Logga in
Innehållet handlar om deriveringsregler för exponentialfunktioner. Den förklarar hur man kan derivera olika former av exponentialfunktioner, inklusive de med basen e. Det framhävs att derivatan av en exponentialfunktion på formen e^x är densamma som funktionen själv. Detta illustreras med grafer som visar att funktionen och dess derivata sammanfaller när basen är e. Sidan förklarar också hur man kan använda derivatans definition för att visa varför detta är fallet. Dessutom beskrivs hur man kan derivera funktioner på formen a^x, där a är något annat än e, genom att skriva om basen a enligt ett visst samband och sedan använda deriveringsreglerna för exponentialfunktioner med basen e.
| | 8 sidor teori |
| | 14 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
En exponentialfunktion som står på formen f(x)=a^x har i de flesta fall en derivata som inte är lika med funktionen själv. Det finns dock ett undantag och det är när funktionens bas är lika med talet e, dvs. ungefär 2,72. Då är derivatan och funktionen samma för alla x. Den blå grafen visar funktionen f(x)=a^x medan den röda visar derivatan f'(x). Väljer man basen a till e ser man att funktionens och derivatans graf sammanfaller.
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
Exponentialfunktionen f(x)=e^x är sin egen derivata.
f(x+h)= e^(x+h) och f(x)= e^x
a^(b+c)=a^b*a^c
Dela upp i faktorer
Bryt ut e^x
a* b/c=a*b/c
Eftersom e^x inte påverkas av att h går mot 0 kan man placera e^x utanför gränsvärdet: f'(x) = e^x * lim _(h → 0) e^h - 1/h. Man kan visa att gränsvärdet lim _(h → 0) e^h - 1h är lika med 1 (detta är ett så kallat standardgränsvärde). Det medför att f'(x)=e^x* 1=e^x.
Derivatan av en exponentialfunktion på formen f(x)=e^(kx) är lika med funktionsuttrycket multiplicerat med koefficienten framför x.
f(x+h)= e^(k(x+h)) och f(x)= e^(kx)
Multiplicera in k
a^(b+c)=a^b*a^c
Dela upp i faktorer
Bryt ut e^(kx)
a* b/c=a*b/c
Eftersom e^(kx) inte innehåller något h påverkas inte denna faktor av att h går mot 0. Man kan därför lyfta ut det från gränsvärdet, vilket ger f'(x) = e^(kx) * lim _(h → 0) e^(kh) - 1/h. Man kan visa att gränsvärdet lim _(h → 0) e^(kh) - 1h är lika med k (detta är ett så kallat standardgränsvärde). Det medför att f'(x)=e^(kx)* k=ke^(kx).
Derivera följande funktioner.
f'(x)=e^x.
g'(x)=6e^(6x).
Derivatan till exponentialfunktioner på formen f(x)=a^x, dvs. när a är något annat än talet e, är funktionsuttrycket multiplicerat med ln(a).
Uttrycken a^x och e^(ln(a)* x) är alltså ekvivalenta och man kan nu använda deriveringsregeln D(e^(kx))=ke^(kx) för att derivera a^x. Därefter skrivs e^(ln(a)) om till a igen.
Derivera funktion
D( e^(kx)) = ke^(kx)
a^(b* c)=(a^b)^c
e^(ln(a))= a
Funktioner på formen f(x)=a^(kx) deriveras på nästan samma sätt som f(x)=a^x. Men utöver att multiplicera funktionsuttrycket med ln(a) multipliceras det även med koefficienten k.
a = e^(ln(a))
(a^b)^c=a^(b* c)
Uttrycken a^(kx) och e^(ln(a)* k * x) är alltså ekvivalenta och man kan nu använda regeln D( e^(kx)) = ke^(kx).
Derivera funktion
D( e^(kx)) = ke^(kx)
a^(b* c)=(a^b)^c
e^(ln(a))= a
Omarrangera faktorer
Derivera följande funktioner.
f'(x)=5^x* ln(5).
g'(x)=5^(2x) * 2 * ln(5).
Använd reglerna för derivering av exponentialfunktioner för att avgöra vilket alternativ som är derivatan av den givna funktionen.
För att derivera f(x) skriver vi först om potensen med potenslagen a^(b+c)=a^b*a^c.
Nu kan vi derivera funktionen.
Vi skriver om g(x) med potenslagen a^(b-c)= a^ba^c och förbereder den för derivering.
Nu kan vi derivera funktionen.
Vi kan använda enpunktsform för att ange en tangents ekvation. Detta kräver att vi känner till en punkt på tangenten (exempelvis tangeringspunkten) samt tangentens k-värde. Vi börjar med att bestämma tangeringspunkten. x-koordinaten är x=4 och y-koordinaten får vi genom att sätta in x=4 i funktionen.
Tangeringspunkten har de ungefärliga koordinaterna (4;3,8). Nu bestämmer vi tangentens k-värde, dvs. lutningen, genom att derivera funktionen och sätta in tangeringspunktens x-värde.
Vi sätter nu in x=4 i derivatan för att beräkna funktionens lutning i detta x-värde.
k-värdet är ca 0,7. Avslutningsvis bestämmer vi den räta linjens ekvation genom att sätta in tangeringspunkten och lutningen i enpunktsformen och löser ut y.
Tangenten har ekvationen y =0,7x+1.
Parallella linjer har samma lutning, så tangenten till g(x) ska ha samma lutning som t(x), alltså 0,7. Derivata visar en funktions lutning så genom att derivera g(x) och likställa med 0,7 kan vi lösa ut det x där funktionen har lutningen 0,7. Vi börjar alltså med att derivera g(x).
Nu likställer vi derivatan med 0,7 och löser ut x genom att logaritmera båda led och därefter lyfta ner exponenten enligt logaritmregeln för potenser.
I ungefär x=7,3 skär tangenten g(x). Vi ritar denna tangent och ser att den är parallell med t(x).
En tangent skär grafen till funktionen h(x)=5^(3x) i punkten (1,125). I vilken punkt skär tangenten x-axeln? Svara exakt och förenkla så långt som möjligt.
För att bestämma tangentens skärningspunkt med x-axeln måste vi känna till tangentens ekvation. Det kan vi göra med enpunktsformen och för att använda den måste vi känna till en punkt på tangenten, t.ex. tangeringspunkten (1,125), samt tangentens k-värde. Vi bestämmer k-värdet genom att derivera h(x) och sätter in x=1 i derivatan.
k-värdet är 375ln(5). Vi sätter in k-värdet och tangeringspunkten (1,125) i enpunktsformen.
Tangentens ekvation är y =375ln(5)x - 375ln(5)+125. När en linje skär x-axeln är y=0. Genom att sätta tangentens ekvation lika med 0 kan vi lösa ut motsvarande x-värde, dvs. nollstället.
Skärningspunkten är alltså ( 375ln(5)-125375ln(5),0). Vi måste dock förenkla uttrycket för x-koordinaten något, vilket ändå är att föredra.
Svaret blir alltså (1-1/3ln(5),0).
Ange alla funktioner som har egenskapen att f(x)=f'(x) där f(x)≠ 0.
Uttrycket f(x)=f'(x) innebär att funktionen f(x) är lika med sin egen derivata f'(x). Om vi ritar funktionen och derivatan i samma koordinatsystem ska de alltså överlappa varandra. Vi minns följande deriveringsregel för exponentialfunktioner: D(e^x)=e^x. Eftersom e^x är sin egen derivata är funktionens och derivatans grafer likadana.
Men, vi kan även multiplicera e^x med en godtycklig koefficient a eftersom koefficienter hänger med
i deriveringen:
D(ae^x)=ae^x.
Vi visar även en exponentialfunktion med den godtyckliga koefficienten a tillsammans med sin derivata i ett koordinatsystem.
Även här överlappar derivatan och funktionen. Samtliga funktioner som uppfyller kriteriet f(x)=f'(x) är f(x)=ae^x.