Logga in
| 10 sidor teori |
| 28 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
En variabel är en symbol som används för att representera en okänd storhet. Ofta representerar variabler bestämda, men okända, tal. Variabler betecknas vanligtvis med bokstäver, såsom x.
En variabel kan användas för att representera en storhet som kan variera. Ett exempel på en situation där en variabel kan vara användbar är följande:
I det här fallet beror antalet kakor på hur många burkar Izabella köper. Därför är användningen av en variabel lämplig. Låt x vara antalet kakburkar som Izabella köper. Det totala antalet kakor ges då av 8 gånger antalet burkar hon köper.
Ett algebraiskt uttryck är en kombination av tal, variabler och aritmetiska operationer, som även kallas räknesätt. I uttrycket 2x+3 multipliceras variabeln x med koefficienten 2, och sedan adderas produkten med konstanten 3.
Substituera −1 för x i uttrycket och beräkna.
x=−1
Beräkna potens
Multiplicera faktorer
Subtrahera termer
Utvärdera det givna algebraiska uttrycket med hjälp av de angivna värdena för varje variabel.
Identifiera termer av samma slag. Förenkla sedan uttrycket.
När vi förenklar algebraiska uttryck lägger vi ihop lika termer för sig. Uttrycket innehåller tre typer av termer.
Förenkla det givna algebraiska uttrycket genom att identifiera och förenkla termer av samma slag.
Ange vad i uttrycket 3x+8z+20 som är...
En variabel betecknas vanligtvis med en bokstav, eftersom dess värde kan variera. Därför är x och z variabler.
En variabelterm är en term som innehåller (minst) en variabel. Eftersom vi vet att variablerna är x och z är variabeltermerna 3x och 8z.
En konstantterm är en term som inte innehåller någon variabel. Det finns bara en sådan här, 20.
En koefficient är en konstant som multipliceras med en variabel. Här finns två koefficienter: talet 3 som står framför x och 8 som står framför z. Sammanfattningsvis kan man dela upp uttrycket på följande sätt.
Bestäm värdet av 25−3x om x=−2.
Genom att sätta in x=-2 beräknar vi värdet av uttrycket.
Värdet blir alltså 31 om x=-2.
Förenkla uttrycket.
Det är lättare att förenkla uttrycket om vi samlar ihop variabeltermerna (de termer som innehåller variabeln x) och konstanterna för sig.
Vi förenklar variabeltermerna för sig och konstanterna för sig.
Vi fortsätter på samma sätt som i tidigare deluppgifter.
Förenkla uttrycket.
Vi börjar med att omarrangera termerna så att variabeltermer står för sig och konstanttermer för sig. Därefter förenklar vi.
Vi omarrangerar och förenklar variabeltermerna för sig och konstanterna för sig. Tänk på att även tecknet till vänster om termen följer med i flytten, och att x är samma sak som ett x, dvs. 1x.
Vi fortsätter på samma sätt.
Skriv ett uttryck som betyder följande
Två mer än y är samma sak som y adderat med 2. Vi får y+ 2
Tre gånger mer än x är samma sak som 3 gånger x. Vi får 3x
Häften av x är lika med x dividerat med 2. Ett uttryck som är fem större än detta innebär att vi adderar 5 till bråket x2 + 5
Beräkna uttryckens värde för a=5 och b=3.
En rektangel ser ut som nedan.
Ta fram ett uttryck för rektangelns...
Vi beräknar arean genom att multiplicera rektangelns bas och höjd. Basen är 3x och höjden är 2x.
Rektangelns area är 6x^2.
Rektangelns omkrets beräknas genom att lägga ihop längden av alla sidor.
Två sidor är 2x och två sidor är 3x vilket ger omkretsen 2x+2x+3x+3x=10x.
Låt oss säga att det fanns 7 nallebjörnar av totalt 10 leksaker. Antalet dockor hade då blivit antal leksaker
minus antal nallebjörnar
, dvs.
10-7=3.
Nu har vi istället a stycken nallebjörnar av totalt b leksaker. På samma sätt kan vi ta fram ett uttryck för antalet dockor genom att subtrahera a från b:
b-a.
Förenkla uttrycket.
Vi omarrangerar termerna så att de som är av samma slag står bredvid varandra innan vi förenklar. Kom ihåg att a^2 är samma sak som 1a^2.
Vi börjar med att skriva y * y som en potens, y^2. Därefter omarrangerar vi och förenklar.
Det här ser svårare ut än vad det är. Så fort vi omarrangerar ser vi att det går att förenkla direkt.
Bestäm värdet av 4x+3 om x=3.
Vi kan bestämma värdet av uttrycket genom att sätta in 3 istället för x och beräkna.
Uttryckets värde är 15 när x=3.
a=5 och b=2. Bestäm värdet av 3a−b.
Vi kan bestämma värdet av det algebraiska uttrycket 3a-b eftersom vi vet värdet för både a och b. Vi sätter in a=5 och b=2 i uttrycket och beräknar.
Uttrycket är alltså 13 när a=5 och b=2.
Beräkna värdet av uttrycket 9p2 för p=3.
Genom att sätta in p=3 i uttrycket kan vi beräkna värdet.
Uttryckets värde är alltså 9.
Vi kan även välja att först förenkla det algebraiska uttrycket och därefter sätta in värdet på p.
Nu har vi förenklat uttrycket så långt det går och kan sätta in p=3.
Återigen ser vi att uttryckets värde blev 9.