9. Sinus- och cosinuskurvor
Fortsätt till nästa lektion
Lektion
Uppgifter
Tester
Kapitel 1
9. 

Sinus- och cosinuskurvor

Lektionen fokuserar på sinus och cosinus, två grundläggande trigonometriska funktioner. Den förklarar hur dessa funktioner representeras som grafer och hur de används inom matematik. Sinus och cosinus har flera tolkningar, inklusive sambandet mellan sidor och vinklar i trianglar och som koordinater för punkter på enhetscirkeln. De kan också representeras som grafer, och lektionen visar hur dessa grafer ser ut och hur man kan använda dem för att lösa olika problem. Det finns exempel på hur man kan använda sinus och cosinus för att beskriva olika fenomen, som vattendjupet i en vik eller spänningen i en växelströmskrets. Lektionen använder grafiska verktyg som Geogebra för att illustrera dessa koncept och erbjuder också praktiska exempel och övningar.

Visa mer expand_more
8 sidor teori
18 Uppgifter - Nivå 1 - 3
Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet.
Sinus- och cosinuskurvor
Sida av 8

I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:

  • Periodisk funktion
  • Sinus- och cosinusfunktioner
  • Läsa av period
  • Lösa trigonometriska ekvationer grafiskt

Rekommenderat att repetera innan du börjar med det här avsnittet:

Koncept

Periodisk funktion

I vardagen kan man prata om periodiska fenomen. Det är något som upprepar sig regelbundet, t.ex. jordens rörelse i solsystemet. Sinus och cosinuskurvor Kurs 4 Periodisk funktion 0201.webp Det tar cirka 365 dygn för jorden att fullborda ett varv runt solen — man säger att jordens omloppsbana har en period på 365 dygn.

Definition av en periodisk funktion

På motsvarande sätt kan matematiska funktioner vara periodiska funktioner.

Funktionens period är den kortaste tiden eller det kortaste avståndet mellan två motsvarande punkter på kurvan. Det kan t.ex. vara två intilliggande toppar eller dalar.


Enheten är inte nödvändigvis en tid eller ett avstånd, utan perioden får samma enhet som x-axeln har. Om den är enhetslös blir perioden också det.

Andra exempel på periodiska funktioner är de trigonometriska funktionerna sinus och cosinus.

Båda funktioner har perioden 2π, vilket motsvarar 360^(∘).
Koncept

Sinus- och cosinusfunktioner

Sinus och cosinus kan tolkas på flera sätt, till exempel som:

Eftersom man för varje vinkel får ut exakt ett värde är sinus och cosinus även matematiska funktioner:

y=sin(x) och y=cos(x)

Att sinus och cosinus är funktioner innebär också att de kan representeras som grafer. Men hur ser de ut?

Rita grafen till sinusfunktionen

Med en värdetabell kan man bestämma några punkter som grafen till y=sin(x) går genom.

x - 2,5π - 2π - 1,5π - 1π - 0,5π 0 0,5π π 1,5π 2π 2,5π
sin x - 1 0 1 0 - 1 0 1 0 - 1 0 1

Här kan man se att sinusvärdenas variation mellan -1 och 1 skapar ett periodiskt mönster: Värdena ökar från -1 till 0 för att fortsätta stiga upp till 1 och sedan sjunka ner till 0 och -1 igen.

Mönstret fortsätter därefter upprepas med perioden 2π. Själva kurvan kommer att bli en mjuk periodisk vågrörelse.

Rita grafen till cosinusfunktionen

Med ett liknande resonemang kan man ta reda på hur grafen till cos(x) ser ut. Man inser då att kurvan för cos(x) är identisk med den för sin(x), men förskjuten i x-led.

Man kan beräkna sinus- och cosinusvärden för alla x, så definitionsmängden för dessa funktioner är alla reella tal.

Värdemängden för både sin(x) och cos(x) är -1 ≤ y ≤ 1, eftersom sinus och cosinus varierar mellan just -1 och 1.

Extra

Sinuskurvan och enhetscirkeln
Sinusfunktioner kan användas för att beskriva många förlopp, bl.a. inom fysiken.

Den här typen av svängningar har därför fått ett eget namn, sinusvåg. Att grafen är just vågformad kan man förstå med hjälp av enhetscirkeln. Nedan illustreras hur sinusvärdet för en vinkel x i enhetscirkeln representeras i ett koordinatsystem.

Exempel

Tolka cosinusfunktionen

Vattendjupet i en vik påverkas av tidvatten och kan under vissa perioder beskrivas med funktionen d(t) = 2cos(π t/6) + 2, där t är tiden i timmar efter midnatt och d är vattendjupet i meter. Med hjälp av funktionen, svara på följande frågor. Sinus och cosinuskurvor Kurs 4 Periodisk funktion 0401.webp

a

Vad är vattendjupet i viken klockan 5 på eftermiddagen? Svara med två decimaler.

b

Vad är det största vattendjupet?

c

När är vattendjupet som störst?

Ledtråd

a

Bestäm rätt värde på t och beräkna funktionen.

b

Fundera över vilka värden cosinusfunktionen kan anta.

c

Avgör för vilka t uttrycket blir som störst.

Lösning

a

För att bestämma djupet vid en viss tidpunkt behöver vi först bestämma hur många timmar det har gått sedan midnatt. Klockan 5 på eftermiddagen har det gått 17 timmar, så vi söker funktionsvärdet d(17).

d(t) = 2cos(π t/6) + 2
d( 17) = 2cos(π * 17/6) + 2
d(17) = 0,26794...
d(17) ≈ 0,27

Vattendjupet är cirka 0,27m klockan 5 på eftermiddagen.

b

Det största vattendjupet, som vi kan kalla d_(max), motsvarar det största värdet på d(t). Detta får man då cosinusvärdet i funktionsuttrycket är så stort som möjligt, dvs. 1. Vi behöver alltså bara sätta in 1 i funktionsuttrycket för att beräkna maxdjupet:

d_(max) = 2 * 1 + 2 = 4.

Det största vattendjupet är 4 meter.

c

För att hitta den eller de tidpunkter då vattendjupet är som störst sätter vi funktionen som beskriver vattendjupet, d(t), lika med 4 och löser ut t.

2cos(π t/6) + 2 = 4
▼
Lös ekvation
2cos(π t/6) = 2
cos(π t/6) = 1
π t/6 = ± arccos(1) + n * 2π
π t/6 = ± 0 + n * 2π
π t/6 = n * 2π
π t = n * 12π
t = n * 12

Vi vet nu att vattennivån är som störst då t = n * 12, där n≥0. Det motsvarar timme 0, 12, 24 osv. efter midnatt. Djupet är alltså som störst klockan 12 på natten och klockan 12 på dagen.

Metod

Läsa av period

Med hjälp av grafen till en sinus- eller cosinusfunktion kan man bestämma funktionens period. Eftersom en hel våg motsvarar en period kan man bestämma den genom att läsa av avståndet mellan två intilliggande toppar eller dalar.

I följande figur kan man exempelvis se att cosinus har perioden 2π.

Att bestämma perioden för en funktion

Om det är svårt att läsa av x-värdena i vågornas toppar eller dalar kan man välja andra punkter. För att läsa av en period är det viktiga att man väljer motsvarande punkter på intilliggande vågor.

Ibland är det inte möjligt eller praktiskt att välja punkter med en periods mellanrum — då kan man istället välja punkter med ett större eller mindre avstånd. Så länge man vet precis hur många perioder det är mellan punkterna kan man bestämma funktionens period.

Perioden för sinus- och cosinusfunktionerna

Perioden är längden av en hel våg, alltså hur långt det är innan grafen upprepar sig. För funktionerna y=Asin(kx) och y=Acos(kx) ges perioden enligt följande.

P = 2π/k

Detta innebär att om k ökar, så minskar perioden och grafen svänger snabbare.

Amplitud

En funktions graf kan också användas för att bestämma amplituden. Amplituden är avståndet från funktionens mittlinje (medelvärde) till en topp eller dal.

Amplituden = största värdet - minsta värdet/2

För funktionerna y = A sin x och y = A cos x är amplituden |A|. Funktionen y = 2 sin x har största värdet 2 och minsta värdet - 2, så amplituden är 2. Förutom amplituden kan man också bestämma period från grafen.

Exempel

Läs av perioderna

Betrakta följande funktionsgrafer.

Bestäm deras perioder.

Ledtråd

Titta på var grafen upprepar sitt mönster.

Lösning

För att bestämma perioden för en funktion kan man t.ex. läsa av avståndet mellan två intilliggande toppar eller dalar. Vi börjar med den blå grafen, där det finns två toppar men endast en dal. Det är därför lämpligt att undersöka avståndet mellan topparna.

Avståndet mellan dem är 4π, vilket innebär att funktionen till den blå grafen har perioden 4π. Den gula grafen har gott om både toppar och dalar, men topparna ligger inte på värden som är lätta att läsa av. Vi väljer därför två dalar bredvid varandra och läser av avståndet.

Funktionen till den gula grafen har alltså perioden π/2.

Övning

Bestäm perioden för periodiska funktioner

Betrakta den periodiska funktionen i applet.

Vilken är funktionens period?

Metod

Lösa trigonometriska ekvationer grafiskt

Ibland kan trigonometriska ekvationer lösas grafiskt. Då ritar man vänsterledet och högerledet som två funktionsuttryck. Lösningarna är x-värdena där graferna skär varandra. Eftersom trigonometriska funktioner är periodiska finns det ofta flera lösningar.

Exempelvis kan ekvationen

5 sin(2x) - 3 = 0

lösas grafiskt. Här används en grafräknare för att rita grafer och bestämma skärningspunkter, men det går även bra med andra digitala verktyg som t.ex. Geogebra.

Lös ut den trigonometriska termen

Till att börja med löser man ut den trigonometriska termen så att den står ensam i höger- eller vänsterledet.

5 sin(2x) - 3 = 0

5 sin(2x) = 3

sin(2x) = 3/5

Rita graferna till vänster- och högerledet

Se höger- och vänsterledet som två funktionsuttryck och rita deras grafer. Använd gärna ett digitalt verktyg. Här blir vänsterledet en sinuskurva och högerledet en horisontell linje.

sinuskurva på TI-82-räknare


Eftersom sinusfunktionens största värde är 1 kan man behöva ändra skalan på y-axeln för att se graferna tydligare i räknaren.

Bestäm skärningspunkter mellan graferna

Det kan finnas många skärningspunkter mellan graferna, men det räcker oftast att bestämma alla inom en period. På räknare använder man kommandot intersect för att bestämma skärningspunkter.


I det här fallet finns det två skärningspunkter i varje period. I första perioden till höger om y-axeln kan man hitta lösningarna

x≈0,32 och x≈1,25.

skärningspunkt med sinuskurva på TI-82-räknare

För att underlätta när man ska bestämma den trigonometriska funktionens period är det också bra att bestämma ytterligare en punkt i en intilliggande period.

Bestäm den trigonometriska funktionens period

För att kunna ange hela lösningsmängden behöver man veta funktionens period. Den kan läsas av i grafen eller beräknas som avståndet i x-led mellan två motsvarande skärningspunkter.

I exemplet används skärningspunkterna från förra steget:

3,46 - 0,32 = 3,14 ≈ π.

Ange lösningsmängderna

Till sist bestämmer man alla lösningar till ekvationen genom att lägga till ett helt antal perioder till de lösningar man bestämde i steg 3. För exemplet är perioden π, så lösningsmängderna blir

x ≈ 0,32 + n * π ochx ≈ 1,25 + n * π,

där n är ett heltal.

Den första lösningsmängden, x≈0,32+nπ, representeras av de röda punkterna, och de lila punkterna motsvarar den andra, x≈ 1,25+nπ.


Sinus- och cosinuskurvor
Uppgift 3.1
Redigera lektion
Skicka text
≥
>
■2
■▢
e▢
7
8
9
×
÷■1​
=
=
√▢​
▢​√
∫▢▢​
4
5
6
+
−
≤
<
log
ln
log▢​
1
2
3
()
∣
sin
cos
tan
0
.
π
x
y