Logga in
Lektionen fokuserar på konsten att skissa grafer med hjälp av derivata. Den tar upp hur man bestämmer stationära punkter, löser ekvationer och markerar punkter i ett koordinatsystem. Sidan förklarar också hur man använder första- och andraderivatan för att avgöra punkternas karaktär och skissar grafen. Det finns detaljerade exempel och förklaringar som gör det möjligt för användaren att förstå och tillämpa dessa metoder. Mathleaks erbjuder en digital plattform som gör det enkelt att studera matematik online.
| | 4 sidor teori |
| | 8 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
När man skissar grafer vill man veta hur de ser ut i stora drag. Man är alltså inte intresserad av att veta samtliga punkter en graf går igenom utan bara dess generella utseende. Det är dock nödvändigt att bestämma de stationära punkternas koordinater och karaktär för att veta var grafen vänder.
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
En funktions första- och andraderivata kan användas för att skissa funktionens graf, där förstaderivatan används för att bestämma var funktionen har stationära punkter och andraderivatan för att avgöra punkternas karaktär. Man kan t.ex. skissa grafen till funktionen f(x)=0,5x^4+ x^33-3x^2 med denna metod.
Derivera funktion
D(ax^n) = a* nx^(n-1)
D(x^n/a) = nx^(n-1)/a
f'(x)= 0
Omarrangera ekvation
Bryt ut x
Använd nollproduktmetoden
Den första ekvationen ger direkt ett av derivatans nollställen, x=0, och den andra ekvationen kan lösas med pq-formeln. Den måste dock skrivas om på pq-form först.
.VL /2.=.HL /2.
Använd pq-formeln: p = 0,5, q= -3
Beräkna kvot
Beräkna potens
a-(- b)=a+b
Addera termerna
Beräkna rot
Ange lösningar
Övriga nollställen till derivatan är x=-2 och x=1,5. Funktionen har alltså stationära punkter där x är -2, 0 och 1,5.
| x | 0,5x^4+x^3/3-3x^2 | f(x) |
|---|---|---|
| -2 | 0,5* ( -2)^4+( -2)^3/3-3*( -2)^2 | ~ -6,7 |
| 0 | 0,5* 0^4+0^3/3-3 * 0^2 | 0 |
| 1,5 | 0,5 * 1,5^4+1,5^3/3-3 * 1,5^2 | ~ -3,1 |
De tre stationära punkterna har alltså de ungefärliga koordinaterna (-2;-6,7), (0,0) och (1,5;-3,1). Första steget i att skissa grafen till funktionen är att markera dessa punkter i ett koordinatsystem.
Derivera funktion
D(ax^n) = a* nx^(n-1)
D(x^n) = nx^(n-1)
D(ax) = a
Andraderivatan är alltså f''(x)=6x^2+2x-6, och genom att sätta in x-värdena från respektive stationär punkt beräknas andraderivatan i dem.
| x | 6x^2+2x-6 | f''(x) | Tecken |
|---|---|---|---|
| -2 | 6( -2)^2+2( -2)-6 | 14 | + |
| 0 | 6 * 0^2+2* 0-6 | -6 | - |
| 1,5 | 6 * 1,5^2+2* 1,5-6 | 10,5 | + |
I två av punkterna, där x är -2 och 1,5, ser man att andraderivatan är positiv. Det innebär att dessa är minimipunkter. Den stationära punkten i x=0 är istället en maximipunkt eftersom andraderivatan är negativ där. Detta markeras i koordinatsystemet.
Notera att om andraderivatan blir 0 för något x-värde så vet man inte vilken karaktär den stationära punkten har utan man måste undersöka det med teckentabell.
f(x)= 0
Omarrangera ekvation
Bryt ut x^2
Använd nollproduktmetoden
(I): sqrt(VL)=sqrt(HL)
(I): Beräkna rot
Funktionen skär alltså x-axeln vid x=0. Övriga nollställen får man genom att lösa den andra ekvationen, t.ex. genom att skriva den på pq-form och lösa med pq-formeln.
VL * 2=HL* 2
Använd pq-formeln: p = 2/3, q= -6
a/c/b= a/b* c
Förkorta med 2
a-(- b)=a+b
Ange lösningar
Slå in på räknare
Funktionen kommer alltså skära x-axeln där x är 0, ca -2,8 och ca 2,1, vilket nu kan markeras i koordinatsystemet.
Skissa grafen till funktionen f(x) med hjälp av teckentabellen.
| x | -4 | -1 | 2 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| f'(x) | - | 0 | + | 0 | - | 0 | - |
| f(x) | -27 | 20 | 6 |
Sedan färdigställer vi teckentabellen. En positiv derivata betyder växande funktion och negativ derivata innebär avtagande funktion.
| x | -4 | -1 | 2 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| f'(x) | - | 0 | + | 0 | - | 0 | - |
| f(x) | ↘ | -27 | ↗ | 20 | ↘ | 6 | ↘ |
Funktionen har alltså en minimipunkt i (-4, -27), en maximipunkt i (-1, 20) och en terrasspunkt i (2,6). Vi ritar ut punkterna och "skissar karaktären" för grafen runt punkten.
Eftersom vi inte har något funktionsuttryck kan vi inte ta reda på någon mer information om grafen, som funktionens nollställen eller skärningspunkt med y-axeln, så vi får gissa oss fram till ungefär hur den ser ut i övrigt när vi kopplar samman punkterna.
Skissa grafen till f(x)=0,2x^3+4 med derivata.
Första steget är att derivera funktionen.
Derivera funktion
D(ax^n) = a* nx^(n-1)
D(a) = 0
För att hitta funktionens stationära punkter sätter vi derivatan lika med 0 och löser ekvationen.
f'(x)= 0
Omarrangera ekvation
.VL /0,6.=.HL /0,6.
sqrt(VL)=sqrt(HL)
Beräkna rot
Derivatan har en dubbelrot i x=0. I punkten med detta x-värde har funktionen alltså en stationär punkt.
Vi bestämmer y-koordinaten för den stationära punkten genom att sätta in x = 0 i funktionen f(x).
x= 0
Beräkna potens
Multiplicera faktorer
Addera termerna
Funktionen har en stationär punkt med koordinaterna (0,4). Vi markerar denna punkt i ett koordinatsystem.
För att avgöra vilken typ av stationär punkt vi har hittat bestämmer vi andraderivatans tecken i punkten. Vi börjar med att ta fram funktionens andraderivata genom att derivera förstaderivatan.
Vi sätter nu in x-värdet 0 i f''(x) för att avgöra andraderivatans tecken i punkten.
Andraderivatan är lika med 0 i den stationära punkten. Det innebär att vi inte kan veta vilken typ av stationär punkt det är utan vi behöver undersöka det med en teckentabell. Vi undersöker förstaderivatans tecken för ett x-värde som är mindre respektive större än 0. Vi kan t.ex. välja x = -1 och x = 1.
| x | 0,6x^2 | f'(x) | Tecken |
|---|---|---|---|
| -1 | 0,6* ( -1)^2 | 0,6 | + |
| 1 | 0,6* 1^2 | 0,6 | + |
Derivatan är positiv både till vänster och höger om x=0. Vi fyller i detta i en teckentabell och skriver samtidigt in hur funktionen ser ut.
| x | 0 | ||
|---|---|---|---|
| f'(x) | + | 0 | + |
| f(x) | ↗ | Ter. | ↗ |
Vi kan konstatera att den stationära punkten måste vara en terrasspunkt eftersom grafen har positiv lutning på båda sidor om den, och markerar detta i koordinatsystemet.
Vi vet nu ungefär hur grafen kommer att se ut runt terrasspunkten, men för att få en bättre idé om hur den ser ut på andra ställen undersöker vi också var den skär x-axeln. För att ta reda på det bestämmer vi funktionens nollställe genom att likställa f(x) med 0 och lösa ekvationen.
f(x)= 0
Omarrangera ekvation
.VL /0.2.=.HL /0.2.
VL-20=HL-20
sqrt(VL)=sqrt(HL)
Funktionen skär alltså x-axeln där x är ca -2,7. Vi markerar detta i koordinatsystemet.
Till sist skissar vi grafen till funktionen f(x)=0,2x^3+4, dvs. en kurva som har terrasspunkt i (0,4) och som skär x-axeln i ca (-2,7;0).
Skissa grafen till funktionen f(x) med hjälp av teckentabellen.
| x | -1 | 0 | 1 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| f'(x) | - | 0 | + | 0 | - | 0 | + |
| f(x) | - 1 | 0 | - 1 |
Vi bestämmer först storleken på koordinatsystemet. Vi har tre intressanta punkter, i x=- 1, x=0 och x=1. Vi vill dock även kunna se hur grafen beter sig till vänster och höger om dessa. Vi gör därför koordinatsystemet lite större och ritar x-axeln från -2 till 2. Lägsta och högsta y-värdet är -1 respektive 0, så med samma resonemang ritar vi y-axeln från - 2 till 1.
När derivatan är positiv växer funktion och när derivatan är negativ avtar den. Vi använder detta för att färdigställa teckentabellen med pilar som visar om funktionen växer eller avtar.
| x | -1 | 0 | 1 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| f'(x) | - | 0 | + | 0 | - | 0 | + |
| f(x) | ↘ | - 1 | ↗ | 0 | ↘ | - 1 | ↗ |
Följer man lutningen på funktionen ser man att den har en minimipunkt i (-1, -1), en maximipunkt i (0,0) och ytterligare en minimipunkt i (1,- 1). Vi markerar punkterna i ett koordinatsystem och sätter bågar uppåt eller neråt för att för att visa grafens karaktär runt punkterna.
Hade vi känt till funktionsuttrycket för f(x), så hade vi kunnat hitta några fler punkter på grafen, t.ex. dess nollställen. Nu har vi inte det, men vi vet i alla fall att det inte finns några fler stationära punkter och att den därför inte kommer att byta riktning på några andra ställen än de vi har markerat. Vi skissar en ungefärlig graf som kopplar samma punkterna.
För att bestämma funktionens stationära punkter behöver vi känna till dess derivata eftersom den är 0 där.
Nu löser vi f'(x)=0 för att hitta derivatans nollställen.
Vi ser att funktionen har stationära punkter i x=- 1 och x=1. Sätter vi in dessa i funktionen f(x) kan vi bestämma det motsvarande y-värdet.
| x | x^3-3x | f(x) |
|---|---|---|
| - 1 | ( - 1)^3-3( - 1) | 2 |
| 1 | 1^3-3* 1 | - 2 |
De stationära punkterna är (- 1,2) och (1,- 2). Vi kan bestämma de stationära punkternas karaktär med andraderivata. Vi deriverar därför en gång till.
Nu bestämmer vi andraderivatans tecken genom att sätta in de stationära punkternas x-värden.
| x | 6x | f''(x) | Tecken |
|---|---|---|---|
| - 1 | 6( - 1) | - 6 | - |
| 1 | 6* 1 | 6 | + |
I den första stationära punkten är andraderivatan negativ vilket betyder att funktionen är en maximipunkt. I den andra stationära punkten är andraderivatan däremot positiv så detta måste vara en minimipunkt.
Funktionens nollställen kan bestämmas genom att likställa f(x) med 0 och lösa ut x.
Funktionen har nollställen i x=0, xsqrt(3) samt - xsqrt(3).
Skissa andragradsfunktionen f(x)=x^2-2x-3 med hjälp av derivata.
För att kunna skissa andragradsfunktionen måste vi bestämma och klassificera dess extrempunkt. Vi ser att x^2-termen har en positiv koefficient så extrempunkten är en minimipunkt. Med derivata kan vi bestämma minimipunktens x-koordinat.
Genom att bestämma derivatans nollställe kan vi ta reda på minimipunktens x-koordinat.
Funktionen har alltså en minimipunkt i x=1. Sätter vi in denna x-koordinat i f(x) kan vi bestämma det motsvarande y-värdet: f(1)=1^2-2* 1-3=- 4. Funktionen har konstanten - 3 vilket innebär att den skär y-axeln i (0,- 3). Vi markerar punkterna i ett koordinatsystem.
För att skissen ska bli bra beräknas även funktionens nollställen genom att lösa ekvationen f(x)=0.
Funktionen skär x-axeln i (- 1,0) och (3,0). Vi markerar även dessa i koordinatsystemet.
Nu kan vi skissa kurvan genom att binda ihop punkterna.
Skissa grafen till f(x)=12x-x^2/2-x^3/3.
Vi börjar med att bestämma funktionens derivata så att vi kan använda den för att bestämma funktionens stationära punkter.
Nu likställer vi derivatan med 0 och löser ut derivatans nollställen med pq-formeln.
Funktionen har stationära punkter i x=- 4 och x=3. Vi bestämmer motsvarande funktionsvärden genom att sätta in de stationära punkternas x-värden i f(x).
| x | 12x-x^2/2-x^3/3 | f(x) |
|---|---|---|
| - 4 | 12( - 4)-( - 4)^2/2-( - 4)^3/3 | ~ - 34,7 |
| 3 | 12* 3-3^2/2-3^3/3 | 22,5 |
För att kunna skissa tredjegradsfunktionen måste vi även bestämma de stationära punkternas karaktär. Vi kan göra detta med hjälp av andraderivata.
Genom att bestämma andraderivatans tecken i de stationära punkternas x-värden kan vi bestämma deras karaktär.
| x | - 1-2x | f''(x) | Tecken |
|---|---|---|---|
| - 4 | - 1-2( - 4) | 7 | + |
| 3 | - 1-2* 3 | - 7 | - |
Andraderivatan är positiv i den första stationära punkten och negativ i den andra. Det betyder att den första stationära punkten är en minimipunkt och att den andra är en maximipunkt. Vi markerar extrempunkterna och skissar deras karaktär.
Nu skulle vi kunna bestämma funktionens nollpunkter eller några andra punkter på grafen för att hjälpa oss rita den, men de stationära punkter vi har nu räcker. Vi skissar alltså grafen genom att binda ihop de stationära punkterna.