Begreppet lösningsmängd används för att beskriva alla, eller en viss del av, lösningarna till en ekvation. Ekvationen har t.ex. lösningarna $x=-1,$ $x=2$ och $x=5.$ Dessa värden utgör tillsammans en lösningsmängd till ekvationen, men de kan även delas in mindre lösningsmängder. T.ex. kan de positiva lösningarna $2$ och $5$ kallas en lösningsmängd, medan den negativa $-1$ blir en annan. Ordet används ofta i samband med trigonometriska ekvationer som kan ha oändligt många lösningar, t.ex. Eftersom cosinusvärdet tolkas som $x$-värdet i enhetscirkeln är ekvationens lösningar alla vinklar som pekar på en punkt med $x$-värdet $1.$ På enhetscirkeln finns bara en sådan punkt, nämligen $(1,0),$ men genom att gå flera varv hittar man oändligt många vinklar som pekar på punkten. De vinklar som pekar på punkten $(1,0)$ är Detta är alltså ekvationens lösningsmängd. Men istället för att lista lösningarna är det smidigt om de kan uttryckas med en formel. Alla vinklar är multiplar av perioden $360^{\circ },$ och därför kan man beskriva dem med där $n$ är ett godtyckligt heltal. Det finns däremot aldrig bara ett sätt att skriva formeln. Exempelvis beskriver $v=360^{\circ }+n\cdot 360^{\circ }$ exakt samma vinklar.