometriska beräkningar som att bestämma sidor, vinklar, och omkrets i trianglar. Det finns också exempel på hur sinussatsen används i praktiska situationer, som att beräkna längden på ett staket.
| | 9 sidor teori |
| | 11 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
Sinussatsen anger ett samband mellan vinklar och sidor i en godtycklig triangel. Kvoten mellan sinusvärdet av en vinkel och dess motstående sida är lika stor oavsett vilken vinkel och motstående sida man dividerar.
sin(A)/a=sin(B)/b=sin(C)/c
A, B och C är triangelns vinklar medan a, b och c är respektive vinkels motstående sida, så sinussatsen kan användas för att bestämma en okänd vinkel eller sida.
Mellan 0^(∘) och 180^(∘) finns det två vinklar med samma sinusvärde, så om man använder sinussatsen för att bestämma en okänd vinkel kan det därför finnas två möjliga värden på denna. Det är inte alltid det finns en geometrisk tolkning av båda dessa värden, så det är viktigt att man kontrollerar att båda är rimliga. Sinussatsen kan också skrivas a/sin(A)=b/sin(B)=c/sin(C), vilket kan vara användbart när man istället bestämmer en okänd sida.
Om man studerar sidorna b och c blir A mellanliggande vinkel. Enligt areasatsen kan triangelns area då skrivas Area=bcsin(A)/2. Utgår man istället ifrån vinkel B respektive C får man två nya samband som beskriver samma area: Area=acsin(B)/2 och Area=absin(C)/2. Eftersom alla tre uttryck beskriver triangelns area måste de vara lika stora. Man kan därmed likställa dem och genom att göra några omskrivningar får man slutligen sinussatsen.
VL * 2=HL* 2
.VL /abc.=.HL /abc.
Förenkla kvot
Detta är alltså sinussatsen.
Bestäm sidan x. Avrunda till en decimal.
Vi sätter in värden på vinklar och sidor i sinussatsen och löser ut x.
Sätt in värden
VL * sin(60^(∘))=HL* sin(60^(∘))
Slå in på räknare
Avrunda till 11tiondelar 12hundradelar 13tusendelar 14tiotusendelar 15hundratusendelar 16miljontedelar 17hundramiljontedelar 18miljardtedelar
Sidan x är alltså ca 1,5 le.
In the following applet, x represents the side length of a triangle. Find the value of x by using the Law of Sines. Write the answer rounded to two decimal places.
När man bestämmer vinklar med sinussatsen måste man vara uppmärksam på att det i vissa fall kan finnas två korrekta svar. Man kan t.ex. undersöka möjliga värden på vinklarna X och Y i triangeln XYZ när man vet att motstående sida till X är x=10 mm och att Z=30 ^(∘) är motstående vinkel till sidan z=7 mm.
VL * 10=HL* 10
\ifnumequal{30}{0}{\sin\left(0^{\, \circ}\right)=0}{}\ifnumequal{30}{30}{\sin\left(30^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{30}{45}{\sin\left(45^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{30}{60}{\sin\left(60^{\, \circ}\right)=\dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{30}{90}{\sin\left(90^{\, \circ}\right)=1}{}\ifnumequal{30}{120}{\sin\left(120^{\, \circ}\right)=\dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{30}{135}{\sin\left(135^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{30}{150}{\sin\left(150^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{30}{180}{\sin\left(180^{\, \circ}\right)=0}{}\ifnumequal{30}{210}{\sin\left(210^{\, \circ}\right)=- \dfrac 1 2}{}\ifnumequal{30}{225}{\sin\left(225^{\, \circ}\right)=- \dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{30}{240}{\sin\left(240^{\, \circ}\right)=- \dfrac {\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{30}{270}{\sin\left(270^{\, \circ}\right)=-1}{}\ifnumequal{30}{300}{\sin\left(300^{\, \circ}\right)=-\dfrac {\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{30}{315}{\sin\left(315^{\, \circ}\right)=- \dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{30}{330}{\sin\left(330^{\, \circ}\right)=- \dfrac 1 2}{}\ifnumequal{30}{360}{\sin\left(360^{\, \circ}\right)=0}{}
Multiplicera faktorer
arcsin(VL) = arcsin(HL)
Slå in på räknare
Avrunda till närmaste heltal
Nu har man bestämt ett värde på den okända vinkeln: X ≈ 46^(∘). Triangelns vinkelsumma ger att den tredje vinkeln, Y, är 180^(∘)-30^(∘)-46^(∘)=104^(∘).
Om vinkelsumman hade blivit lika med eller större än 180^(∘) skulle det inte gå att bilda en triangel där X=134^(∘) och Y=16^(∘). Då hade triangeln där X=46^(∘) och Y=104^(∘) varit den enda lösningen. Men i det här fallet finns det alltså två svar: X=46^(∘)&ochY=104^(∘) [0.7em] &eller [0.7em] X=134^(∘)&ochY=16^(∘).
När man använder sinussatsen för att bestämma en vinkel i en triangel måste man komma ihåg att det finns två vinklar mellan 0^(∘) och 180^(∘) som ger samma sinusvärde. Detta betyder att sinussatsen kan leda fram till två olika trianglar. Exempelvis kan man använda den för att bestämma vinkeln B i triangeln nedan.
Ställer man upp satsen och löser ut B med arcussinus får man en första vinkel, B_1. B_1=arcsin(sin(40^(∘))* 2/1,5) ≈ 59^(∘) Men eftersom en vinkel v och 180^(∘) - v har samma sinusvärde finns även en andra vinkel, B_2. B_2 ≈ 180^(∘)-59^(∘)=121^(∘). Detta kan tolkas som att det finns två olika sätt att rita en triangel med vinkeln 40^(∘) och sidlängderna 2 och 1.5. En med spetsig vinkel, B_1=59^(∘), och en med trubbig vinkel, B_2=121^(∘).
Det går alltid att skapa en triangel som innehåller den spetsiga vinkeln B_1, men det är inte alltid möjligt att bilda en med den trubbiga vinkeln B_2.
Ibland blir B_2 så stor att den tillsammans med vinkeln A blir större än 180^(∘), och då går det inte bilda en triangel eftersom alla trianglar måste ha vinkelsumman 180^(∘).
| Givna villkor | a < h | a=h | h < a < b | a≥ b |
|---|---|---|---|---|
| Antal möjliga trianglar | ingen | 1 | 2 | 1 |
Å andra sidan, om vinkeln A är trubbig, finns det bara två möjligheter.
I triangeln ABC är A är motstående vinkel till sida a, att B är motstående vinkel till sida b, osv. Bestäm vinkel A givet att a=5, b=8 och B=99^(∘). Avrunda A till närmaste heltal.
VL * 5=HL* 5
arcsin(VL) = arcsin(HL)
Slå in på räknare
Avrunda till närmaste heltal
Ett värde på A är alltså 38^(∘). Vi undersöker nu om vinkeln 180^(∘)-A, dvs. 180^(∘)-38^(∘)=142^(∘), också är ett rimligt svar genom att kontrollera summan av denna vinkel och den givna vinkeln, 99^(∘): 142^(∘)+99^(∘)=241^(∘). Summan överstiger triangelns vinkelsumma på 180^(∘). Då kan vinkel A inte vara 142^(∘), utan det enda rimliga svaret är 38^(∘).
In the following applet, x represents the measure of an angle of a triangle. Use the sine theorem to find the value of x. Round the answer to the nearest whole degree.
Vi känner till två sidor och en mellanliggande vinkel. Vi kan då bestämma en vinkel till med sinussatsen, dvs. sin(A)/a=sin(B)/b=sin(C)/c. Vi börjar alltså med att sätta in de sidor och vinklar vi känner till i satsen: sin(B)/45,6=sin(47 ^(∘))/35, och bestämmer vinkel B genom att lösa ekvationen.
Ett värde på B är alltså cirka 72^(∘). Eftersom vi vet att vinkel C=47^(∘) ger triangelns vinkelsumma att den sista vinkeln är 180^(∘) - 72 ^(∘) - 47 ^(∘)=61 ^(∘).
Nu vet vi alltså vinklarna i en möjlig triangel. Men eftersom sin(v)=sin(180^(∘)-v) måste vi även undersöka nu om vinkeln 180^(∘)-B, dvs. 180^(∘)-72^(∘)=108^(∘), också är ett rimligt svar. Det gör vi genom att kontrollera summan av denna vinkel och den givna vinkeln, 47^(∘): 108^(∘)+47^(∘)=155^(∘).
Summan överstiger inte triangelns vinkelsumma på 180^(∘). Det finns alltså ytterligare en triangel som uppfyller de givna förutsättningarna, där vinkel A=180^(∘) - 108 ^(∘) - 47 ^(∘)=25 ^(∘).
Det finns alltså två rimliga kombinationer av vinklar för triangeln: 47 ^(∘), 72 ^(∘) och 61 ^(∘) samt 47 ^(∘), 108 ^(∘) och 25 ^(∘).
Vi tänker på samma sätt här och börjar med att sätta in de sidor och vinklar vi känner till i sinussatsen.
sin(33^(∘))/120=sin(B)/188
Sedan bestämmer vi vinkel B.
Vi får ett värde på B som är 59^(∘). Den sista vinkeln blir då 180^(∘) - 59 ^(∘) - 33 ^(∘)=88 ^(∘).
Vi undersöker nu om vinkeln 180^(∘)-B, dvs. 180^(∘)-59^(∘)=121^(∘), också är ett rimligt svar genom att kontrollera summan av denna vinkel och den givna vinkeln: 121^(∘)+33^(∘)=154^(∘).
Detta överstiger inte triangelns vinkelsumma på 180^(∘), vilket ger oss triangeln i figuren nedan.
De två möjliga trianglarna har vinklarna 33 ^(∘), 59 ^(∘) och 88 ^(∘) eller 33 ^(∘), 66 ^(∘) och 121 ^(∘).
Även här börjar vi med att sätta in givna värden i sinussatsen och lösa ekvationen.
Ett värde på B är alltså 67^(∘) vilket ger oss triangeln i figuren nedan.
På samma sätt som tidigare undersöker vi summan av vinkeln 180^(∘)-67^(∘)=113^(∘) och den givna vinkeln, 79^(∘): 113^(∘)+79^(∘)=192^(∘).
Summan överstiger triangelns vinkelsumma på 180^(∘). Därför är vinklarna 79 ^(∘), 67^(∘) och 34 ^(∘) de enda möjliga för dessa förutsättningar.
Inget nytt, vi sätter in kända värden i satsen.
Detta värde på B ger att triangeln kommer att se ut på följande sätt.
Sedan undersöker vi summan av vinkeln 180^(∘)-86^(∘)=94^(∘) och 33^(∘): 94^(∘)+33^(∘)=127^(∘).
Denna summa överstiger inte triangelns vinkelsumma på 180^(∘) vilket gör att vi får ett alternativt utseende på triangeln.
Triangeln kan alltså ha vinklarna 33 ^(∘), 86 ^(∘) och 61 ^(∘) eller 33 ^(∘), 53 ^(∘) och 94 ^(∘).
Finns det en triangel ABC som uppfyller villkoren: AC=4 cm, BC=2,5 cm, ∧ A=39^(∘)? Motivera ditt svar.
Vi börjar med att rita en triangel som illustrerar villkoren.
Men kan man överhuvudtaget rita denna triangel? Vi börjar med att beräkna B med sinussatsen för att undersöka om vi får ut en rimlig vinkel.
Om man slår in detta på räknaren kommer den att svara med ett felmeddelande. Men vad beror det på? Jo, att kvoten i högerledet är större än 1: 4 sin(39^(∘))/2,5=1,00691... Om man tittar på enhetscirkeln ser man att det största y-värdet som antas är 1. Det betyder att ett sinusvärde inte kan vara större än detta. Därför får man ett felmeddelande när man försöker ta arcsin av ett värde större än 1. I det här fallet blir den geometriska tolkningen att sidan BC är för kort för att det ska kunna bildas en triangel utifrån de givna villkoren.
Linda och Eimear har i uppgift att avgöra vilken av vinklarna i en triangel XYZ som är störst, givet att X=25^(∘), YZ=2,8cm och XZ=6,3cm. De löser uppgiften var för sig och kommer fram till olika svar. Linda menar att vinkel Z är störst medan Eimear påstår att det är vinkel Y som är störst. Vem av dem har rätt?
För att avgöra vem av dem som har rätt måste vi ta reda på vilka vinklar triangel XYZ kan ha. Vi börjar med att skissa en triangel baserat på de sidor och den vinkel vi redan vet, för att få en uppfattning om ungefär hur den ser ut.
Frågan är nu vilken storlek vinklarna Y och Z kan ha. Vi börjar med att bestämma vinkel Y med hjälp av sinussatsen.
Vinkel Y är alltså ca 72^(∘) och triangelns vinkelsumma ger att Z är lika med 180^(∘)-72^(∘)-25^(∘)=83^(∘). Innan vi drar någon slutsats om vem av Linda och Eimear som har rätt måste vi komma ihåg att det enligt sambandet sin(v)=sin(180^(∘)-v) finns två vinklar på intervallet 0^(∘)≤ v≤180^(∘) med samma sinusvärde. Vi bestämmer därför även vinkeln 180^(∘)-Y: 180^(∘)-72^(∘)=108^(∘). Eftersom summan av 108^(∘) och 25^(∘) blir mindre än 180^(∘) finns det "grader över" till den tredje vinkeln Z även när Y är 108^(∘). Då kommer vinkel Z vara lika med 180^(∘)-108^(∘)-25^(∘)=47^(∘). Triangel XYZ kan alltså se ut på följande två sätt.
I den vänstra triangeln ser vi att vinkel Z är störst (83^(∘)) medan vinkeln Y är störst i den högra triangeln (108^(∘)). Både Linda och Eimear har alltså rätt, beroende på vilken av de två trianglarna man studerar.