Logga in
Denna lektion fokuserar på att bestämma arean mellan två kurvor, en central aspekt av integralkalkyl. Genom att beräkna differensen mellan två integraler kan man bestämma denna area. Detta är särskilt användbart när man hanterar komplexa geometriska former där traditionella metoder för areaberäkning inte är tillämpliga. Till exempel, när man studerar fysik eller ingenjörsvetenskap, kan detta koncept användas för att lösa problem relaterade till rörelse, hastighet och acceleration. Dessutom kan det hjälpa till att förstå och analysera ekonomiska modeller inom finans och ekonomi. Sammantaget är förståelsen av 'arean under grafen' en viktig färdighet inom matematik och dess tillämpningar.
Visa mindre Visa mer expand_more| | 5 sidor teori |
| | 18 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
När en graf ligger ovanför x-axeln kan integralen tolkas som arean mellan grafen och x-axeln. Men gäller samma sak när grafen går under x-axeln?
Sen tidigare är det klart att värdet av en integral, här kallad I, definieras som gränsvärdet av en summa av rektangelareor, uttryckta som f(x) Δ x. En viktig skillnad jämfört med tidigare är dock att funktionsvärdena är negativa när grafen går under x-axeln.
Detta innebär att varje term i summan kommer vara negativ och därmed även integralen. I=lim _(Δ x → 0) ( f(x_1) Δ x + f(x_2) Δ x +... + f(x_n) Δ x) En integral som beskriver ett område under x-axeln kommer alltså få ett negativt värde. Områdets area däremot måste vara ett positivt tal. Så för att uttrycka integralen med hjälp av områdets area måste man byta tecken på arean.
A = - ∫_a^b f(x) dx om f(x) ≤ 0 på [ a ≤ x ≤ b ]Arean mellan två kurvor kan beräknas genom att man subtraherar integralen av den övre funktionen med den undre. Om integralerna har samma gränser kan de läggas ihop till en enda integral.
Om man kallar den övre funktionen f(x), den undre funktionen g(x) och integrationsgränserna a och b får man ∫_a^bf(x) d x - ∫_a^bg(x) d x = ∫_a^b(f(x)-g(x) ) d x . Om f(x) ≥ g(x) mellan gränserna kan arean A alltså beräknas som integralen av differensen mellan f(x) och g(x).
A = ∫_a^b(f(x) - g(x) ) d x
Den här regeln gäller alltid, men härledningen ser lite olika ut beroende på hur kurvorna befinner sig i förhållande till x-axeln. Det beror på att man måste ta hänsyn till att integraler för funktioner under x-axeln är negativa.
När kurvorna är på vardera sida om x-axeln kan man inte direkt se på området som differensen mellan två integraler. Istället kan man se det sökta området som summan av areorna mellan kurvorna och x-axeln.
Kurvan till funktionen g(x) är dock under x-axeln, så integralen blir negativ. Därför måste man byta tecken för att få arean.
a+(- b)=a-b
Slå ihop integraler
Arean mellan kurvorna beräknas alltså på samma sätt när de är på vardera sida om x-axeln.
Det sista fallet är om båda kurvorna befinner sig under x-axeln. Här motsvarar istället det sökta området arean mellan g(x) och x-axeln subtraherat med arean mellan f(x) och x-axeln.
Eftersom kurvorna för g(x) och f(x) är under x-axeln motsvarar deras integraler respektive areor under kurvan, men med omvänt tecken. Alltså måste man byta tecken på båda integralerna innan de subtraheras.
a-(- b)=a+b
Omarrangera termer
Slå ihop integraler
Det spelar alltså ingen roll hur kurvorna befinner sig i förhållande till x-axeln. Arean mellan dem beräknas alltid genom att subtrahera den övre funktionen med den undre och integrera.
Bestäm arean av det markerade området.
För att beräkna arean mellan två kurvor subtraherar man den undre funktionen från den övre och sedan integrerar man differensen. Men här varierar det ju vilken som är överst. Vi måste därför dela upp problemet i två integraler: en för det vänstra området och en för det högra.
Vi känner redan till den vänstra och högra gränsen, men vi måste hitta skärningspunktens x-värde.
Vi likställer funktionsuttrycken och löser ekvationen för att hitta skärningspunktens x-värde.
VL-10=HL-10
VL+x=HL+x
Använd pq-formeln: p = -1, q= -6
- - a/b= a/b
(a/b)^c=a^c/b^c
a-(- b)=a+b
a = 4* a/4
Addera bråk
sqrt(a/b)=sqrt(a)/sqrt(b)
Ange lösningar
Beräkna kvot
Graferna skär alltså varandra när x=-2 och x=3, men vi är enbart intresserade av den högra skärningspunkten, dvs. när x=3. Detta x-värde kommer att vara övre gräns åt det vänstra området och undre gräns åt det högra.
Arean av det vänstra området begränsas av x=0 och x=3. Den övre funktionen är f(x).
Detta betyder att arean kan beräknas med integralen ∫_0^3(f(x)-g(x) ) d x . Vi börjar med att ta fram ett uttryck för integranden som vi kan kalla h(x).
Sätt in uttryck
Ta bort parentes & byt tecken
Förenkla termerna
För att beräkna integralen behöver vi hitta en primitiv funktion till h(x).
Bestäm en primitiv funktion
D^(- 1) (x^n) = x^(n + 1)/n + 1
D^(- 1)(x) = x^2/2
D^(- 1)(a) = ax
Nu när vi har en primitiv funktion kan vi beräkna integralen.
∫_a^b h(x) dx=[H(x)]_a^b
[H(x)]_0^3=H( 3)-H( 0)
Beräkna potens & produkt
Beräkna kvot
Addera termerna
Det vänstra området har alltså arean 13.5 a.e.
Här är g(x) den övre funktionen och ytan begränsas av x=3 och x=4.
Arean kan beräknas med integralen ∫_3^4(g(x)-f(x) ) d x . Vi bestämmer en primitiv funktion till integranden som vi kallar p(x). Men först förenklar vi den.
Sätt in uttryck
Ta bort parentes & byt tecken
Förenkla termerna
Nu bestämmer vi en primitiv funktion till p(x).
Bestäm en primitiv funktion
D^(- 1) (x^n) = x^(n + 1)/n + 1
D^(- 1)(x) = x^2/2
D^(- 1)(a) = ax
Nu integrerar vi!
∫_a^b p(x) dx=[P(x)]_a^b
[H(x)]_3^4=H( 4)-H( 3)
Beräkna potens & produkt
Ta bort parentes & byt tecken
Beräkna kvot
Addera och subtrahera termerna
Arean för det högra området är alltså 643-18.5 a.e.
Den totala arean får vi genom att summera den högra och vänstra arean: 64/3-18.5+13.5≈ 16.3. Områdets totala area är alltså ungefär 16.3 a.e.
Lat f(x)=2x^2-4 och visa att ∫_1^7f(x) d x = ∫_1^3f(x) d x + ∫_3^5f(x) d x + ∫_5^7f(x) d x
Du har f(x)=2x^2−4. För att räkna integralerna behöver du en primitiv funktion. F(x)=2/3x^3-4x Detta betyder att varje bestämd integral kan beräknas som F(b)−F(a). Beräkna hela integralen [1,7]. ∫_1^7f(x) d x =F(7)-F(1) Du räknar värdena.
| F(x)=2/3x^3-4x | |
|---|---|
| F(7) | 2/3*343-28=686/3-84/3=602/3 |
| F(1) | 2/3-4=-10/3 |
Därför kan vi beräkna integralen över intervallet från 1 till 7.
Nu gör du samma sak, men på varje delintervall.
| Värden på den primitiva funktionen | Beräkning | |
|---|---|---|
| ∫_1^3f(x) d x | F(3)=6 F(1)=-10/3 | 6-(-10/3)=28/3 |
| ∫_3^5f(x) d x | F(5)=190/3 F(3)=6 | 190/3-6=172/3 |
| ∫_5^7f(x) d x | F(7)=602/3 [0.5em] F(5)=190/3 | 602/3-190/3=412/3 |
Du får exakt samma värde som för hela intervallet.
Detta visar att integralen kan delas upp i mindre intervall utan att resultatet förändras. Summan av delintegralerna över intervallen [1,3], [3,5] och [5,7] blir samma som integralen över hela intervallet [1,7].
Tre integraler är givna: ∫_0^3f(x) d x =7, ∫_0^1f(x) d x =2, ∫_3^5f(x) d x =6 Beräkna ∫_1^5f(x) d x .
Du använder att integraler kan adderas: ∫_1^5f(x) d x = ∫_1^3f(x) d x + ∫_3^5f(x) d x Du känner inte värdet av ∫_1^3f(x) d x , så du beräknar först detta integral.
Lägg nu ihop integralen från 1 till 3 med integralen från 3 till 5.
Värdet av ∫_1^5f(x) d x är 11.
Det finns ett område mellan kurvorna till f(x)=7x^5-π x och g(x)=7x^5-3π x som har undre gräns x=0 och övre gräns x=b. Bestäm b så att områdets area är lika med π.
Du ska bestämma den övre gränsen för ett område mellan två kurvor, givet att arean för detta område är π. Generellt ges arean av ett område mellan två kurvor, från x=a till x=b, av integralen A= ∫_a^b(f(x) - g(x) ) d x . Detta förutsätter att f(x) ligger ovanför g(x) mellan integrationsgränserna, så om du kan avgöra vilken av de givna funktionerna, f(x)=7x^5-π x och g(x)=7x^5-3π x, som ligger ovanför den andra för x> 0 kan du ställa upp en ekvation med areaformeln ovan som mall. Du ser att det är samma första term i båda funktionsuttrycken, så det är andra termen som avgör hur funktionerna skiljer sig åt. För x> 0 kommer termen 3π x i g(x) vara 3 gånger större än termen π x i f(x). Detta innebär att det kommer subtraheras ett större tal från 7x^5 i g(x) jämfört med i f(x), och att g(x) därför hamnar längre ner i koordinatsystemet jämfört med f(x). Funktionen f(x) är alltså den övre funktionen när x> 0. Nu kan du ställa upp en ekvation. I vänsterledet sätter vi integralen som representerar arean av området och i högerledet sätter du arean vi vill få, π: ∫_0^b(f(x)-g(x) ) d x =π. För att lösa ekvationen börjar du med att förenkla integranden, som du kan kalla h(x).
Ekvationen kan nu skrivas ∫_0^b2π x d x =π. För att kunna beräkna integralen måste du först bestämma en primitiv funktion till h(x)=2π x.
Nu kan du bestämma ett uttryck för integralen med hjälp av integralkalkylens huvudsats och sedan lösa ekvationen.
Eftersom nedre gränsen är 0 så kan inte övre gränsen b vara negativ, så du förkastar b=-1. Detta ger att b=1.
Bestäm den totala arean av de tre markerade områdena.
Du beräknar arean mellan två kurvor genom att subtrahera den undre funktionen från den övre och sedan integrera differensen. Här varierar det dock vilken funktion som är överst, så du delar upp problemet i tre integraler: en för det vänstra området, en för området i mitten och en för det högra området.
Till att börja med bestämmer du gränserna för de tre integralerna genom att bestämma skärningspunkterna mellan graferna.
Du börjar med att bestämma x-värdena där f(x) och p(x) skär varandra genom att likställa funktionsuttrycken och lösa ut x.
Det högra området har alltså övre gräns 7 och undre gräns 2. Du kan se att x=2 även utgör övre gräns för området i mitten. För att bestämma den undre gränsen för detta område kan du likställa h(x) och p(x).
Lösningen x=2 bekräftar att området i mitten har just övre gränsen 2. Den andra lösningen ger oss den undre gränsen, -2. Detta x-värde utgör också övre gräns för det vänstra området. Till sist bestämmer du den undre gränsen för det vänstra området genom att likställa g(x) och p(x).
Det vänstra området har den undre gränsen -5.
Du har nyss visat att det vänstra området begränsas av x=-5 och x=-2, så dessa är våra integrationsgränser. Du kan också se att den övre funktionen är g(x) och den undre p(x).
Detta betyder att arean kan beräknas med integralen
∫_(-5)^(-2)(g(x)-p(x) ) d x .
Du börjar med att ta fram ett uttryck för integranden, som du kan kalla h(x).
För att beräkna integralen behöver du hitta en primitiv funktion till h(x).
Nu när du har en primitiv funktion kan du beräkna integralen.
Det vänstra området har alltså arean 9/2 a.e.
Här är den övre funktionen p(x) och den undre funktionen h(x). Ytan begränsas av x=-2 och x=2.
Detta innebär att arean av området kan beräknas med integralen
∫_(-2)^2(p(x)-h(x) ) d x .
Du kallar integranden för h(x) och bestämmer den.
Nu bestämmer du en primitiv funktion till h(x).
Nu när du har en primitiv funktion kan du beräkna integralen.
Området i mitten har alltså arean 32/3 a.e.
Här har du samma övre funktion som för mitten-området, p(x), men en annan undre funktion, f(x). Områdets gränser är x=2 och x=7.
Du beräknar därför integralen
∫_2^7(p(x)-f(x) ) d x .
Integranden kallar du för h(x), och du bestämmer den genom att sätta in funktonsuttrycken och förenkla.
Nu bestämmer du en primitiv funktion till h(x).
Nu när du har en primitiv funktion kan du beräkna integralen.
Det högra området har alltså arean 125/6 a.e.
Den totala arean får du genom att summera den högra, mittersta och vänstra arean.
Områdets totala area är alltså 36 a.e.
Bestäm arean av det markerade området. Svara med 2 decimaler.
Du ska bestämma arean av ett område som är begränsat av graferna till tre funktioner. Grafen till y = x^2 - 10x + 25 ligger alltid under arean, men för olika delar av området är det y = x + 1 eller y = -1,1x + 9,4 som ligger överst. För att kunna använda regeln för att bestämma arean mellan två kurvor måste vi då dela upp området så att ena grafen ligger överst i det ena delområdet och den andra grafen ligger överst i det andra.
Nu har du två delområden som går över två olika intervall. För att bestämma dessa intervall söker du skärningspunkterna mellan graferna. Du börjar med de två räta linjerna och sätter deras funktionsuttryck lika med varandra.
Slutet på det första intervallet och början på det andra finns alltså vid x = 4. Vi undersöker sedan skärningspunkten mellan andragradsfunktionen y = x^2 - 10x + 25 och y = x + 1.
Här får du två x-värden där graferna skär varandra. Du är dock bara ute efter det lägre värdet x = 3, där y = x + 1 skär andragradskurvan första gången, eftersom det är där det första intervallet börjar. Du fortsätter sedan och undersöker skärningspunkter mellan y = x^2 - 10x + 25 och y = -1,1x + 9,4.
I det här fallet är det x = 6,5 du är intresserad av, där de två graferna skär varandra andra gången. Det ger slutet på det andra intervallet. Du kan nu markera de tre gränserna i figuren.
Nu kan du beräkna areorna för de två delområdena. Du använder formeln för area mellan kurvor,
∫_a^b(f(x) - g(x) ) d x ,
där f(x) är den övre funktionen och g(x) är den undre.
Du börjar med det vänstra området, där y = x + 1 är den övre funktionen och y = x^2 - 10x + 25 är den undre.
Integranden blir då f(x) - g(x) = x + 1 - (x^2 - 10x + 25) Du kallar denna funktion h(x) och och förenklar.
Nu kan du bestämma en primitiv funktion till h(x).
För att till sist bestämma arean mellan kurvorna ställer du upp integralen av h(x) från x = 3 till x = 4.
Arean av det vänstra området är alltså ungefär 2,1667 areaenheter. Du avrundar resultatet till några extra decimaler så att det inte är någon risk för felaktig avrundning när du räknar ut den totala ytan på slutet.
Du fortsätter sedan med det högra området, som ligger mellan y = x^2 - 10x + 25 och y = -1,1x + 9,4.
Du får då en ny integrand, f(x) - g(x) = -1,1x + 9,4 - ( x^2 - 10x + 25 ). Du kallar integranden för p(x) och förenklar.
Du bestämmer sedan en primitiv funktion till p(x).
Det högra området går från x = 4 till x = 6,5, vilket blir våra integrationsgränser. Du ställer upp och beräknar integralen för arean mellan kurvorna.
Arean av det högra området är alltså ungefär 7,6042 areaenheter, där du igen har behållit lite fler decimaler än vad du behöver för att vara på säkra sidan.
För att få den totala arean lägger du bara ihop areorna du har beräkna för delområdena och avrundar till 2 decimaler. 2,1667 + 7,6042 = 9,7709 ≈ 9,77 Det markerade området har alltså arean 9,77 a.e.
Bestäm arean för det område som skapas mellan graferna till funktionerna f(x)=2x^2-3x-1 och g(x)=-2x+2 samt x-värdena 0 och 3.
Du har en area mellan två kurvor och den kan du beräkna med hjälp av integraler. Men först måste du veta vilken funktion som är överst och om det ändras någon gång inom intervallet 0≤ x ≤ 3. Du börjar därför med att likställa funktionsuttrycken för att hitta eventuella skärningspunkter.
Graferna skär varandra på två ställen men du är bara intresserade av den som ligger i intervallet 0≤ x≤ 3 dvs. x=1,5. Nu tar du reda på vilken funktion som är överst på respektive sida genom att välja ett x-värde i varje intervall.
| Funktion | x=1 | x=2 |
|---|---|---|
| f(x)=2x^2-3x-1 | - 2 | 1 |
| g(x)=-2x+2 | 0 | -2 |
Mellan x=0 och x=1,5 är alltså g(x) överst och mellan x=1,5 och x=3 är f(x) överst.
Det betyder att du kan bestämma arean genom att beräkna
∫_0^(1,5)(g(x)-f(x) ) d x + ∫_(1,5)^3(f(x)-g(x) ) d x .
Du beräknar dem var för sig och börjar med att hitta en primitiv funktion till integranden i den första integralen.
Nu integrerar du.
Den första integralen har värdet 3,375. Nu beräknar du den andra på samma sätt och börjar med att ta fram en primitiv funktion till integranden p(x)=f(x)-g(x).
Nu kan du integrera.
Den andra integralens värde är 7,875. Det betyder att områdets sammanlagda area är 3,375+7,875=11,25 a.e.