Logga in
| | 3 sidor teori |
| | 11 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Arean mellan två kurvor kan beräknas genom att man subtraherar integralen av den övre funktionen med den undre. Om integralerna har samma gränser kan de läggas ihop till en enda integral.
Om man kallar den övre funktionen f(x), den undre funktionen g(x) och integrationsgränserna a och b får man ∫_a^bf(x) d x - ∫_a^bg(x) d x = ∫_a^b(f(x)-g(x) ) d x . Om f(x) ≥ g(x) mellan gränserna kan arean A alltså beräknas som integralen av differensen mellan f(x) och g(x).
A = ∫_a^b(f(x) - g(x) ) d x
Den här regeln gäller alltid, men härledningen ser lite olika ut beroende på hur kurvorna befinner sig i förhållande till x-axeln. Det beror på att man måste ta hänsyn till att integraler för funktioner under x-axeln är negativa.
När kurvorna är på vardera sida om x-axeln kan man inte direkt se på området som differensen mellan två integraler. Istället kan man se det sökta området som summan av areorna mellan kurvorna och x-axeln.
Kurvan till funktionen g(x) är dock under x-axeln, så integralen blir negativ. Därför måste man byta tecken för att få arean.
a+(- b)=a-b
Slå ihop integraler
Arean mellan kurvorna beräknas alltså på samma sätt när de är på vardera sida om x-axeln.
Det sista fallet är om båda kurvorna befinner sig under x-axeln. Här motsvarar istället det sökta området arean mellan g(x) och x-axeln subtraherat med arean mellan f(x) och x-axeln.
Eftersom kurvorna för g(x) och f(x) är under x-axeln motsvarar deras integraler respektive areor under kurvan, men med omvänt tecken. Alltså måste man byta tecken på båda integralerna innan de subtraheras.
a-(- b)=a+b
Omarrangera termer
Slå ihop integraler
Det spelar alltså ingen roll hur kurvorna befinner sig i förhållande till x-axeln. Arean mellan dem beräknas alltid genom att subtrahera den övre funktionen med den undre och integrera.
Bestäm arean av det markerade området.
För att beräkna arean mellan två kurvor subtraherar man den undre funktionen från den övre och sedan integrerar man differensen. Men här varierar det ju vilken som är överst. Vi måste därför dela upp problemet i två integraler: en för det vänstra området och en för det högra.
Vi känner redan till den vänstra och högra gränsen, men vi måste hitta skärningspunktens x-värde.
Vi likställer funktionsuttrycken och löser ekvationen för att hitta skärningspunktens x-värde.
VL-10=HL-10
VL+x=HL+x
Använd pq-formeln: p = -1, q= -6
- - a/b= a/b
(a/b)^c=a^c/b^c
a-(- b)=a+b
a = 4* a/4
Addera bråk
sqrt(a/b)=sqrt(a)/sqrt(b)
Ange lösningar
Beräkna kvot
Graferna skär alltså varandra när x=-2 och x=3, men vi är enbart intresserade av den högra skärningspunkten, dvs. när x=3. Detta x-värde kommer att vara övre gräns åt det vänstra området och undre gräns åt det högra.
Arean av det vänstra området begränsas av x=0 och x=3. Den övre funktionen är f(x).
Detta betyder att arean kan beräknas med integralen ∫_0^3(f(x)-g(x) ) d x . Vi börjar med att ta fram ett uttryck för integranden som vi kan kalla h(x).
Sätt in uttryck
Ta bort parentes & byt tecken
Förenkla termerna
För att beräkna integralen behöver vi hitta en primitiv funktion till h(x).
Bestäm en primitiv funktion
D^(- 1) (x^n) = x^(n + 1)/n + 1
D^(- 1)(x) = x^2/2
D^(- 1)(a) = ax
Nu när vi har en primitiv funktion kan vi beräkna integralen.
∫_a^b h(x) dx=[H(x)]_a^b
[H(x)]_0^3=H( 3)-H( 0)
Beräkna potens & produkt
Beräkna kvot
Addera termerna
Det vänstra området har alltså arean 13.5 a.e.
Här är g(x) den övre funktionen och ytan begränsas av x=3 och x=4.
Arean kan beräknas med integralen ∫_3^4(g(x)-f(x) ) d x . Vi bestämmer en primitiv funktion till integranden som vi kallar p(x). Men först förenklar vi den.
Sätt in uttryck
Ta bort parentes & byt tecken
Förenkla termerna
Nu bestämmer vi en primitiv funktion till p(x).
Bestäm en primitiv funktion
D^(- 1) (x^n) = x^(n + 1)/n + 1
D^(- 1)(x) = x^2/2
D^(- 1)(a) = ax
Nu integrerar vi!
∫_a^b p(x) dx=[P(x)]_a^b
[H(x)]_3^4=H( 4)-H( 3)
Beräkna potens & produkt
Ta bort parentes & byt tecken
Beräkna kvot
Addera och subtrahera termerna
Arean för det högra området är alltså 643-18.5 a.e.
Den totala arean får vi genom att summera den högra och vänstra arean: 64/3-18.5+13.5≈ 16.3. Områdets totala area är alltså ungefär 16.3 a.e.
Givet att kurvorna till funktionerna f(x) = x^3 - 2,5x^2 + 2,5 och g(x) = 1x skär varandra i x = 0,5 och x = 2, bestäm arean som avgränsas av kurvorna mellan dessa x-värden. Avrunda till två decimaler.
Vi kan bestämma arean med hjälp av integraler, men då måste vi veta vilken funktion som är överst. Det är givet att kurvorna skär varandra när x=0,5 och x=2, men kan de skära varandra på fler ställen? Vi undersöker det genom att likställa funktionsuttrycken. x^3 - 2,5x^2 + 2,5= 1x Vi kommer att lösa denna ekvationen genom att multiplicera med x på båda sidor. Då måste vi vara försiktiga med de lösningar vi får. Eftersom 1x inte är definierad för x=0 kan inte det vara en lösning. Om vi ändå får den är den falsk.
En fjärdegradsekvation! Vad roligt. Vi vet att x=0,5 och x=2 löser ekvationen eftersom de är x-värdena för två av skärningspunkterna. Enligt faktorsatsen är därför (x-0,5) och (x-2) faktorer i vänsterledet. Det betyder att vi kan dividera vänsterledet med (x-0,5)(x-2) för att reducera fjärdegradsekvationen till en andragradsekvation. Vi multiplicerar först ihop parenteserna.
Nu dividerar vi båda led i ekvationen med x^2 -2,5x+1, vilket går bra så länge x^2 -2,5x+1 inte är 0. Uttrycket är det för x=0,5 och x=2. Det gör inget eftersom vi endast är intresserade av eventuella lösningar mellan x=0,5 och x=2. Vi får x^4 - 2,5x^3 + 2,5x-1/x^2 -2,5x+1=0. Nu polynomdividerar vi vänsterledet.
Nu har vi dividerat, och kvoten är x^2-1. Det betyder att vi ska lösa x^2-1=0 för att hitta fler lösningar på ekvationen.
Vi får två nya rötter, men eftersom vi enbart är intresserade av skärningspunkter mellan 0,5 och 2 bryr vi oss inte om den negativa lösningen. Kurvorna skär alltså varandra när x=1, men vi vet inte vilken som är överst. Vi väljer därför något x-värde i varje intervall för att avgöra det.
| Funktion | x=0,75 | x=1,5 |
|---|---|---|
| g(x)= 1/x | ~1,33 | ~0,67 |
| f(x)= x^3 - 2,5x^2 + 2,5 | ~ 1,5 | 0,25 |
På intervallet 0,5 < x < 1 är f(x) ovanför g(x) och tvärtom på intervallet 1 < x < 2.
För att beräkna arean måste vi alltså beräkna två integraler och sedan summera dem: A= ∫_(0,5)^1(f(x)-g(x) ) d x + ∫_1^2(g(x)-f(x) ) d x Vi beräknar dem, en i taget.
Integranden i den första integralen är h(x)=f(x)-g(x). Vi hittar en primitiv funktion till den.
Vi använder denna primitiva funktion för att integrera.
Vi behåller ganska många decimaler för att inte få för stort avrundningsfel när vi lägger ihop denna arean med den andra.
Den här integralen har integranden q(x)=g(x)-f(x). Vi kan notera att integranden q(x) är identisk med h(x), fast med omvänt tecken.
Vi kan därför hitta en primitiv funktion till q(x) med hjälp av H(x), som vi redan bestämt.
Nu integrerar vi.
Den andra integralens värde är alltså cirka 0,2765.
Nu lägger vi ihop integralernas värden för att bestämma den totala arean: 0,0621+0,2765≈ 0,34 a.e.
Vi delar först in området i tre delområden, utifrån vilken funktion som är den övre och studerar dem var för sig.
Vi kan konstatera att funktionen f(x) är symmetrisk kring x-axeln och de räta linjerna är speglingar av varandra i x-axeln. Hela figuren har alltså en symmetri kring x-axeln, och därmed har områdena (I) och (III) samma area. Det räcker alltså att hitta uttryck för (I) och (II), eftersom vi kan beräkna den sökta arean med
A(k) = (I) + (II) + (III) = 2 * (I) + (II).
Vi börjar med (I), men för det behöver vi den räta linjens ekvation. Vi vet att den har lutningen k, alltså y = kx + m, men vad är m? Vi sätter in skärningspunkten med x-axeln, (- 1, 0), för att kunna bestämma ett uttryck för m.
Vi har nu att den räta linjen är y = kx + k. Arean av (I) kan alltså beräknas med en integral av differensen mellan y = kx + k och f(x): (I) = ∫_(C(k))^(- 1)(kx + k - ( - x^2/2 - 2 ) ) d x , där C(k) är x-värdet för skärningspunkten mellan y = kx + k och f(x). Vi kallar den nedre gränsen till C(k) eftersom den beror på vilket värde k har. Vi bestämmer C(k) genom att likställa den räta linjen och f(x) för att hitta skärningspunkten.
Vilken av dessa skärningspunkter är det då som är den intressanta för oss? I bilden kan vi se att y = kx + k inte skär f(x) till höger om skärningspunkten vi söker, och om vi skulle titta på kurvorna längre till vänster skulle vi se den andra skärningspunkten. Det är skärningspunkten längst till höger vi är intresserade av, alltså är C(k) = - k + sqrt(k^2 - 2k - 4). Vi har redan ställt upp integralen för arean (I), men nu har vi också ett uttryck för C(k). Vi kan därför gå vidare och bestämma arean (II).
Arean av område (II) motsvarar den negativa integralen av f(x) från - 1 till 1: (II) = - ∫_(- 1)^1(- x^2/2 - 2 ) d x . Vi skulle ju använda precis en integral för att uttrycka den totala arean, alltså måste vi först beräkna den här integralen. Vi flyttar in minustecknet i integralen, och får (II) = ∫_(- 1)^1(x^2/2 + 2 ) d x . Vi bestämmer nu en primitiv funktion till integranden, som vi kallar g(x).
Nu beräknar vi integralen som motsvarar arean (II).
Området (II) har arean 13/3 a.e.
Vi kan nu ställa upp ett uttryck för den totala arean utifrån A(k) = 2 * (I) + (II). Vi får då A(k) = 2 ∫_(C(k))^(- 1)(kx + k - ( - x^2/2 - 2 ) ) d x + 13/3, där C(k) = - k + sqrt(k^2 - 2k - 4). Vi kan dock göra oss av med parentesen i integranden för att få vårt slutgiltiga svar A(k) = 2 ∫_(C(k))^(- 1)(x^2/2 + kx + k + 2 ) d x + 13/3, som har precis en integral.
Vi bestämmer först den nedre gränsen genom att sätta in k = 4 i C(k).
Vi förenklar nu integranden, som vi kallar h(x), och bestämmer sedan en primitiv funktion.
Vi får alltså integranden h(x) = x^22 + 4x + 6 med en primitiv funktion H(x) = x^36 + 2x^2 + 6x när k = 4. Vi är nu redo att beräkna arean för k = 4.
Arean då k = 4 är alltså
A(4) = 20/3 a.e.
För att området ska ha en ändlig area krävs det att området är helt omslutet. Detta sker så länge skärningspunkten som hittas med C(k) existerar. Vi är alltså intresserade för vilka värden på k som
C(k) = - k + sqrt(k^2 - 2k - 4)
är reellt, vilket sker precis då uttrycket under roten inte är negativt:
k^2 - 2k - 4 ≥ 0.
Den här olikheten har en term av grad 2, vilket vi inte riktigt vet hur vi ska hantera algebraiskt. Vi väljer därför att istället lösa ekvationen
k^2 - 2k - 4 = 0
och undersöka vad som händer mellan de lösningar vi hittar.
Vi kan direkt avfärda den negativa lösningen, k=1-sqrt(5), som ointressant, eftersom k måste vara positivt. Vid k = 1 + sqrt(5) övergår alltså arean från att vara ändlig till att vara obegränsad, men kan k vara större eller mindre än det här värdet? Vi vet sedan tidigare att C(k) är reellt för k = 4, som är större än 1 + sqrt(5). Vi får därför kravet
k ≥ 1 + sqrt(5)
för att arean ska vara ändlig.