Logga in
| 8 sidor teori |
| 15 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Ibland vill man bestämma värdet av en integral som inte enkelt kan beräknas genom att summera areor av kända figurer. Om man känner till funktionsuttrycket kan integralen beräknas algebraiskt med en av funktionens primitiva funktioner.
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
Genom att ändra på den övre gränsen kommer områdets area att förändras. För en given funktion f kommer arean på området mellan koordinataxlarna och f(t) enbart att bero på den övre integrationsgränsen. Genom att låta den vara x kan man definiera en areafunktion,
Integralen av en funktion f(x), på intervallet a≤x≤b, kan beräknas med någon av funktionens primitiva funktioner F(x). För att beräkna integralen bestämmer man differensen av den primitiva funktionens värde för den övre integrationsgränsen och motsvarande värde för den undre gränsen.
b=6 och a=2
Beräkna potens
Multiplicera faktorer
Ta bort parentes & byt tecken
Addera och subtrahera termer
Först bestämmer man en primitiv funktion till integranden, dvs. till den funktion som ska integreras.
Bestäm en primitiv funktion
D-1(axn)=n+1axn+1
D-1(a)=ax
Förenkla kvot
Nu sätts integrationsgränserna in i den primitiva funktionen och man beräknar differensen.
∫abf(x)dx=[F(x)]ab
[F(x)]13=F(3)−F(1)
Förenkla potens & produkt
Ta bort parentes & byt tecken
Addera och subtrahera termer
Börja med att hitta en primitiv funktion till funktionen inuti integranden. Använd den för att beräkna integralen.
Bestäm en primitiv funktion
D-1(ekx)=kekx
D-1(a)=ax
∫abf(x)dx=[F(x)]ab
[F(x)]05=F(5)−F(0)
Multiplicera faktorer
a0=1
Slå in på räknare
Avrunda till närmaste heltal
Man kan använda räknaren för att numeriskt beräkna en bestämd integral på ett intervall. Man trycker då på knappen MATH och bläddrar ner till 9:fnInt(
. Tryck ENTER.
Därefter skriver man, separerat med kommatecken, i följande ordning.
Avsluta med ENTER. Räknaren ger då integralens värde.
Arean mellan två kurvor kan beräknas genom att man subtraherar integralen av den övre funktionen med den undre. Om integralerna har samma gränser kan de läggas ihop till en enda integral.
A=∫ab(f(x)−g(x))dx
Den här regeln gäller alltid, men härledningen ser lite olika ut beroende på hur kurvorna befinner sig i förhållande till x-axeln. Det beror på att man måste ta hänsyn till att integraler för funktioner under x-axeln är negativa.
När kurvorna är på vardera sida om x-axeln kan man inte direkt se på området som differensen mellan två integraler. Istället kan man se det sökta området som summan av areorna mellan kurvorna och x-axeln.
a+(−b)=a−b
Slå ihop integraler
Det sista fallet är om båda kurvorna befinner sig under x-axeln. Här motsvarar istället det sökta området arean mellan g(x) och x-axeln subtraherat med arean mellan f(x) och x-axeln.
a−(−b)=a+b
Omarrangera termer
Slå ihop integraler
Find the point of intersection of both curves. Which function lies above the other?
In order to find the area begin by looking at the point at which both curves intersect in the first quadrant.
g(x)=3−0,5x och f(x)=0,5x2
Ta bort parentes
D-1(a)=ax
D-1(ax)=2ax2
D-1(axn)=n+1axn+1
Förläng med 2
∫abf(x)dx=[F(x)]ab
[F(x)]ab=F(b)−F(a)
Multiplicera faktorer
Beräkna potens
Beräkna kvot
Subtrahera termer
Förläng med 6
Multiplicera faktorer
Subtrahera bråk
Subtrahera termer
Förkorta med 2
När man använder staplar för att uppskatta arean under en kurva kan staplarnas höjd bestämmas på olika sätt. Om höjden bestäms av funktionens lägsta punkt över stapeln kallas det en undersumma.
Om höjden bestäms av funktionens högsta punkt över stapeln kallas det en översumma.
Vi ritar upp de rektanglar som undersumman använder. Eftersom området går från x=0 till x=4 och vi ska få plats med 4 staplar får varje stapel en bredd på 44 = 1. För att det ska vara en undersumma får ingen stapel nå över grafen.
En rektangels area beräknas med bredd gånger höjd. Höjden bestäms genom att sätta in varje rektangels vänstra x-värde i funktionen f(x) = e^x. I bilden visas t.ex. hur rektangel 2 har höjden f(1). Vi gör en tabell för alla rektanglars höjdvärden.
Rektangel | Vänstra x | Höjd |
---|---|---|
1 | 0 | f(0) = e^0 |
2 | 1 | f(1) = e^1 |
3 | 2 | f(2) = e^2 |
4 | 3 | f(3) = e^3 |
Arean för rektangel 1 blir alltså 1* e^0, för rektangel 2 blir det 1* e^1 osv. Undersumman blir e^0 + e^1 + e^2+ e^3 ≈ 31,2.
Nu ritar vi översumman istället. Bredden är samma som tidigare, men nu får ingen stapel sluta under grafen.
För att få ut varje rektangels höjd är det istället deras högra x-värden som ska användas, eftersom det x-värdet hör till den högsta punkten för varje rektangel.
Rektangel | Högra x | Höjd |
---|---|---|
1 | 1 | f(1) = e^1 |
2 | 2 | f(2) = e^2 |
3 | 3 | f(3) = e^3 |
4 | 4 | f(4) = e^4 |
Nu kan vi beräkna och summera areorna som tidigare. Översumman blir då e^1 + e^2+ e^3 + e^4 ≈ 84,8.
För att beräkna en integral behöver vi en primitiv funktion till integranden f(x) = e^x. Eftersom den funktionen är lika med sin egen derivata måste F(x) = e^x vara en primitiv funktion. Vi använder detta för att beräkna integralens värde.
Integralens värde är alltså ungefär 53,6. Differensen mellan över- och undersumma blir 84,8 - 31,2 = 53,6. Nu räknar vi med avrundade värden, men det ser ut som att differensen blir exakt lika med integralens värde! För att få en förklaring tittar vi närmare på hur differensen bildas i det allmänna fallet, för någon växande funktion f(x). Här representeras undersumman av röda staplar, så att de blå områdena är differensen mellan summorna.
Den första blå rektangeln har då höjden f(x_1) - f(a) och bredden Δ x. Tabellen visar areauttrycket för var och en av de blå rektanglarna.
Rek | Bredd | Höjd | Area |
---|---|---|---|
1 | Δ x | f(x_1) - f(a) | Δ x(f(x_1) - f(a)) |
2 | Δ x | f(x_2) - f(x_1) | Δ x(f(x_2) - f(x_1)) |
3 | Δ x | f(x_3) - f(x_2) | Δ x(f(x_3) - f(x_2)) |
4 | Δ x | f(b) -f(x_3) | Δ x(f(b) -f(x_3)) |
Differensen mellan över- och undersumma får vi genom att lägga ihop dessa blå areor. Vi gör det och förenklar uttrycket.
Översumman minus undersumman blir alltså Δ x( f(b) - f(a)). Eftersom bredden Δ x är 1 i den här uppgiften kan uttrycket förenklas vidare till endast f(b) - f(a). Jämför nu detta med integralkalkylens huvudsats: ∫_a^bf(x) d x = F(b) - F(a). Integralens värde är alltså F(b) - F(a). Detta är inte nödvändigtvis lika med över- och undersummans differens, f(b) - f(a), men i vårt fall blir det så! Vårt f(x) var ju funktionen e^x, som har den speciella egenskapen att vara lika med sin derivata. Därför är f(x) = F(x) = e^x, vilket ger att ∫_a^bf(x) d x = F(b) - F(a) = f(b) - f(a).