Logga in
| 11 sidor teori |
| 16 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
Om man vill undersöka en grafs utseende kan man studera dess lutning. Med hjälp av begreppen konvex och konkav kan man också undersöka hur lutningen förändras. Om en kurva buktar uppåt säger man att den är konkav, vilket innebär att grafens lutning minskar när man går mot större x-värden. Buktar kurvan istället nedåt är den är konvex, och då ökar kurvans lutning.
Definitionen av en konkav funktion är att om en rät linje dras mellan två godtyckliga punkter på grafen ligger alla punkter på linjen under eller på kurvan. För konvexa funktioner ligger istället alla linjer mellan två punkter ovanför eller på kurvan. Vissa funktioner är konvexa och konkava på olika intervall, exempelvis funktionen i figuren.
Den punkt där en kurva byter från att vara konvex till att vara konkav eller vice versa kallas för inflexionspunkt. Exempelvis är den gul punkten i figuren en inflexionspunkt.
Use the differentiation rules for polynomial functions to find the second derivative of the given function, and evaluate it at the specified value.
Kopiera och fyll i tabellen.
Produkt | Egenskap för produkten av potenser | Potens | Värde |
---|---|---|---|
7−4⋅74 |
Produkt | Produkt av potensers egenskap | Potens | Värde |
---|---|---|---|
7−4⋅74 | 7−4+4 | 70 | 1 |
Kom ihåg produkten av potensers egenskap och noll exponent-egenskapen.
Vi vill fylla i den givna tabellen.
Produkt | Produkt av potensers egenskap | Potens | Värde |
---|---|---|---|
7−4⋅74 |
Vi börjar med produkten av potensers egenskap.
Produkt av potensers egenskap |
För att multiplicera potenser med samma bas kan vi addera deras exponenter. |
I vårt fall är exponenterna −4 och 4. Deras summa är −4+4. Låt oss fylla i den andra kolumnen i vår tabell med hjälp av produkten av potensers egenskap!
Produkt | Produkt av potensers egenskap | Potens | Värde |
---|---|---|---|
7−4⋅74 | 7−4+4 |
Härnäst vill vi utvärdera summan i exponenten. Vi vet att −4+4=0. Låt oss sätta den resulterande potensen i tabellen!
Produkt | Produkt av potensers egenskap | Potens | Värde |
---|---|---|---|
7−4⋅74 | 7−4+4 | 70 |
Slutligen vill vi utvärdera potensen. För att göra detta, kom ihåg noll exponent-egenskapen.
Noll exponenter |
För alla nollskilda tal a, a0=1. Potensen 00 är odefinierad. |
Detta betyder att värdet av 70 är 1. Nu kan vi fylla i tabellen helt!
Produkt | Produkt av potensers egenskap | Potens | Värde |
---|---|---|---|
7−4⋅74 | 7−4+4 | 70 | 1 |
<
För att slutföra uttrycket, förenkla talen på båda sidor och jämför dem sedan.
Låt oss komma ihåg vad vi vet om olika representationer av kvadratrötterna.
Representation | Kvadratrot | Exempel |
---|---|---|
| Positiv | 4=2 |
− | Negativ | −4=−2 |
± | Båda | ±4=2 och −2 |
Compute f′(x) and find its zeros. Then, evaluate the zeros at the second derivative and analyze the sign of the results.
Derivera funktion
D(axn)=a⋅nxn−1
Sätt in uttryck
Bryt ut x2 & −9
Bryt ut (x−1)
Använd nollproduktmetoden
(I): VL+1=HL+1
(II): VL+9=HL+9
(II): VL=HL
(II): Beräkna rot
Derivera funktion
D(axn)=a⋅nxn−1
x-value | f′′(x)=3x2−2x−9 | Sign |
---|---|---|
1 | f′′(1)=3(1)2−2(1)−9=−8 | − |
3 | f′′(3)=3(3)2−2(3)−9=12 | + |
−3 | f′′(−3)=3(−3)2−2(−3)−9=24 | + |
The second derivative is negative at x=1 which means that f(x) reaches a local maximum at this x-value. On the other hand, the second derivative is positive at x=3 and x=−3, which means that the function f(x) reaches local minimums at these x-values. Finally, evaluate these x-values into the function to determine the extreme points.
x-value | f(x)=41x4−31x3−29x2+9x | Point | Character |
---|---|---|---|
1 | f(1)=41(1)4−31(1)3−29(1)2+9(1)=1253 | (1,1253) | Local maximum |
3 | f(3)=41(3)4−31(3)3−29(3)2+9(3)=−49 | (3,−49) | Local minimum |
−3 | f(−3)=41(−3)4−31(−3)3−29(−3)2+9(−3)=−4153 | (−3,−4153) | Local minimum |
Beräkna f′(x) och hitta dess nollställen. Utvärdera sedan nollställena i den andra derivatan och analysera tecknet på resultaten. Använd en teckentabell om det behövs.
Vi börjar med att derivera funktionen med lämpliga deriveringsregler.
Derivera funktion
D(axn)=a⋅nxn−1
D(a)=0
Vi sätter nu derivatan lika med 0 och löser ekvationen. På detta sätt hittar vi x-värdena till funktionens stationära punkter.
Denna ekvation löser vi enklast med nollproduktmetoden eftersom vi kan bryta ut x2.
Dela upp i faktorer
Bryt ut x2
Använd nollproduktmetoden
(I): VL=HL
(I): Förenkla rot & termer
(II): VL−6=HL−6
(II): VL/(−1,6)=HL/(−1,6)
(II): Slå in på räknare
Lösningarna till f′(x)=0 är alltså x=0 och x=3,75, och det är för dessa x-värden som funktionen har stationära punkter. Genom att bestämma andraderivatans tecken i punkterna kan vi nu avgöra deras karaktär, dvs. om de är maximi,- minimi- eller terrasspunkter. Vi deriverar därför funktionen ytterligare en gång.
Derivera funktion
D(axn)=a⋅nxn−1
Vi sätter nu in x-värdena 0 och 3,75 för att bestämma andraderivatans tecken i dessa punkter.
x=0
Beräkna potens
Multiplicera faktorer
När x=0 är alltså andraderivatan 0. Vi räknar sedan ut andraderivatan för x=3,75.
x=3,75
Slå in på räknare
Andraderivatan är alltså negativ när x=3,75, vilket innebär att det finns en maximimipunkt där. När x=0 är andraderivatan istället 0, och då vet vi inte vilken sorts stationär punkt som finns där. För att avgöra det blir vi tvungna att göra en teckentabell runt x=0. Vi väljer ett x-värde som är lägre än 0, t.ex. −1, och ett som ligger mellan x=0 och x=3,75, t.ex. 1 och undersöker derivatans tecken för dem.
x | f′(x) | = | Tecken |
---|---|---|---|
−1 | −1,6⋅(−1)3+6⋅(−1)2 | 7,6 | + |
1 | −1,6⋅13+6⋅12 | 4,4 | + |
Vi får att derivatan är positiv både till vänster och höger om den punkt där x är 0, och kan sammanställa detta i en teckentabell.
x | 0 | ||
---|---|---|---|
f′(x) | + | 0 | + |
f(x) | ↗ | Ter. | ↗ |
Funktionen har alltså en terrasspunkt där x är 0. Eftersom terrasspunkter inte är extrempunkter kan vi bortse från denna när vi nu bestämmer koordinaterna för extrempunkterna vi har hittat. Vi tar alltså bara hänsyn till maximipunkten i x=3,75. För att bestämma y-värdet sätter vi in x=3,75 i funktionen f(x)=−0,4x4+2x3+3.
x=3,75
Slå in på räknare
Avrunda till 2 decimal(er)
Funktionens enda extrempunkt är alltså maximipunkten med koordinaterna (3,75;29,37).
In the following applet, a polynomial function is given. Determine the required stationary point.