Logga in
| 4 sidor teori |
| 12 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
De x-värden där derivatan till en funktion är 0 kallas derivatans nollställen. Dessa kan användas för att bestämma funktionens stationära punkter, dvs. maximi-, minimi- och terrasspunkter, eftersom derivatan är 0 där.
Genom att undersöka derivatans tecken till vänster och höger om de stationära punkterna kan man bestämma deras karaktär, dvs. om de är maximi-, minimi- eller terrasspunkter. Om det är olika tecken på båda sidor är det en extrempunkt och om tecknen är lika måste det vara en terrasspunkt. Grafiskt kan man se det som att funktionen byter riktning vid extrempunkter, men inte vid terrasspunkter.
En teckentabell är ett verktyg för att beskriva en grafs utseende och sambandet med dess derivata. Nedan syns ett exempel på en teckentabell för en funktion, f.
x | −2 | 1 | |||
---|---|---|---|---|---|
f′(x) | + | 0 | − | 0 | + |
f(x) | ↗ | Max | ↘ | Min | ↗ |
Tabellen förklarar inte i detalj hur grafen ser ut, men den beskriver de mest utmärkande dragen. I den finns t.ex. information om karaktären hos eventuella stationära punkter och var funktionen växer och avtar. Den här teckentabellen kan exempelvis tillhöra grafen nedan.
Grafen visar femtegradsfunktionen f(x).
Börja med att identifiera för vilket eller vilka x-värden som grafen har stationära punkter
Ställ sedan upp teckentabellen och fyll i x-värdena för de stationära punkterna. I dessa punkter är derivatan f′(x) lika med 0. Man anger också vilken karaktär de stationära punkterna har, där Ter. står för terrasspunkt.
x | −2 | 5 | 9 | ||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
f′(x) | 0 | 0 | 0 | ||||
f(x) | ↗ | Max | ↘ | Ter. | ↘ | Min | ↗ |
På intervallen till vänster och höger om de stationära punkterna är grafen antingen växande eller avtagande.
Tabellens kolumner bredvid x-värdena representerar dessa intervall. I raden för funktionen f(x) ritar man pilar som beskriver grafens utseende där, antingen ↗ för växande eller ↘ för avtagande.
x | −2 | 5 | 9 | ||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
f′(x) | 0 | 0 | 0 | ||||
f(x) | ↗ | Max | ↘ | Ter. | ↘ | Min | ↗ |
Där funktionen f är växande är derivatan positiv. På motsvarande sätt är derivatan negativ då grafen är avtagande. Detta markeras med + respektive − på raden för derivatan f′(x), och därmed är teckentabellen komplett.
x s | −2 | 5 | 9 | ||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
f′(x) | + | 0 | − | 0 | − | 0 | + |
f(x) | ↗ | Max | ↘ | Ter. | ↘ | Min | ↗ |
Gör en teckentabell till andragradsfunktionen y(x).
Vi börjar med att identifiera stationära punkter, dvs. punkter där derivatan är 0. Den här grafen har bara en sådan punkt, där x=−2.
Det är en minimipunkt eftersom andragradskurvans minsta värde antas där. Vi ställer upp en teckentabell med plats för minimipunkten och ett intervall på vardera sida.
x | −2 | ||
---|---|---|---|
y′(x) | 0 | ||
y(x) | ↗ | Min | ↘ |
Sedan tittar vi på grafens utseende på intervallen. Funktionen är avtagande till vänster och växande till höger om minimipunkten.
Vi markerar detta i raden för y(x) med ↘ respektive ↗. Vi fyller även i derivatans tecken.
x | −2 | ||
---|---|---|---|
y′(x) | − | 0 | + |
y(x) | ↘ | Min | ↗ |
Avgör på vilket intervall funktionen är växande. Svara med en olikhet.
x | 3 | ||
---|---|---|---|
f′(x) | − | 0 | + |
f(x) | ↘ | Min | ↗ |
x | −4 | 9 | |||
---|---|---|---|---|---|
h′(x) | − | 0 | + | 0 | + |
x | 4 | 17 | |||
---|---|---|---|---|---|
q′(x) | − | 0 | + | 0 | − |
En funktion är växande över de intervall där ett större x-värde ger ett minst lika stort funktionsvärde. Från teckentabellen kan vi läsa av att detta sker från och med minimipunkten. Det betyder att vi funktionen är växande för x≥ 3.
Vi gör på samma sätt och fyller i den tredje raden i teckentabellen. En negativ derivata betyder att grafen lutar nedåt, och uppåt om derivatan är positiv. Det betyder att funktionen har en minimipunkt för x=-4 och en terrasspunkt för x=9.
x | -4 | 9 | |||
---|---|---|---|---|---|
h'(x) | - | 0 | + | 0 | + |
h(x) | ↘ | Min | ↗ | Ter. | ↗ |
Funktionen ökar alltså för alla x-värden från minimipunkten. Visserligen är derivatan 0 vid terrasspunkten, men grafen växer på hela intervallet. Funktionen är därför växande för x≥ -4.
På samma sätt som tidigare kompletterar vi teckentabellen med en tredje rad.
x | 4 | 17 | |||
---|---|---|---|---|---|
q'(x) | - | 0 | + | 0 | - |
q(x) | ↘ | Min | ↗ | Max | ↘ |
Nu kan vi läsa av att funktionen är växande för 4≤ x≤ 17.
Funktionen f(x)=2x3−3x2 har följande teckentabell. Bestäm de x-värden som ska stå i raden längst upp.
x | |||||
---|---|---|---|---|---|
f′(x) | + | 0 | − | 0 | + |
f(x) | ↗ | Max | ↘ | Min | ↗ |
Funktionen g(x)=x4−4x2+5 har följande teckentabell. Bestäm de x-värden som ska stå i raden längst upp.
x | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
g′(x) | − | 0 | + | 0 | − | 0 | + |
g(x) | ↘ | Min | ↗ | Max | ↘ | Min | ↗ |
I en teckentabells översta rad anges de x-värden där funktionen antar stationära punkter, dvs. där funktionens derivata har sina nollställen. Genom att derivera funktionen och likställa derivatan med 0 får vi en ekvation vi kan lösa. Lösningarna på denna är de stationära punkternas x-värden.
Nu sätter vi alltså derivatan lika med 0 och löser ekvationen med nollproduktmetoden.
Nu kan vi komplettera teckentabellen. Man brukar alltid skriva x-värdena från minst till störst i en teckentabell, så vi sätter 0 på maximipunkten och 1 på minimipunkten.
x | 0 | 1 | |||
---|---|---|---|---|---|
f'(x) | + | 0 | - | 0 | + |
f(x) | ↗ | Max | ↘ | Min | ↗ |
Samma sak här. Genom att derivera och likställa derivatan med noll kan vi lösa ut de x-värden där funktionen antar stationära punkter.
Nu likställer vi derivatan med 0 och löser ekvationen, även denna gång med nollproduktmetoden.
Nu kan vi komplettera teckentabellen.
x | - sqrt(2) | 0 | sqrt(2) | ||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
f'(x) | - | 0 | + | 0 | - | 0 | + |
f(x) | ↘ | Min | ↗ | Max | ↘ | Min | ↗ |
Grafen visar derivatan till en funktion. Gör en teckentabell till funktionen.
Vi ska göra en teckentabell över funktionens utseende med hjälp av grafen till funktionens derivata. Därför börjar vi med att fylla i det vi vet om derivatan. Den har sitt enda nollställe i x=3, vilket innebär att f(x) har en stationär punkt där.
x | 3 | ||
---|---|---|---|
f'(x) | 0 | ||
f(x) |
Därefter kan vi läsa av derivatans tecken till vänster och höger om x=3. Till vänster är den negativ (-) eftersom den ligger under x-axeln och till höger är den positiv (+) eftersom den ligger över x-axeln.
Genom att fylla i derivatans tecken i teckentabellen ser man att funktionen kommer att vara avtagande till vänster och växande till höger om x=3. Det innebär att den stationära punkten är ett minimum och teckentabellen är färdig.
x | 3 | ||
---|---|---|---|
f'(x) | - | 0 | + |
f(x) | ↘ | Min | ↗ |
Vi tänker på liknande sätt även här, men nu har derivatan två nollställen. Vi börjar med att fylla i dessa, x=-2 och x=0, i en teckentabell.
x | -2 | 0 | |||
---|---|---|---|---|---|
g'(x) | 0 | 0 | |||
g(x) |
Sedan avgör vi tecknet på derivatan genom att avläsa om g'(x) ligger över eller under x-axeln. Vi ser då att den först är negativ, sedan positiv och sedan negativ igen.
Genom att fylla i detta i teckentabellen och komplettera med pilar kan vi konstatera att den första stationära punkten för g(x) är ett minimum och den andra ett maximum.
x | -2 | 0 | |||
---|---|---|---|---|---|
g'(x) | - | 0 | + | 0 | - |
g(x) | ↘ | Min | ↗ | Max | ↘ |
Oärliga Olle sitter och sliter sitt hår över matteprovets sista uppgift, som är att göra en teckentabell till en tredjegradsfunktion f. Plötsligt ser han att hans kompis Smarta Sara som sitter bredvid honom går från sin plats och glömmer ett kladdpapper som verkar höra till den aktuella uppgiften!
Han bestämmer sig för att använda denna information för att lösa uppgiften. Om Sara har räknat rätt, hur ser teckentabellen ut?
Vi börjar bena ut Smarta Saras anteckningar bit för bit.
Det den första raden säger är att derivatan är 0 där x=-4 och x=6. Det innebär att funktionen f har sina stationära punkter där. Vi ställer upp en teckentabell och fyller i detta.
x | -4 | 6 | |||
---|---|---|---|---|---|
f'(x) | 0 | 0 | |||
f(x) |
På rad 2 står det att derivatans värde är 17 där x=0. Eftersom 17 är ett positivt tal innebär det att vi ska skriva + i intervallet mellan -4 och 6. Samtidigt kan vi fylla i en pil som anger att grafen växer där.
x | -4 | 6 | |||
---|---|---|---|---|---|
f'(x) | 0 | + | 0 | ||
f(x) | ↗ |
På motsvarande sätt ger rad 3 oss att derivatans värde är mindre än 0, dvs. negativt, för x=-5. Därför skriver vi ett - till vänster om punkten -4. Samtidigt fyller vi i en pil som visar att funktionen avtar på intervallet, och vi kan även dra slutsatsen att funktionen har ett minimum för x=-4.
x | -4 | 6 | |||
---|---|---|---|---|---|
f'(x) | - | 0 | + | 0 | |
f(x) | ↘ | Min | ↗ |
Slutligen använder vi den sista raden på kladdpappret för att fylla i grafens utseende till höger om x=6. Att f(6) > f(7)
innebär att funktionsvärdet för x=6 är större än funktionsvärdet för x=7, dvs. om vi rör oss åt höger från den stationära punkten kommer funktionen att avta. Det ger oss att derivatans tecken är negativt och att den stationära punkten vid x=6 måste vara en maximipunkt.
x | -4 | 6 | |||
---|---|---|---|---|---|
f'(x) | - | 0 | + | 0 | - |
f(x) | ↘ | Min | ↗ | Max | ↘ |