Logga in
| | 5 sidor teori |
| | 14 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
En sammansatt funktion f(g(x)) kan deriveras genom att man bestämmer derivatorna för den yttre och inre funktionen separat, och sedan multiplicerar ihop dem. Exempelvis deriverar man f(g(x))=(2x-6)^4 genom att multiplicera ihop f'(g(x))=4(2x-6)^3 och g'(x)=2. Denna regel kallas för kedjeregeln och kan bland annat skrivas på följande två sätt.
df/dx=df/dg*dg/dx
Eftersom f'(g(x)) och dfdg är derivatan av den yttre funktionen brukar dessa kallas för yttre derivata. På motsvarande sätt benämns g'(x) och dgdx som inre derivata.
Förläng med g(x+h)-g(x)
Dela upp bråk
lim _(x → a)f(x)* g(x)=lim _(x → a)f(x)* lim _(x → a)g(x)
Det högra gränsvärdet motsvarar den inre derivatan, uttryckt med derivatans definition, så likheten kan skrivas som D(f(g(x)))=lim _(h → 0)f(g(x+h)) - f(g(x))/g(x+h)-g(x)* g'(x). Nu återstår bara att visa att det vänstra gränsvärdet är lika med den yttre derivatan, f'(g(x)). Det kan man göra genom att skriva om gränsvärdet så att det motsvarar definitionen för f'(g(x)). Den högra termen i täljaren är redan korrekt, men övriga delar behöver skrivas om. Man gör nu följande ersättning i nämnaren: g(x+h)-g(x)=k. Notera att g(x+h)-g(x) närmar sig 0 när h→0, eftersom de två termerna då går mot samma värde. När man ersätter nämnaren med k är det därför viktigt att man även byter ut h→0 mot k→0, så att nämnaren närmar sig 0 även efter ersättningen. I samband med detta adderas g(x)-g(x) till argumentet i funktionen f i täljarens vänstra term, med syftet att sätta in k även där.
a = a+ g(x)- g(x)
Omarrangera termer
g(x+h)-g(x)= k
Dessa ersättningar ger D(f(g(x)))=lim _(k → 0)f(g(x)+k) - f(g(x))/k* g'(x). Man kan nu se att gränsvärdet motsvarar den yttre derivatan, f'(g(x)), uttryckt med derivatans definition. Vid insättning får man till sist kedjeregeln: D(f(g(x)))=f'(g(x))* g'(x).
För att bestämma y'(5) måste vi derivera y(x). Eftersom funktionen är sammansatt av den yttre funktionen y=u^3 och den inre funktionen u=4x-7 använder vi kedjeregeln.
Derivera funktion
D(u^n) = n u^(n-1)* D(u)
Delar av instruktionen D(u^n) = n u^(n-1)* D(u) känner vi igen sedan tidigare, som deriveringsregeln för potensfunktioner. Den återkommer här eftersom den yttre funktionen i detta fall är just en potensfunktion — då bestäms den yttre derivatan med deriveringsregeln för potensfunktioner och multipliceras sedan med den inre derivatan.
Notera att hela den inre funktionen hanteras som en variabel när den yttre funktionen deriveras, oavsett hur funktionsuttrycket ser ut. Vi fortsätter genom att derivera den inre funktionen term för term.
Derivera term för term
D(a) = 0
D(ax) = a
Multiplicera faktorer
Derivatan av y(x) är alltså 12(4x-7)^2. Nu sätter vi in x=5 i detta uttryck för att bestämma y'(5).
x= 5
Multiplicera faktorer
Subtrahera term
Slå in på räknare
Vi kan nu konstatera att y'(5)=2028.
Ibland behöver man bestämma hastigheten för hur exempelvis en area eller volym förändras vid en viss tidpunkt, givet information om hur något tätt sammanlänkat, t.ex. en radie, förändras. För att bestämma en sådan förändringshastighet kan man börja med att formulera ett samband mellan olika derivator med hjälp av kedjeregeln. Man kan bl.a. lösa följande uppgift på det sättet:
En vattenballong fylls med vatten. När vattenballongens radie är 10cm ökar radien med hastigheten 1.cm /s.. Hur snabbt ökar volymen per sekund vid detta tillfälle?
Derivera med avseende på r
D(ax^n) = a* nx^(n-1)
Förenkla kvot
Nu kan man sätta in r = 10 i denna derivata för att bestämma hur snabbt volymen ökar när radien är precis 10cm.
r= 10
Beräkna potens
Multiplicera faktorer
Volymen ökar alltså med 400π .cm^3 /cm. när radien är 10cm.
dV/dr= 400π och dr/dt= 1
Slå in på räknare
Avrunda till 3 gällande 31siffrasiffror
Vattenflödet är alltså cirka 1 260 .cm^3 /s..
Utan att bestämma varken f(x) eller g(x), beräkna värdet av h'(1,5) approximativt med hjälp av figuren, givet följande.
För att kunna använda graferna för att bestämma h'(x) behöver vi först hitta ett uttryck för h'(x) som beror på funktionerna f(x) och g(x). Vi hittar detta uttryck genom att derivera funktionen h(x) med hjälp av kedjeregeln.
När vi sätter in x=1,5 får vi h'(1,5) = f'(g(1,5))* g'(1,5). Faktorn f'(g(1,5)) betyder att vi sätta in funktionsvärdet g(1,5) i derivatan f'(x). Ur grafen till funktionen g(x) avläser vi nu det funktionsvärde som motsvarar g(1,5).
Vi avläser att g(1,5)≈ 2,5. Vi sätter nu in detta i vårt uttryck och får h'(1,5) ≈ f'(2,5)* g'(1,5). Vi gör nu en uppskattning av g'(1,5), dvs. hur stor lutningen är för funktionen g(x) när x=1,5, med hjälp av en tangent till g(x) i x = 1,5.
Derivatan g'(1,5) har samma värde som lutningen för tangenten. Vi bestämmer lutningen enligt g'(1,5) = Δ y/Δ x≈ -2/2=- 1. Vi sätter även in detta och får då hittills derivatan h'(1,5) ≈ f'(2,5)* (- 1). Nu fortsätter vi med att bestämma värdet av f'(2,5), vilket vi gör grafiskt genom att bestämma lutningen för funktionen f(x) då x=2,5.
Vi finner att grafen till f(x) i x=2,5 är parallell med x-axeln och har alltså lutningen 0. Detta ger oss att h'(1,5) ≈ 0* (- 1) vilket förenklat blir h'(1,5) ≈ 0.
Vi gör här på samma sätt som i föregående deluppgift, men med ett annat funktionsuttryck. Vi bestämmer först ett uttryck för derivatan av funktionen h(x) = g(f(x)) genom att derivera med kedjeregeln.
Vi sätter in x=1,5 i uttrycket för derivatan och får h'(1,5) = g'(f(1,5))* f'(1,5). Vi använder grafen till f(x) för att bestämma värdet av f(1,5).
Vi finner att f(1,5)≈ 1,5. Insatt i derivatan får vi då h'(1,5) ≈ g'(1,5)* f'(1,5). Värdet av g'(1,5) bestämde vi i föregående deluppgift och det är g'(1,5)≈ -1. Med det insatt i uttrycket för derivatan får vi h'(1,5) ≈ (- 1)* f'(1,5). Vi bestämmer nu värdet för f'(1,5) genom att grafiskt bestämma lutningen för funktionen f(x) då x=1,5.
När vi bestämmer tangentens lutning får vi att k=Δ y/Δ x≈ 3/1,5 = 2. När vi sätter in detta får vi att derivatan blir h'(1,5) ≈ (- 1)* 2, alltså h'(1,5) ≈ - 2.
En nedåtvänd kon med lika stor diameter som höjd är delvis fylld med vatten. Ur den rinner vatten med hastigheten 1,0.liter /min.. Med vilken hastighet förändras vattennivån då den är 15cm? Svara med två gällande siffror.
Det som efterfrågas är hur vattennivån förändras med tiden. Alltså derivatan av höjden med avseende på tiden: dh/dt. Vi har inte ett uttryck för höjden som vi kan derivera, men vi har fått lite annan information, t.ex. hur volymen förändras med tiden, dV/dt. Volymen beror av höjden som i sin tur beror av tiden. Det betyder att volymen V är en sammansatt funktion och kan deriveras med kedjeregeln: dV/dt=dV/dh*dh/dt Här ingår förändringsfaktorn dh/dt som vi söker. Volymen minskar med 1,0.liter /min. och eftersom 1 liter är lika med 1 dm^3 är dV/dt=-1 .dm^3 /min.. För att bestämma dV/dh behöver vi ett uttryck för vattenvolymen med avseende på höjden. Volymen av en kon ges av V=π r^2 * h/3, där r är radien och h är höjden. Vi vet att konens diameter, 2r, är lika stor som höjden, h. Det betyder att r=h/2. Vi sätter in detta i volymformeln.
Nu kan vi derivera denna funktion med avseende på höjden, h.
Nu sätter vi in detta samt dV/dt i uttrycket för kedjeregeln vi tog fram tidigare. Eftersom det frågas efter hur vattennivån förändras när den är 15cm sätter vi in den höjden. Förändringen dV/dt är angiven i .dm^3 /min,. alltså bör vi ange höjden i dm för att enheterna ska stämma överens.
Derivatan är negativ så vattennivån minskar med ungefär 0,57 .dm /min.. Eftersom vattennivån anges i cm i uppgiften väljer vi att konvertera enheten till cm/min. 0,57dm är lika med 5,7cm så vattennivån minskar med 5,7 .cm /min. när den är 15cm.
Anita har nyss vunnit SM i att sticka snabbt. När hon stickade som snabbast använde hon garn i den svindlande hastigheten 10 .m /min.. Just då minskade radien för garnnystanet, som hade formen av ett klot, med 0,1 .cm /min.. Givet att garntråden hade diametern 0,4 cm, hur stor var radien på hennes nystan då hon stickade som snabbast? Du får anta att garnnystanet var perfekt packat, alltså att det inte fanns några tomma utrymmen i det.
Vi ska beräkna garnnystanets radie i tidpunkten Anita stickade som snabbast. För att göra det börjar vi med att reda ut vad mer vi vet gäller vid denna tidpunkt:
Första punkten anger hur radien förändras med tiden när Anita stickar som snabbast. Detta innebär att det i sammanhanget måste finnas en funktion för radien som beror av tiden: r(t). Med andra och tredje punkten kan vi bestämma hur nystanets volym förändras med tiden när Anita stickar som snabbast, förutsatt att tråden är cylinderformad. Om så är fallet kan vi nämligen säga att hon använder volymen motsvarande en 10m lång cylinder med diametern 0,4cm varje minut. Hur stor denna volym är bestämmer vi med volymformeln för en cylinder, där vi sätter in radien 0,2cm samt höjden 1 000cm.
När Anita stickar som snabbast minskar alltså nystanets volym med 40π .cm^3 /min,. dvs. vi får att dV/dt=-40π.cm^3 /min.. Att vi får en förändringshastighet som beskriver hur volymen beror av tid innebär också att det i sammanhanget måste finnas en funktion som beskriver hur volymen beror av tiden: V(t). Att nystanet är klotformat ger oss att dess volym även beror av radien enligt volymformeln för ett klot: V(r)=4π r^3/3. Garnnystanets volym beror alltså på radien, som i sig beror av tiden. Det ger oss den sammansatta funktionen V(t)=V(r(t)). Deriverar man denna med kedjeregeln får man dV/dt = dV/dr *dr/dt. Vi har redan värden på dV/dt och dr/dt, och vi kan få ett uttryck för dV/dr genom att derivera V(r).
Nu sätter vi in detta uttryck samt värdena vi känner till i sambandet med de tre förändringshastigheterna. Då får vi en ekvation där r, som vi söker, är den enda okända.
Eftersom en längd inte kan vara negativ kan vi bortse från den negativa lösningen och konstatera att nystanets radie var 10cm när Anita stickade som snabbast.