{{ option.label }} add
menu_book {{ printedBook.name}}
arrow_left {{ state.menu.current.label }}
{{ option.icon }} {{ option.label }} arrow_right
arrow_left {{ state.menu.current.current.label }}
{{ option.icon }} {{ option.label }}
arrow_left {{ state.menu.current.current.current.label }}
{{ option.icon }} {{ option.label }}
Mathleaks
Använd offline
Expandera meny menu_open
Asymptoter och grafer

Sneda asymptoter

{{ 'ml-article-collection-answers-hints-solutions' | message }}
tune
{{ topic.label }}
{{tool}}
{{ result.displayTitle }}
{{ result.subject.displayTitle }}
navigate_next

Kanaler

Direktmeddelanden

Om en asymptot inte är vertikal säger man att den är sned, vilket betyder att den kan skrivas på formen y=kx+m. Eftersom avståndet mellan asymptoten och funktionen avtar ju längre bort från origo man är kommer differensen mellan funktionsuttrycken att gå mot 0 när x går mot eller

Det är inte ovanligt att kx+m i gränsvärdena ovan är samma räta linje. Det innebär att grafen närmar sig asymptoten både när man rör sig mot positiva och negativa oändligheten.

Om lutningen är 0 får man en horisontell asymptot, vilket alltså är ett specialfall av en sned asymptot.

Regel

Ekvationen för en sned asymptot

Ekvationen för en sned asymptot är samma som för en rät linje, y=kx+m. Här visas regler och metoder för att beräkna k- och m-värden för asymptoter när x går mot För att bestämma asymptoter när x går mot negativa oändligheten byter man bara ut mot

Regel

k-värde

För att bestämma asymptotens k-värde dividerar man funktionen med x och låter x gå mot

Man kan visa detta genom att dela upp funktionen i två delar: en som beskriver en rät linje och en som går mot 0 när x går mot oändligheten.

Härledning

k-värde för asymptot
Om funktionen f(x) har en sned asymptot, y=kx+m, kommer grafen bli mer och mer lik denna räta linje när man närmar sig oändligheten. Alla andra delar av funktionen blir alltså obetydligt små. Det betyder att man kan skriva funktionen som en summa av kx+m och ett uttryck, g(x), som för stora x-värden går mot 0.
f(x)=kx+m+g(x)
Om man delar båda led med x får man
Den första termen, k, är en konstant och kommer inte att påverkas när x går mot Den andra termen är en konstant dividerad med x, och kommer att gå mot 0. Samma gäller för den sista termen, som redan innan den dividerades med x gick mot 0.

Regel

m-värde

När man känner till k-värdet för en asymptot kan man använda det för att bestämma m-värdet. Det gör man genom att subtrahera kx från funktionen och sedan låta x gå mot oändligheten.

Det går att visa detta genom att göra samma uppdelning av funktionen som för k-värdet.

Härledning

m-värde för asymptot
Återigen skriver man f(x) som
f(x)=kx+m+g(x),
där g(x) är en funktion som går mot 0 när x går mot oändligheten. Om man flyttar över termen kx till vänsterledet blir uttrycket istället
f(x)kx=m+g(x).
Låter man sedan x gå mot oändligheten får man konstanten m.

Exempel

Bestäm funktionens asymptoter

fullscreen
Bestäm alla asymptoter till funktionen
Visa Lösning expand_more
Vi undersöker först om funktionen har någon vertikal asymptot och sedan om den har någon sned asymptot.

Exempel

Vertikal asymptot

Funktionen är inte definierad för x=-1, så vad händer när man närmar sig detta x-värde? Nämnaren närmar sig 0 och täljaren går mot
2(-1)2+3(-1)+2=1.
Täljaren går alltså mot en konstant och nämnaren mot 0. Om nämnaren blir mindre och mindre går kvoten mot oändligheten vilket vi kan bekräfta genom att undersöka gränsvärdet numeriskt.
x -0.9 -0.99 -0.999 -0.9999
9.2 99.02 999.002 9999.0002

Funktionsvärdet går mot oändligheten när x närmar sig -1 från höger. Skulle vi göra samma sak från vänster går den mot negativa oändligheten. Det betyder att x=-1 är en vertikal asymptot.

Exempel

Sned asymptot

Lutningen k för en eventuell sned asymptot ges av
Vi börjar med att dividera funktionsuttrycket med x och förenkla kvoten.
Nu ska vi undersöka gränsvärdet för denna kvot när x går mot oändligheten. Vi förkortar bråket med x2 eftersom den högsta graden i täljaren är 2.
Oavsett om x går mot plus eller minus oändligheten kommer alla bråk i nämnaren och täljaren att gå mot 0.
k=2
Lutningen för den sneda asymptoten är alltså k=2. För att bestämma m-värdet beräknar vi
Vi börjar med att förenkla differensen.
f(x)kx
Förenkla
Nu beräknar vi gränsvärdet på samma sätt som när vi bestämde k: Vi förkortar bråket med termen som har högst grad, vilket i detta fall är x.
Bråken i täljaren och nämnaren går mot 0 både när x går mot och
m=1
Nu har vi både k- och m-värdet: k=2 och m=1. Man får dessa värden både när man går mot positiva och negativa oändligheten, så grafen närmar sig asymptoten y=2x+1 i båda riktningarna.

Nu är vi egentligen klara, men vi visar också asymptoterna tillsammans med grafen till funktionen. Det är inte nödvändigt för den här uppgiften, men kan vara intressant.

arrow_left
arrow_right
{{ 'mldesktop-placeholder-grade-tab' | message }}
{{ 'mldesktop-placeholder-grade' | message }} {{ article.displayTitle }}!
{{ grade.displayTitle }}
{{ 'ml-tooltip-premium-exercise' | message }}
{{ 'ml-tooltip-programming-exercise' | message }} {{ 'course' | message }} {{ exercise.course }}
Test
{{ focusmode.exercise.exerciseName }}
{{ 'ml-btn-previous-exercise' | message }} arrow_back {{ 'ml-btn-next-exercise' | message }} arrow_forward
arrow_left arrow_right
close
Community