| {{ 'ml-lesson-number-slides' | message : article.intro.bblockCount }} |
| {{ 'ml-lesson-number-exercises' | message : article.intro.exerciseCount }} |
| {{ 'ml-lesson-time-estimation' | message }} |
Pål ska bygga ett fönster med utseende och mått som i bilden.
För att bestämma hur mycket material som behövs till listerna runt fönstret beräknar han omkretsen och för att veta hur mycket glas han behöver beräknar han arean. Vilka värden får han? Avrunda till 2 värdesiffror.
För att enklare kunna utföra beräkningarna delar vi upp fönstret i två delar: en kvadrat och en halvcirkel.
Vi ser att cirkelns diameter är samma som sidan på kvadraten, vilket innebär att radien är hälften så lång, alltså 30 cm.
Ibland kan man vilja byta enhet när man ska ange en längd. Exempelvis är det lämpligare att ange avstånd mellan två städer i km eller mil istället för centimeter. Genom att multiplicera eller dividera med 10 ett visst antal gånger kan man växla mellan de vanligaste längdenheterna.
Om storleken på en lägenhet är angiven i kvadratcentimeter vill man förmodligen omvandla den till kvadratmeter, som är det man oftast använder. Genom att multiplicera eller dividera med 100 ett visst antal gånger kan man växla mellan de vanligare areaenheterna.
En stad planerar att planerar att asfaltera om en s.k. flygraka. Det är en bredare väg för biltrafik som i nödfall kan användas som start- och landningsbana för mindre flygtrafik. Vägen är 1.5 km lång och 15 meter bred. Man räknar med en kostnad på 80 kr per m2. Efter asfalteringen ska vägen även målas med mittlinjer. Dessa är 100 cm långa och 15 cm breda och målas med 50 cm mellanrum. Färgen kostar 65 kr/m2. Hur stor kostnad bör staden budgetera för?
Vi börjar med att beräkna arean för vägen. Eftersom det är en raksträcka kan den ses som en rektangel med basen 1.5 km och höjden 15 meter.
Det går 1000 meter på en kilometer så basen på rektangeln blir 1.5⋅1000=1500 meter. Det betyder att arean är