Om en asymptot inte är vertikal säger man att den är sned, vilket betyder att den kan skrivas på formen y=kx+m. Eftersom avståndet mellan asymptoten och funktionen avtar ju längre bort från origo man är kommer differensen mellan funktionsuttrycken att gå mot 0 när x går mot ∞ eller -∞.
x→∞lim(f(x)−(kx+m))=0
x→-∞lim(f(x)−(kx+m))=0
Det är inte ovanligt att kx+m i gränsvärdena ovan är samma räta linje. Det innebär att grafen närmar sig asymptoten både när man rör sig mot positiva och negativa oändligheten.
Om lutningen är 0 får man en horisontell asymptot, vilket alltså är ett specialfall av en sned asymptot.
Regel
Ekvationen för en sned asymptot
Ekvationen för en sned asymptot är samma som för en rät linje, y=kx+m. Här visas regler och metoder för att beräkna k- och m-värden för asymptoter när x går mot ∞. För att bestämma asymptoter när x går mot negativa oändligheten byter man bara ut ∞ mot -∞.
Regel
k-värde
För att bestämma asymptotensk-värde dividerar man funktionen med x och låter x gå mot ∞.
k=x→∞limxf(x)
Man kan visa detta genom att dela upp funktionen i två delar: en som beskriver en rät linje och en som går mot 0 när x går mot oändligheten.
Härledning
k-värde för asymptot
Om funktionen f(x) har en sned asymptot, y=kx+m, kommer grafen bli mer och mer lik denna räta linje när man närmar sig oändligheten. Alla andra delar av funktionen blir alltså obetydligt små. Det betyder att man kan skriva funktionen som en summa av kx+m och ett uttryck, g(x), som för stora x-värden går mot 0.
f(x)=kx+m+g(x)
Om man delar båda led med x får man
xf(x)=k+xm+xg(x).
Den första termen, k, är en konstant och kommer inte att påverkas när x går mot ∞. Den andra termen är en konstant dividerad med x, och kommer att gå mot 0. Samma gäller för den sista termen, som redan innan den dividerades med x gick mot 0.
x→∞limxf(x)=x→∞lim(k+xm+xg(x))
x→∞
x→∞limxf(x)=k+0+0
Förenkla termer
x→∞limxf(x)=k
Regel
m-värde
När man känner till k-värdet för en asymptot kan man använda det för att bestämma m-värdet. Det gör man genom att subtrahera kx från funktionen och sedan låta x gå mot oändligheten.
m=x→∞lim(f(x)−kx)
Det går att visa detta genom att göra samma uppdelning av funktionen som för k-värdet.
Härledning
m-värde för asymptot
Återigen skriver man f(x) som
f(x)=kx+m+g(x),
där g(x) är en funktion som går mot 0 när x går mot oändligheten. Om man flyttar över termen kx till vänsterledet blir uttrycket istället
f(x)−kx=m+g(x).
Låter man sedan x gå mot oändligheten får man konstanten m.
x→∞lim(f(x)−kx)=x→∞lim(m+g(x))
x→∞
x→∞lim(f(x)−kx)=m+0
Förenkla termer
x→∞lim(f(x)−kx)=m
Exempel
Bestäm funktionens asymptoter
Uppgift
Bestäm alla asymptoter till funktionen
f(x)=x+12x2+3x+2.
Lösning
Vi undersöker först om funktionen har någon vertikal asymptot och sedan om den har någon sned asymptot.
Exempel
Vertikal asymptot
Funktionen är inte definierad för x=-1, så vad händer när man närmar sig detta x-värde? Nämnaren närmar sig 0 och täljaren går mot
2(-1)2+3(-1)+2=1.
Täljaren går alltså mot en konstant och nämnaren mot 0. Om nämnaren blir mindre och mindre går kvoten mot oändligheten vilket vi kan bekräfta genom att undersöka gränsvärdet numeriskt.
x
-0.9
-0.99
-0.999
-0.9999
→-1+
x+12x2+3x+2
9.2
99.02
999.002
9999.0002
→∞
Funktionsvärdet går mot oändligheten när x närmar sig -1 från höger. Skulle vi göra samma sak från vänster går den mot negativa oändligheten. Det betyder att x=-1 är en vertikal asymptot.
Exempel
Sned asymptot
Lutningen k för en eventuell sned asymptot ges av
k=x→±∞limxf(x).
Vi börjar med att dividera funktionsuttrycket med x och förenkla kvoten.
xf(x)
Sätt in uttryck
x+12x2+3x+2/x
ba/c=b⋅ca
x(x+1)2x2+3x+2
Multiplicera in x
x2+x2x2+3x+2
Nu ska vi undersöka gränsvärdet för denna kvot när x går mot oändligheten. Vi förkortar bråket med x2 eftersom den högsta graden i täljaren är 2.
k=x→±∞limx2+x2x2+3x+2
Förkorta med x2
k=x→±∞lim(x2+x)/x2(2x2+3x+2)/x2
Dela upp bråk
k=x→±∞limx2x2+x2xx22x2+x23x+x22
Förenkla kvot
k=x→±∞lim1+x12+x3+x22
Oavsett om x går mot plus eller minus oändligheten kommer alla bråk i nämnaren och täljaren att gå mot 0.
k=x→±∞lim1+x12+x3+x22
x→±∞
k=1+02+0+0
Förenkla termer
k=12
1a=a
k=2
Lutningen för den sneda asymptoten är alltså k=2. För att bestämma m-värdet beräknar vi
m=x→±∞lim(f(x)−kx).
Vi börjar med att förenkla differensen.
f(x)−kx
Sätt in uttryck
x+12x2+3x+2−2x
Förenkla
a=(x+1)(x+1)⋅a
x+12x2+3x+2−x+12x(x+1)
Multiplicera in 2x
x+12x2+3x+2−x+12x2+2x
Subtrahera bråk
x+12x2+3x+2−(2x2+2x)
Ta bort parentes & byt tecken
x+12x2+3x+2−2x2−2x
Förenkla termer
x+1x+2
Nu beräknar vi gränsvärdet på samma sätt som när vi bestämde k: Vi förkortar bråket med termen som har högst grad, vilket i detta fall är x.
m=x→±∞lim(f(x)−kx)
Sätt in uttryck
m=x→±∞limx+1x+2
Förkorta med x
m=x→±∞lim(x+1)/x(x+2)/x
Dela upp bråk
m=x→±∞limxx+x1xx+x2
Förenkla kvot
m=x→±∞lim1+x11+x2
Bråken i täljaren och nämnaren går mot 0 både när x går mot ∞ och -∞.
m=x→±∞lim1+x11+x2
x→±∞
m=1+01+0
Förenkla termer
m=11
Beräkna kvot
m=1
Nu har vi både k- och m-värdet: k=2 och m=1. Man får dessa värden både när man går mot positiva och negativa oändligheten, så grafen närmar sig asymptoten y=2x+1 i båda riktningarna.
Nu är vi egentligen klara, men vi visar också asymptoterna tillsammans med grafen till funktionen. Det är inte nödvändigt för den här uppgiften, men kan vara intressant.