Logga in
Lektionen fokuserar på begreppen triangulering och cosinussatsen, som är väsentliga inom klassisk geometri. Den förklarar hur man bestämmer avstånd som är utmanande eller omöjliga att mäta direkt, såsom mycket stora avstånd eller byggnaders höjder. Innehållet illustrerar hur man använder cosinussatsen, sinussatsen och arearegeln i olika trianglar och ger praktiska exempel och lösningar. Till exempel visar den hur man beräknar avståndet mellan himlakroppar eller den totala mängden tyg som behövs för ett plagg. Informationen presenteras på ett klart och förståeligt sätt, vilket gör den tillgänglig för studenter som studerar geometri.
| | 5 sidor teori |
| | 14 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
Triangelsatserna är det gemensamma namnet för areasatsen, sinussatsen och cosinussatsen. Sinus- och cosinussatsen anger samband mellan vinklar och sidor i en godtycklig triangel, medan areasatsen även innefattar triangelns area.
Area=absin(C)/2
sin(A)/a=sin(B)/b=sin(C)/c
a^2=b^2+c^2-2bc cos(A)
I figuren visas två trianglar. Den blå triangeln har arean 12 a.e.
VL * 2=HL* 2
Omarrangera ekvation
.VL /7 sin(59^(∘)).=.HL /7 sin(59^(∘)).
Slå in på räknare
Avrunda till närmaste heltal
Längden av x är alltså ca 4 le.
Sätt in uttryck
Förenkla potens & produkt
Addera termerna
VL+176 cos(v)=HL+176 cos(v)
VL-36=HL-36
.VL /176.=.HL /176.
arccos(VL) = arccos(HL)
Slå in på räknare
Avrunda till närmaste heltal
Vinkeln v är alltså ca 32^(∘).
Triangulering är en metod för att bestämma avstånd som är svåra eller omöjliga att mäta direkt, t.ex. för att de är väldigt stora.
Vid en viss tidpunkt förhåller sig himlakropparna A-D till varandra som i bilden. Det är känt att avståndet mellan himlakropparna B och C är 62 astronomiska enheter (AE) och att vinklarna vid B och C i figuren är 58^(∘) respektive 73^(∘).
Bestäm avståndet x mellan himlakropparna A och D. Svara med två värdesiffror.
Vi bestämmer nu c så att vi därefter kan räkna ut x med definitionen för sinus. Längden av c beräknas med sinussatsen eftersom vi känner till vinklarna A och C samt längden a.
Sätt in värden
Korsmultiplicera
.VL /sin(49^(∘)).=.HL /sin(49^(∘)).
Slå in på räknare
Nu använder vi definitionen för sinus för att ställa upp uttrycket sin(58^(∘))=x/c,
där vi sätter in värdet på c och bestämmer x. För att undvika avrundningsfel behåller vi många decimaler för värdet på c.
c= 78,56120
VL * 78,56120=HL* 78,56120
Omarrangera ekvation
Slå in på räknare
Avrunda till 2 gällande 21siffrasiffror
Avståndet mellan himlakropparna A och D är alltså ca 67 AE. Om man slår upp värdet på 1 AE får man att det är ca 150 miljoner km, vilket innebär att avståndet x är ca 10 miljarder km.
Vi känner till två av triangelns sidor och söker den tredje. Dessutom känner vi till en av triangelns yttervinklar, med vilken vi kan bestämma en av innervinklarna: 180 ^(∘)-60^(∘)=120^(∘). Det ger oss följande triangel.
Eftersom vi vet längden på två sidor och storleken på en vinkeln kan vi använda cosinussatsen för att lösa ut x. Notera att det är sidan som är motstående den kända vinkeln, dvs. 11, som ska stå i vänsterled när vi sätter in uttryck i satsen. För att förenkla beräkningarna använder vi cosinusvärdet för standardvinkeln 120^(∘) som är -0,5.
Denna andragradsekvation kan vi lösa med pq-formeln.
Eftersom x är en sträcka behöver vi endast bestämma den positiva lösningen: x=- 4,25+8,17389 ... ≈ 3,9 le.
Här kan vi börja med att bilda två figurer genom att dra en linje parallellt med basen y. Nedre delen av figuren bildar då en rektangel och den övre delen bildar en triangel.
Om vi kan ta reda på vinkel v så kan vi bestämma y med sinussatsen, eftersom vi då vet två vinklar och ena motstående sidan. Vinkel v=124^(∘)-90^(∘)=34^(∘) eftersom den är lika stor som det som blir kvar efter att man subtraherat rektangelns hörn.
Nu kan vi enklare se hur vi kan använda sinussatsen för att bestämma y.
Nu vet vi att sträckan y är ca 31,1 le.
Här känner vi till arean av triangeln samt en vinkel, och söker en sida intill denna vinkel. Om vi visste längden av triangelns kortaste sida, som vi kan kalla x, skulle vi kunna använda areasatsen,
Area=absin(C)/2,
för att bestämma z. Så hur kan vi ta reda på denna? Jo, vi kan rita in en mindre rätvinklig triangel i övre högra hörnet. Dess längsta katet blir då 10,6 eftersom man kan se hela figuren som en rektangel där motstående sidor är lika långa.
Nu lyfter vi ut och vänder på den lilla blå triangeln. Den markerade vinkeln bildar ett halvt varv tillsammans med vinkeln på 103 ^(∘) vilket innebär att den är 180^(∘)-103^(∘)=77^(∘).
Nu använder vi definitionen av sinus för att bestämma l.
Vi behåller detta värde exakt eftersom vi ska räkna vidare med det. Vi återgår till den röda triangeln och konstaterar att vi nu kan bestämma den sökta sidan z med areasatsen eftersom vi vet värdet på l.
Vi sätter in det vi vet och löser ut z.
Längden på z är alltså 30 le.
I figuren visas en tomt som har sidlängderna 100 m, 70 m och 85 m. Beräkna tomtens area.
Vi kan börja med att rita en skiss över tomten, som har formen av en triangel. Vi namnger vinklarna A-C.
Arean kan beräknas med areasatsen. Då måste vi känna till två sidor och den mellanliggande vinkeln, men vi har ingen vinkel given. Därför bestämmer vi t.ex. vinkel A med hjälp av cosinussatsen. Enligt sambandet cos(- v)=cos(v) kommer vi att få en positiv och en negativ vinkel, men vi utesluter den negativa eftersom vi har att göra med positiva vinklar mellan tomtgränser.
Vi behåller många decimaler för att undvika avrundningsfel. Nu när vi känner till en vinkel kan vi använda denna, samt sidorna på varje sida om vinkeln, för att bestämma arean med areasatsen.
Tomtens area är alltså ca 2 900m^2.
Karin ska köpa tyg till en kimono som hon ska sy. Hon vet att alla delar utom framstyckena har den totala arean 0,84 m^2 men hon vet inte hur hon ska beräkna arean av framstyckena. Hon har mätt alla sidor och vinklar och gjort en grov skiss.
Hjälp Karin att beräkna hur mycket tyg hon behöver köpa totalt! Svara i m^2 och avrunda till 1 decimal.
Vi kan konstatera att tygstyckena som visar framstyckena är kongruenta eftersom alla sidor och vinklar är identiska. Genom att beräkna arean av ena tygstycket och multiplicera värdet med 2 får vi deras totala area. För att kunna använda areasatsen delar vi upp ena tygstycket i två trianglar genom att dra en diagonal mellan två motstående vinklar. Eftersom vi ska svara i m^2 gör vi samtidigt om längderna till meter genom att dela dem med 100.
Nu använder vi areasatsen för att beräkna arean av respektive triangel.
Den totala arean är summan av A_1 och A_2 och eftersom det finns två framstycken måste vi multiplicera summan med 2. 2*(0,10249...+0,17796...)≈ 0,56 m^2 Tillsammans med de 0,84 m^2 som behövs till de övriga delarna av kimonon behöver hon alltså köpa totalt ca 0,84+0,56=1,4 m^2 tyg.
Två systrar tittar ut mot havet och ser en segelbåt en bit bort. De blir oense om hur långt avståndet till den är. Lillasystern gissar på en miljon meter, medan storasystern som har läst matte 3 och vill imponera lite på sin syster stegar upp en sträcka på 100 m längs stranden och uppskattar vinklarna till båten i början och slutet av denna till 75^(∘) respektive 60^(∘).
Efter lite beräkningar har hon fått fram ett betydligt mer rimligt svar som hon stolt presenterar för sin mindre syster. Vilket avstånd har hon räknat fram? Avrunda svaret till hela meter.
Vi kan börja med att bestämma vinkeln vid skeppet med triangelns vinkelsumma: 180^(∘)-75^(∘)-60^(∘)=45^(∘). Vi vill alltså veta avståndet till segelbåten, dvs. d, som utgör katet i de båda rätvinkliga trianglarna i figuren. Hypotenusan i den vänstra av dessa kan vi kalla för x.
Vi börjar med att bestämma x så att vi därefter kan räkna ut d med definitionen för sinus. Längden av sida x kan beräknas med sinussatsen eftersom vi känner till vinklarna 45^(∘) och 60^(∘) samt längden 100 meter.
För att undvika avrundningsfel behåller vi det exakta värdet på x. Genom att använda definitionen för sinus kan vi räkna ut d.
Avståndet till båten är ca 118 m.
Bigfootlutar 15^(∘) mot marken. Hur högt ovanför marken står monumentet? Avrunda till hela meter.
Vi skissar linbanan sett från sidan.
Vi ser att det bildas en triangel. Vi vill bestämma längden av de streckade sidorna, som representerar trapporna. Vi kallar dessa för x och y och bestämmer samtidigt den sista vinkeln i triangeln med hjälp av triangelns vinkelsumma till
180^(∘)-30^(∘)-35^(∘)=115^(∘).
Vi kompletterar triangeln med vinkeln och de okända sidlängderna.
Utifrån informationen i uppgiften kan vi använda sinussatsen för att bestämma x och y. Låt oss börja med att bestämma x.
Trapporna i den första etappen är ca 484 m lång. Vi beräknar även trapporna i den andra etappen med sinussatsen.
Trappans totala längd är ca 484+421=905 m lång. Thorvald väljer alltså att ta linbanan istället.
Nu är vi intresserade av höjden, dvs. det vinkelräta avståndet från marken, som vi kallar h. Vi vet att lutningen från marken upp till den första trappan är 15^(∘) och att lutningen mellan första trappan och linbanan är 30^(∘). Vi ritar en figur som visar detta.
Vi kan alltså bilda en rätvinklig triangel med hypotenusan 764 och en vinkel på totalt 45^(∘) i vilken vi söker den motstående kateten. Med denna information kan vi använda definitionen av sinus för att bestämma h.
Monumentet befinner sig ca 540 meter ovanför marken.
Kapten Kolja ska åka med sin racerbåt till sin kompis Lilla Fluff som bor på en ö sydost om Koljas sommarställe. Kolja ser på sin GPS att avståndet dit är 25 km om man åker raka vägen. Han vet dock att det finns ett stort grund längs vägen, så han bestämmer sig för att istället åka 17 km rakt österut och sedan ta av 60^(∘) åt söder och hålla den kursen tills han är framme. Hur mycket längre blir denna omväg jämfört med om han hade åkt raka vägen? Svara med en decimal.
Vi börjar med att skissa upp situationen och skriva in det vi känner till. Vi märker ut Kapten Koljas landställe med K.K. och Lilla Fluffs ö med L.F. och låter x vara avståndet mellan punkten där Kolja byter kurs och Lilla Fluffs landställe.
Det bildas då en triangel där vi känner till två sidor och söker den tredje. Vi känner dessutom till vinkeln v som bildas i det övre högra hörnet eftersom den är 180^(∘)-60^(∘)=120^(∘). Med denna information kan vi använda cosinussatsen för att bestämma x.
Nu använder vi pq-formeln.
Eftersom x är en sträcka behöver vi endast bestämma den positiva lösningen: x=- 8,5+ 20,20519 ... ≈ 11,7 km. Den totala sträckan som Kolja kör med båten är alltså ca 17+11,7 = 28,7 km vilket är 28,7-25=3,7 km längre än om han hade kört raka vägen.