Logga in
| 4 sidor teori |
| 12 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
De x-värden där derivatan till en funktion är 0 kallas derivatans nollställen. Dessa kan användas för att bestämma funktionens stationära punkter, dvs. maximi-, minimi- och terrasspunkter, eftersom derivatan är 0 där.
Genom att undersöka derivatans tecken till vänster och höger om de stationära punkterna kan man bestämma deras karaktär, dvs. om de är maximi-, minimi- eller terrasspunkter. Om det är olika tecken på båda sidor är det en extrempunkt och om tecknen är lika måste det vara en terrasspunkt. Grafiskt kan man se det som att funktionen byter riktning vid extrempunkter, men inte vid terrasspunkter.
En teckentabell är ett verktyg för att beskriva en grafs utseende och sambandet med dess derivata. Nedan syns ett exempel på en teckentabell för en funktion, f.
x | −2 | 1 | |||
---|---|---|---|---|---|
f′(x) | + | 0 | − | 0 | + |
f(x) | ↗ | Max | ↘ | Min | ↗ |
Tabellen förklarar inte i detalj hur grafen ser ut, men den beskriver de mest utmärkande dragen. I den finns t.ex. information om karaktären hos eventuella stationära punkter och var funktionen växer och avtar. Den här teckentabellen kan exempelvis tillhöra grafen nedan.
Grafen visar femtegradsfunktionen f(x).
Börja med att identifiera för vilket eller vilka x-värden som grafen har stationära punkter
Ställ sedan upp teckentabellen och fyll i x-värdena för de stationära punkterna. I dessa punkter är derivatan f′(x) lika med 0. Man anger också vilken karaktär de stationära punkterna har, där Ter. står för terrasspunkt.
x | −2 | 5 | 9 | ||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
f′(x) | 0 | 0 | 0 | ||||
f(x) | ↗ | Max | ↘ | Ter. | ↘ | Min | ↗ |
På intervallen till vänster och höger om de stationära punkterna är grafen antingen växande eller avtagande.
Tabellens kolumner bredvid x-värdena representerar dessa intervall. I raden för funktionen f(x) ritar man pilar som beskriver grafens utseende där, antingen ↗ för växande eller ↘ för avtagande.
x | −2 | 5 | 9 | ||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
f′(x) | 0 | 0 | 0 | ||||
f(x) | ↗ | Max | ↘ | Ter. | ↘ | Min | ↗ |
Där funktionen f är växande är derivatan positiv. På motsvarande sätt är derivatan negativ då grafen är avtagande. Detta markeras med + respektive − på raden för derivatan f′(x), och därmed är teckentabellen komplett.
x s | −2 | 5 | 9 | ||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
f′(x) | + | 0 | − | 0 | − | 0 | + |
f(x) | ↗ | Max | ↘ | Ter. | ↘ | Min | ↗ |
Gör en teckentabell till andragradsfunktionen y(x).
Vi börjar med att identifiera stationära punkter, dvs. punkter där derivatan är 0. Den här grafen har bara en sådan punkt, där x=−2.
Det är en minimipunkt eftersom andragradskurvans minsta värde antas där. Vi ställer upp en teckentabell med plats för minimipunkten och ett intervall på vardera sida.
x | −2 | ||
---|---|---|---|
y′(x) | 0 | ||
y(x) | ↗ | Min | ↘ |
Sedan tittar vi på grafens utseende på intervallen. Funktionen är avtagande till vänster och växande till höger om minimipunkten.
Vi markerar detta i raden för y(x) med ↘ respektive ↗. Vi fyller även i derivatans tecken.
x | −2 | ||
---|---|---|---|
y′(x) | − | 0 | + |
y(x) | ↘ | Min | ↗ |
Kan denna teckentabell tillhöra funktionen f(x)=6x5−45x4+80x3? Motivera.
x | 0 | 2 | 4 | ||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
f′(x) | + | 0 | − | 0 | + | 0 | + |
f(x) | ↗ | Max | ↘ | Min | ↗ | Ter. | ↗ |
Vi kontrollerar först om x-värdena för de stationära punkterna är korrekta. Eftersom derivatan är 0 i en stationär punkt kan vi avgöra detta genom att derivera f(x) och sätta in respektive x i derivatan. Om derivatans värde blir 0 finns det en stationär punkt i det x-värdet.
Nu sätter vi in x-värdena 0, 2 och 4 i derivatan och beräknar dess värde.
x | 30x^4- 180x^3 + 240x^2 | f'(x) |
---|---|---|
0 | 30* 0^4- 180* 0^3 + 240* 0^2 | 0 |
2 | 30* 2^4- 180* 2^3 + 240* 2^2 | 0 |
4 | 30* 4^4- 180* 4^3 + 240* 4^2 | 0 |
Derivatan är 0 för de tre x-värdena, så det finns alltså stationära punkter där. Än så länge stämmer den givna teckentabellen. Vi måste även kontrollera om funktionen är växande och avtagande på de intervall som tabellen anger. Vi kan göra det genom att studera derivatans tecken omkring de stationära punkterna, t.ex. för x-värdena - 1, 1, 3 och 5.
x | 30x^4- 180x^3 + 240x^2 | f'(x) | Tecken |
---|---|---|---|
- 1 | 30( - 1)^4- 180( - 1)^3 + 240( - 1)^2 | 450 | + |
1 | 30* 1^4- 180* 1^3 + 240* 1^2 | 90 | + |
3 | 30* 3^4- 180* 3^3 + 240* 3^2 | - 270 | - |
5 | 30* 5^4- 180* 5^3 + 240* 5^2 | 2250 | + |
Vi sammanfattar derivatans tecken i en egen teckentabell, och anger hur funktionens graf ser ut baserat på det.
x | 0 | 2 | 4 | ||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
f'(x) | + | 0 | + | 0 | - | 0 | + |
f(x) | ↗ | Ter. | ↗ | Max | ↘ | Min | ↗ |
Vi ser nu att f(x) har en terrasspunkt i x=0, en maxpunkt i x=2 och en minpunkt i x=4. Det stämmer inte med vad den givna teckentabellen påstår, där t.ex. x=0 ska vara en maxpunkt. Den givna teckentabellen kan alltså inte tillhöra funktionen f(x)=6x^5-45x^4+80x^3.
x | −1 | 1 | 2 | ||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
h′(x) | + | 0 | − | 0 | + | 0 | − |
Vi börjar med att fylla i funktionens utseende. Där derivatan är positiv är funktionen växande, och avtagande där derivatan är negativ.
x | -1 | 1 | 2 | ||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
h'(x) | + | 0 | - | 0 | + | 0 | - |
h(x) | ↗ | ↘ | ↗ | ↘ |
Där funktionen går från att luta uppåt till nedåt finns det maximipunkter, och minimipunkter där funktionen går från att luta nedåt till uppåt.
x | -1 | 1 | 2 | ||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
h'(x) | + | 0 | - | 0 | + | 0 | - |
h(x) | ↗ | Max | ↘ | Min | ↗ | Max | ↘ |
Vi ska hitta funktionens största värde, så vi fokuserar på maximipunkterna. Vi beräknar funktionsvärdena i dem genom att sätta in x=-1 och x=2 i funktionen.
Nu sätter vi in det andra x-värdet.
Punkten (-1,22) ger alltså det största funktionsvärdet av maximipunkterna. Kan vi vara säkra på att grafen inte går mot större värden för x-värden utanför de som ges i tabellen? Ja, det kan vi. Vi kan läsa av från teckentabellen att till vänster om den vänstra maximipunkten kommer grafen från mindre funktionsvärden.
På samma sätt går grafen nedåt till höger om den andra maximipunkten.
Funktionen antar alltså inte större funktionsvärden än vad den gör i den högsta maximipunkten. Funktionens största värde är därför 22.