{{ 'ml-label-loading-course' | message }}
{{ toc.name }}
{{ toc.signature }}
{{ tocHeader }} {{ 'ml-btn-view-details' | message }}
{{ tocSubheader }}
{{ 'ml-toc-proceed-mlc' | message }}
{{ 'ml-toc-proceed-tbs' | message }}
Lektion
Övningar
Rekommenderade
Tester
Ett fel uppstod, försök igen senare!
Kapitel {{ article.chapter.number }}
{{ article.number }}. 

{{ article.displayTitle }}

{{ article.intro.summary }}
Visa mindre Visa mer expand_more
{{ ability.description }} {{ ability.displayTitle }}
Inställningar & verktyg för lektion
{{ 'ml-lesson-number-slides' | message : article.intro.bblockCount }}
{{ 'ml-lesson-number-exercises' | message : article.intro.exerciseCount }}
{{ 'ml-lesson-time-estimation' | message }}
För att beskriva världen runt omkring sig använder man bl.a. geometriska former. En vigselring kan exempelvis ses som en cirkel och väggarna i ett rum kan ses som rektanglar. När man arbetar med sådana figurer är det bekvämt med formler för att beräkna olika egenskaper. Man kanske vill beräkna omkretsen på ringen för att bestämma hur mycket guld som kommer att behövas eller beräkna väggarnas area för att uppskatta hur mycket tapet man måste köpa.
Regel

Kvadrat

En kvadrat är en fyrhörning där alla sidor är lika långa och alla vinklar är räta. Omkretsen och arean bestäms med längden på sidan,
Regel

Rektangel

I rektanglar är motstående sidor lika långa och alla vinklar är räta. Omkretsen och arean beräknas med dess sidlängder, och
Regel

Triangel

En triangels omkrets beräknas med längden av dess sidor: och För att bestämma arean måste man även känna till höjden, dvs. det vinkelräta avståndet från en av sidorna till motstående hörn.
Regel

Cirkel

En cirkel är en geometrisk figur där alla punkter på randen är lika långt från cirkelns mitt. Detta avstånd kallas radie och används både när man beräknar omkretsen och arean.
Regel

Romb

En romb är en fyrhörning där alla sidor är lika långa, men vinklarna mellan sidorna måste inte nödvändigtvis vara räta.
Regel

Parallellogram

I en parallellogram är motstående sidor alltid parallella och lika långa, men vinklarna mellan sidorna behöver inte vara räta.

Exempel

Beräkna omkretsen och arean

fullscreen

Pål ska bygga ett fönster med utseende och mått som i bilden.

För att bestämma hur mycket material som behövs till listerna runt fönstret beräknar han omkretsen och för att veta hur mycket glas han behöver beräknar han arean. Vilka värden får han? Avrunda till värdesiffror.

Visa Lösning expand_more

För att enklare kunna utföra beräkningarna delar vi upp fönstret i två delar: en kvadrat och en halvcirkel.

Vi ser att cirkelns diameter är samma som sidan på kvadraten, vilket innebär att radien är hälften så lång, alltså cm.

Exempel

Omkrets

Omkretsen runt fönstret består av tre sidor från kvadraten och en halvcirkel. Vi beräknar först omkretsen för en hel cirkel, vilket ger cm. Delar vi sedan med får vi omkretsen för vår halvcirkel.
Vi lägger till sist ihop denna längd med tre av kvadratens sidor och avrundar till värdesiffror.
Fönstrets omkrets är alltså ungefär cm.
Exempel

Area

Arean för fönstret får man genom att lägga ihop arean för kvadraten med den för halvcirkeln. Kvadraten har sidan cm, vilket ger arean
Arean för halvcirkeln får vi genom att beräkna arean för hela cirkeln, alltså cm och dela den med :
Vi lägger ihop de två areorna för att få fönstrets totala area:
Metod

Omvandla längdenheter

Ibland kan man vilja byta enhet när man ska ange en längd. Exempelvis är det lämpligare att ange avstånd mellan två städer i km eller mil istället för centimeter. Genom att multiplicera eller dividera med ett visst antal gånger kan man växla mellan de vanligaste längdenheterna.

Omvandla langdenheter.svg
I figuren kan man t.ex. se att man ska dividera med för att omvandla från centimeter till decimeter. Det beror på att det går cm på dm. Av samma anledning multiplicerar man med när man går från decimeter till centimeter. Exempelvis kan längden cm alltså skrivas om som
De tomma rutorna mellan meter och kilometer beror på att det inte finns några vanliga längdenheter mellan dessa enheter.
Metod

Omvandla areaenheter

Om storleken på en lägenhet är angiven i kvadratcentimeter vill man förmodligen omvandla den till kvadratmeter, som är det man oftast använder. Genom att multiplicera eller dividera med ett visst antal gånger kan man växla mellan de vanligare areaenheterna.

Omvandla areaenheter.svg
Exempelvis går det cm dm När man går från kvadratcentimeter till kvadratdecimeter måste man därför dividera med På motsvarande sätt multiplicerar man med när man omvandlar från kvadratdecimeter till kvadratcentimeter. Exempelvis kan arean cm alltså skrivas om till
Av de givna areaenheterna är ar (a) och hektar (ha) mindre vanliga och används främst inom lantmäteri.

Exempel

Vad blir den totala kostnaden?

fullscreen

En stad planerar att planerar att asfaltera om en s.k. flygraka. Det är en bredare väg för biltrafik som i nödfall kan användas som start- och landningsbana för mindre flygtrafik. Vägen är km lång och meter bred. Man räknar med en kostnad på kr per Efter asfalteringen ska vägen även målas med mittlinjer. Dessa är cm långa och cm breda och målas med cm mellanrum. Färgen kostar Hur stor kostnad bör staden budgetera för?

Visa Lösning expand_more

Vi börjar med att beräkna arean för vägen. Eftersom det är en raksträcka kan den ses som en rektangel med basen km och höjden meter.

Det går meter på en kilometer så basen på rektangeln blir meter. Det betyder att arean är
Vi multiplicerar detta med kr för att beräkna den totala kostnaden för asfalteringen:
Nu beräknar vi hur stor en av mittlinjerna är.
Arean för mittlinjen blir
Men priset är ju angivet per kvadratmeter. För att omvandla från enheten till dividerar vi med :
Men hur många streck får det plats på vägen? Det är cm mellan varje streck och varje streck är cm. Det betyder att varje streck har cm omålad väg till höger eller vänster. Ett streck samt en omålad sektion upptar alltså totalt cm, dvs. m. Vi beräknar hur många sådana sträckor det får plats på den km långa vägen genom att dividera meter med m.
Det blir alltså totalt streck som ska målas så deras totala area blir Detta multiplicerar vi med priset per kvadratmeter: Till sist lägger vi ihop de två priserna för att få den totala kostnaden:
Staden bör alltså budgetera ca kr för omasfalteringen.
Laddar innehåll